Senast år 2006 skall skogsbilvägar inte byggas över våtmarker
med höga natur- eller kulturvärden eller på annat sätt byggas
med höga natur- eller kulturvärden eller på annat sätt byggas så
Delmålet återspeglas regionalt i samtliga län utom Östergötland. Tio län har antagit skärpta formuleringar som även inkluderar till exempel dikning och andra typer av exploatering, och/eller utpekade våtmarkstyper eller våtmarker i naturvärdesklass 1-3.
Måluppfyllelse
Delmålet anger en nollvision om att inga skogsbilvägar ska byggas över våtmarker och sumpskogar med höga natur- eller kulturvärden. Skogsbilvägar i anslutning till våtmarker med höga värden får inte orsaka skada. För uppföljningen av delmålet har höga naturvärden avgränsats till våtmarker och sumpskogar i naturvärdesklas- serna 1 och 2. Vilka våtmarker med höga kulturvärden som omfattas har inte defi- nierats.
Delmålet om skogsbilvägar nåddes inte till år 2006. Skogsstyrelsens analys vi-
sar att skogsbilvägar byggts över 89 av de 7 600 våtmarker som undersökts78. En-
dast sex länsstyrelser av 17 – Värmland, Örebro, Västmanland, Gotland, Kalmar och Skåne – bedömer att det regionala målet har nåtts. För de stora skogslänen Norrbotten, Västerbotten, Jämtland och Dalarna, liksom ytterligare fyra län, bedö- mer länsstyrelsen att det regionala målet inte har nåtts.
77 Naturvårdsverket, 2005c. 78 Skogsstyrelsen, 2006a.
Länsstyrelsen i Norrbotten bedömer att skogsbilvägar fortfarande byggs över värdefulla våtmarker men i mindre omfattning än tidigare. Under 1999-2004 an- mäldes skogsbilvägar som i snitt påverkade omkring 85 hektar av länets våtmarker i naturvärdesklasserna 1-3. År 2005 anmäldes 15 hektar som berörde våtmarker i
klass 2 och 379.
Det regionala delmålet för Västerbotten är mildare än det nationella, och säger att skogsbilvägar ”i möjligaste mån” inte ska byggas över eller påverka våtmarker med höga natur- och kulturvärden. Under 2005 anmäldes 165 förslag till skogsbil- vägar som berörde våtmarker, varav 60 korsade våtmarker. 13 skogbilvägar skulle korsa våtmarker i naturvärdesklass 1 eller 2 och ytterligare en väg byggas så en våtmark med höga värden påverkades. Efter samråd med verksamhetsutövarna lämnade Skogsstyrelsen tillstånd för åtta skogsbilvägar att korsa våtmarker med höga naturvärden. Möjligheten finns att förbjuda vägen enligt miljöbalken, men det har under 1999-2005 endast skett i enstaka fall i Västerbotten.
Prognos
Det är angeläget att våtmarker med höga natur- och kulturvärden skyddas så långt det är möjligt och att skogsbilvägar inte byggs över dem. Men dagens höga av- verkningsnivåer medför ett fortsatt tryck för att bygga skogsbilvägar över våtmar- ker. Skogsbruket ser sig nu om efter områden som tidigare haft låg tillgänglighet – exempelvis sådana som saknar vägar.
Det totala vägnätet i Sverige är cirka 419 000 km varav ungefär hälften utgörs av skogsbilvägar. Byggnationen av nya skogsbilvägar har legat på omkring 1 700 km per år under 2000-talet. Under 2005 byggdes 1 650 km nya skogsbilvägar i
landet80.
I Jämtland har länsstyrelsen uppmärksammat att antalet avverkningsanmäl- ningar av myrholmar och sumpskogar har ökat de senaste åren, och skador har förekommit i skyddade och skyddsvärda våtmarker. Länsstyrelsen i Västerbotten har i en studie visat att hotet i form av drivkrafter för skogsbruket att bygga vägar finns mot alla våtmarker oavsett naturvärdesklass och ingenting tyder på att trycket
minskar81. I Västerbotten har nybyggnationen legat på en jämn nivå om 300-400
km per år de senaste åren82. Drygt 1 % av skogsmarksarealen i länet är belägen i
våtmarker med höga naturvärden83, där nya skogsbilvägar behöver byggas om
skogen ska kunna nyttjas inom skogsbruket. Andelen är sannolikt lägre i merparten av länen.
Sedan mitten av 1990-talet har den mer långsiktiga planeringen av vägnätet försämrats och samverkan mellan olika skogsägare sker sällan. Behovet av nya skogsbilvägar är störst i norra Sverige. I södra Sverige är vägnätet väl utbyggt men underhåll av befintliga vägar förväntas öka vilket kan leda till en ökad påverkan på
79
Länsstyrelsen i Norrbottens län, 2007-04-19.
80
Inkluderar fullständiga förbättringar av skogsbilvägar. Skogsstyrelsen, 2006c.
81
Länsstyrelsen i Västerbottens län, 2005.
82
Skogsstyrelsen, 2006b.
83
våtmarker. Klimatförändringar och milda vintrar kan försvåra nyttjandet av tillfäl- liga vinterbilvägar och ytterligare öka behovet av skogsbilvägar.
Förändringsanalys
I december 2005 redovisade Skogsstyrelsen på regeringens uppdrag förekomsten
av skogsbilvägar som byggts över våtmarker med höga naturvärden84. För att hitta
dessa skogsbilvägar gjordes förändringsanalyser av satellitbilder på våtmarksinven- teringens naturvärdesklasser 1 och 2. Analysen omfattar 15 län och spänner över tiden 2000 till 2004. Av olika anledningar kunde analyser inte genomföras i Norr- botten, Jämtland, Västernorrland, Östergötland, Uppsala och Stockholms län. Un- dersökningen omfattade inte kulturmiljövärden.
Analysen visar att det förekommer nybyggnation av skogsbilvägar över våt- marker med höga naturvärden. I studien hittades 89 (1,2 %) ”säkra” objekt där bilvägar byggts över våtmarker med höga naturvärden. I 95 objekt gick det inte att säkert säga om de påvisade förändringarna härrörde från nybyggda skogsbilvägar. Totalt analyserades drygt 7 600 objekt om cirka 1 miljon hektar.
Andelen våtmarker som med säkerhet påverkats av nybyggda skogsvägar vari- erar mellan länen. Flest objekt – 6,3 % – hittades i Dalarnas län. I sex län i södra Sverige hittades inga ”säkra” objekt. Fjärranalysen fångar in alla vägar, även de som inte anmälts till myndigheterna. Av de 15 län som analyserades var andelen påverkade våtmarker relativt liten i Västerbotten, vilket sannolikt beror på att Skogsstyrelsen där arbetat aktivt med samråd för skogsbilvägar (se sid. 73).
Indikator saknas för delmålet.