Själva genomförandet av ett utvecklingsprojekt indikerar att risker kan förekomma i samband med anpassningar till de existerande inom- och utominstitutionella ordningar. Dessa ordningar kan påverka projektorganisationens färdriktning, dess normer, mål och tillgång till medel. Projekten riskerar därmed att påverkas av den omständighetens makt som definierar vad betraktas som framgång och motgång inom hemorganisationen eller avnämarorganisationer (Ankarloo, 2012; Barnett, 2000).
På samma sätt har i det aktuella projektets omvärld funnits en del risker som kunde förutsägas och sådana som inte kunde förutsägas. Generellt kan man säga att den verksamhet som har pågått i projektet kunde inte enbart ses utifrån dess resultat utan även genom existe- rande beslutsprocesser och utifrån de pågående handlingsalternativen som formades under projektets gång. Det har även varit av största vikt för projektdriften att den verksamhet som har organiserats och genomförts kunnat på olika sätt sanktionerats av de ingående hem- organisationerna, samarbetspartners och projektets omvärld. På samma sätt som Stigendal (2010) lyfter fram betydelsen av omgiv- ningen som en viktig hörnsten för produktions- och utvärderings- processer har omgivande faktorer i det aktuella projektets kontext haft en stor betydelse för dess utfall. I den parallella vardagen som projektverksamheten fanns i återspeglades flera verkligheter vilket därmed gav form åt mer komplex interaktion och intersektoriella korsningar mellan projektets inre och yttre världar. Lösningar på vardagsproblem är sällan alldagliga. Existerande styrkor och brister
har ändå visat sig ha en dragningskraft för utveckling vilken kunde framstå utan en idealisering av de befintliga förhållandena men i stället gestaltade den aktuella utvecklingsgången. Således har projekt- verksamheten genom att addera resurser från de involverade läro- säten och stödjande arenor i den kliniska verksamheten på båda sidor av sundet bearbetat frågeställningar som traditionellt bedrivs inom de enskilda utbildningsprogrammen och de egna inominstitutionella ordningarna.
Med hänsyn till Goffmans (1971) dramaturgiska perspektiv har projektets samspelsarenor betraktats utifrån fyra synvinklar. På det sättet observerades fyra typer av inom- och utom institutionella ytor som på något sätt kunde sätta sina spår i projektverksamheten genom de befintliga betydelserna relaterade till projektets prestationer. Med dessa synvinklar som utgångspunkt har tolkningen gjorts med hjälp av fyra områden rörande projektmål och identifierat frambrytande tillämpning av de utfall som har åstadkommits:
• Intern-Intern – omfattar bland annat utveckling och användning av projektresultat utifrån en institutionell utgångspunkt främst inom den egna hemorganisationen • Intern-Extern – rubricerar en utveckling vilken innebär att de
erhållna resultaten kan komma att tillämpas både inom den egna hemorganisationen och inom en annan organisation • Extern- Intern - står för effekter framtagna inom en annan
organisation vilka med fördel kan tillämpas eller komma till användning inom projektets hemorganisation
• Extern-Extern - innebär att inom den externa miljön skapar olika aktörer eller organisationer och effekter som har eller kan få en betydelse för projektorganisationens kontextuella sammanhang och eventuellt även påverka projektverksamhetens inriktning, drift och utfall
Därmed har projektverksamhetens utfall kunnat betraktas utifrån en övergripande tolkningsmatris där såväl den inom- som utom- institutionella synen påverkar utfallets värden.
Figur 7. Exempel på integrala projektutfall utifrån Malmö högskolans horisont. En stor del av projektets mobiliseringskrafter (Denvall, Heuele & Kristiansen, 2010; Rowe & Fudge, 2003) och sociala rörelser har ägt rum inom ramen för institutionella ordningar vilket har omfat- tas av både slutna och öppna system (Musterd & van Zelm, 2001; UKÄ, 2014). Projektverksamheten som helhet har följaktligen kunnat betraktas som samspelsarenor som har formats till en viss social ordning vilken uppstår genom mellanmänskliga, organisa- toriska och strukturella samspel. Det sociala innehållet var därmed institu tionaliserad, skapade en kollektiv intersektorialitet och repre- sentation av realiteter som inom projekts omfattning kunde existera genom sin egen kraft.
Inom-ins
titutionell
Utom-institutionell
Intern - Intern Extern - Intern
Ny valbar utbildningsmodul unikt för Malmö- och Köpenhamns
studenter Stärkt kompetens genom tillämpning av transkulturell pedagogik Beprövat konferensmodell för Öresundsregional samkonferens
Öresundsanpassad kursplan och gränsöverskridande kurspraktik
Nya arenor för klinisk erfarenhet inför anställning i
Öresundsregionen Utformning av Öresundsregional
arena för branschaktörer
Intern - Extern Extern - Extern
Didaktiska angreppssätt i det transkulturella klassrummet Gränsöverskridande utbyte
av lärarkompetens Gränsöverskridande kliniska stödresurser inom Region Skåne/
SUS och Region Hovedstaden
Anpassad kompetensutveckling för framtida arbetstagare i
Öresundsregionen Högskolans aktörskap i regional
kunskapsutveckling och tillväxt Spridning av lärdomar från utprövade pilotverksamheter
Rent analytiskt har projektets verksamhet betraktats utifrån en teknisk och politisk styrd effektivitet. Tekniskt styrd effektivitet berörde strukturella kontroller utifrån både en horisontell och vertikal fördelning. Politisk effektivitet har beaktats här utifrån socio-kulturella värden, attityder som bildar status och relationer mellan berörda grupperingar (Eskerod, 1996; Löbner Petersen, 2012; Malmö högskola, 2010). Projektverksamheten har därmed kunnat genom både dess inre och yttre egenskaper samt dess pågående verksamhet bidra till att skapa interaktioner och effekter gentemot den yttre specifika kontext som den mötte och den dynamik som kunde utspela sig inom dess egen verksamhet. Representation av det intersektoriella flödet har tolkats genom interaktioner som ägde rum mellan projektets främre och bakre arenor.
Projektets främre arena var tydligt uppgiftsorienterad med projekt- strukturen och en inriktning som fokuserade främst på målen. Det är inom den främre regionens disciplinerade inramning som de for- mella förväntningarna har iscensatts och förverkligats. Den bakre arenan krävde mer subjektiviserade situationer, sociala interaktioner och systemsamordningar som inte var direkt uppenbara men som hade stor betydelse för projektdriften och förverkligandet av målen. Både front-stage och back-stage arenor sammanflätades i fråga om projekt verksamhetens inom- och utominstitutionella krafter.