I den svenska hälso- och sjukvården fastställs målen för befolkning- ens hälsa på politisk nivå. Det är politiker i landsting och regioner som fattar beslut om vad hälsomålen är, på vilken nivå de skall ligga, inom vilken tidsram de skall verkställas samt vilka kompetenser och resurser efterfrågas (Socialstyrelsen, 2010). Lokala huvudmän och myndigheter har en stor frihet att utforma de berörda verksamheterna. Internationella sammanställningar från Organisation for Economic Cooperation and Development (OECD) och internationell statistik visar att det i genomsnitt finns ca 8 legitimerade sjuksköterskor per 1 000 invånare i OECD länderna (OECD, 2011). Flest sjuk- sköterskor per capita noteras i nordiska länder med en fördelning på 14 -15 sjuksköterskor per 1 000 invånare. Det lägsta antalet sjuk- sköterskor noteras i länder som Indien, Brasilien och i Indonesien med 1,5 sjusköterskor per 1 000 invånare. Den senast sammanställda statistiken från 2009 visar på en fördelning i Danmark motsvarande 15 sjuksköterskor per 1 000 invånare och 11 per 1 000 invånare i Sverige (OECD, 2011).
Tillgången till hälso- och sjukvårdspersonal och situationen på arbetsmarknaden följs upp både nationellt och internationellt. Enligt Socialstyrelsen (2010) kan det förekomma en viss osäkerhet i databaser då personaltillgången i vården beskrivs utifrån avgränsade faktorer så som antal utbildade sjuksköterskor, legitimationsstatistik, antalet sysselsatta, tjänstgöringsstatistik mm. Nyutexaminerade sjuk- sköterskor har en mycket hög och stabil etableringsgrad som ligger på ca 95 procent. Majoriteten av sjuksköterskor, 97 599 personer år 2007, var sysselsatta inom hälso- och sjukvården men många sjuksköterskor hade även sin anställning inom den kommunala vård- och omsorgssektorn (Socialstyrelsen, 2010). Socialstyrelsens databaser visar att under samma period var 2 588 sjuksköterskor sysselsatta utomlands. Flest antal sjuksköterskor per 1 000 invånare före kommer i landets norra sjukvårdsregioner vilket gäller såväl offentlig och privat regi. Analyser av könsfördelningen under samma period visar att majoriteten (90 %) utgörs av kvinnor men andelen män har successivt ökat med cirka två procentenheter.
Region Skåne är en av Skånes största arbetsgivare med omkring 31 500 medarbetare i över 100 olika yrkesgrupper. Region Skåne har ca 9 040 anställda sjuksköterskor. En pågående privatisering och bolagisering av den svenska hälso- och sjukvården marke- rar en stegvis systemförändring i den offentligt drivna vården (Socialdepartamentet, 2005). Denna överföring av uppdrag kan i framtiden visa sig ha betydelse för sjuksköterskans operativa funk- tion och den ny utexaminerades anställningsbarhet.
Den svenska arbetsmarknaden för sjuksköterskor karak täriseras av en monopolistisk struktur med anställningsmöjligheter främst inom de offentliga verksamheterna. Sjuksköterskor anses i nuläget vara den mest dominerande vårdgivaren inom hälso- och sjuk- vård. I de nationella bedömningarna av fortlöpande analyser kring underlag gällande arbetsmarknadsläget samt tillgång och efterfrågan på hälso- och sjukvård personal görs uppskattning att den svenska arbets marknaden för nyutexaminerade sjuksköterskor är i balans (Socialstyrelsen, 2010). Trots att det i dagsläget finns positiva bedömningar på tillgång, påvisar flera hälso- och sjukvårds- verksamheter brist på sjuksköterskor och det finns stora farhågor för framtiden (Annetorp Hörnsten & Bergström Levander, 2002). Framtidsprognoser gällande rekryterings läget pekar på brist av framförallt yrkeserfarna sjuk sköterskor då efterfrågan på vård och omsorg beräknas stiga till följd av förändringar i den natio- nella populationsdemografin. Flest sjuksköterskor finns i ålders- grupperna mellan 50-59 år. Det innebär att ca 600 sjuksköterskor per år kommer att pensioneras mellan åren 2014-2023 (SKL, 2010). Som följd föreslås av utbildnings departementet en utbyggnad av sjuk sköterskeutbildningar och en utökning av antal studieplatser i landet (Utbildningsdepartementet, 2011).
Andra perspektiv som framtonar genom aktuella studier av ledning och organisation av den svenska hälso- och sjukvården pekar på en ökad arbetsbelastning och negativ arbetsmiljö för yrkesverksamma sjuksköterskor. Den påvisade trenden anses till stor del bero på ökade uppgifter inom administration av omvårdnadsprocesser och återkommande omorganisering av vården vilket tar mycket tid och energi från de egentliga kärnuppgifterna (Sundgren, 2013). En viktig
aspekt, som framträder i bland annat forskning kring den svenska sjukhusvården, är att sjuksköterskorna känner att de vill lämna sin anställning på grund av missnöje med de existerande arbetsvillkoren, hög arbetsbelastning och begränsade möjligheter till karriärutveck- ling (Gradulf m fl. 2005). Även andra studier beskriver ett växande behov av att utöka antalet sjuksköterskor i vården. De åtgärder som föreslås är bland annat förbättrad arbetsmiljö, ökade möjligheter till fortbildning och bättre anpassningar av lönenivåer (Buchan & Black, 2011).
Utifrån de presenterade översiktsrapporter och analytiska genom- gångar är min bedömning att även om personalvolymen inom vård och omsorg har ökat, är de framtida behoven inom arbetsmarknaden svåra att förutsäga. Demografiska förändringar, pensionsavgångar och minskade offentliga resurser gör det svårt att förutspå framtida anställningsbehov inom vård och omsorg. Kompetensförsörjning och tillväxt samvarierar med tillgång till utbildningsplatser. Samverkan mellan utbildare och arbetslivet betraktas som något positivt för utbildningsutbudet avseende efterfrågan på kvalificerad arbetskraft och utbildningens anpassning till arbetsmarknadens behov. Den långsiktiga kompetensförsörjningen och matchningen med näringsliv är främst en regional fråga då det kan vara svårt att mer ingående överblicka en nationell marknad. Att skapa bredare förutsättningar för sjuksköterskestudenternas framtida anställningar genom kom- petensutvidgning regionalt eller internationellt är därför en rimlig investering för hållbar tillväxtpotential, framtidsutveckling och den enskilde studentens utvidgade karriärmöjligheter.