• No results found

4 METOD

4.3 Skolan och ungdomarna

4.3.2 Eleverna

Under de senaste tio åren har skol ans status förändrats. Trots at t man här fortfarande utbi ldar elever övervägande inom de teoretis- ka programmen har skolan idag en låg intagningsnivå vilket där- med gör den mindre attraktiv för elever med höga studieambitio- ner. Vidare utgör idag elever me d icke svensk bak grund en bety- dande del, vilket i sin tur speglar stadens mångkulturella befolk- ning. Jag h ar valt en klass på sa mhällsprogrammet då jag ville möta ”vanliga” elever och inte nödvändigtvis sådana som är speci- ellt intresserade av ämnet bild. De som slutligen kom att bli mina informanter valde själva att delta i undersökningen. Aagre (2002) benämner denna form av urval självselektion.

Eleverna kan välja mellan bild, musik eller drama men ämnet kan ändå uppfattas som ett m åste, ett negativt val, om man som elev inte är intresserad av någ ot av ämnena. Vä ljer eleverna strategiskt eller av intresse? Estetisk verksamhet ligger på den här gymnasie- skolan i årskurs två och o mfattar femtio timmar (50 poäng), vilket på denna skola innebär en och en halv timme i veckan över h ela andra läsåret.

Här följer en kort presentation av huvudinformanterna:

Jenny

Jenny bor med sin mamma, hennes nye man och fyra syskon i en villa i stans utkant. Alla barnen ha r eget rum. Jennys stora intresse är att spela fotboll men hon har tvingats göra uppehåll på grund av problem med fötterna. Fotbollen har blivit en del av hennes liv och hon menar att u tan fotbollen blir hon rastlös. Valet att ha bil d i gymnasieskolan berodde på att Je nny anser att ” hon är dålig på bild och att hon vill bli bättre” (Jenny I 1 s 1). Efter skolan s ka Jenny jobba ett år och sedan ska hon sticka till Thailand några år. Hon ska bara luffa runt, dyka och hoppa bungy-jump.

Marco

Marco bor med sin mamma i en lägenhet i ett höghusområde en liten bit utanför centrum. Han h ar en äldre syster, men hon bor inte hemma längre. Marco har eget rum. Han kom som liten till Sverige från Kosovo. Han har alltid varit duktig på träslöjd och att bygga. Marco gillar ämnet bild sedan tidigare och menar att man kan ”skriva ner sin personlighet på bilderna” (Marco I 1 s 1). Han trodde att u ndervisningen på gymnasieskolan skulle vara svårare och uppfattar att han ha r gjort me r i grundskolan än de andra i klassen. Marco skulle kunna tänka sig att bli arkitekt.

Rhea

Rheas föräldrar kommer från Libanon men hon är själv född i Sve- rige. Hon bor med sina föräldra r och fyra syskon rätt centr alt. Rhea delar rum med sina tre smås ystrar. Hon har ”märkt att hon är bra på bild” och valde därför bild i gymnasieskolan (Rhea I 1 s 1). På sin fritid brukar ho n rita och det blir mest n atur och blom- mor. Även hennes mamma är duktig på det. Rhea är också intres- serad av konst och av vad som hän der i världen. Hon har inte tänkt på att i framtide n arbeta inom bildom rådet trots att hon ä r väldigt intresserad.

Emma

Emma pendlar till skolan några mil varje dag. Hon bor tillsam- mans med sina föräldrar och en syster i en villa och Emma har ett eget rum. Hennes stora intresse är volleyboll och inom den sport en är hon aktiv. Emma valde bild fö r att hon ”tycker det är roligt att måla” (Emma I 1 s 1). Dessutom tycker Emma om ”att shoppa och festa och är glad för det mesta” (ibid. 2 s 3). Hon älskar att handla nya kläder och menar att det också är en social gre j att åka in till stan med kompisarna på helgen och fika och shoppa.

Zarah

Zarah, som kommer från Irak, bor i ett höghusområde inte långt från centrum. Hon har två syskon, en bror och en syster. Zarah de- lar rum med sin syster som är yngre. Hon menar att rummet mer tillhör henne än systern. Zarah valde bild för att hon tycker att bil- der ”beskriver lite” (Zarah I 1 s 1). Hon tycker också att det är ro-

ligt att arbeta med färger och i gymnasiet vill hon få vidare träning. Det viktigaste är plugget men ”da torn tar också tid nuförtiden” (Zarah I 2 s 4). Hon chattar mycket och säger ”att man är bero en- de” (Zarah I 2 s 5). Ett annat intresse som Zarah har är shopping och att sitta på café.

Stefano

Stefano bor i ett höghu sområde ganska centralt. F amiljen, som kommer från Albanien oc h som kom till Sverige när Stefano var liten, består av mamma och pappa samt Stefano och fyra sysk on. En syster är äldre och arbetar. Tidigare delade Stefano rum med en yngre bror men det gör han inte längre. Hans rum, som är lite stör- re än ett vanligt sovrum, utgör samlingsplats för familjen, speciellt under vintern, när det är kallt. Bild valde han för ”att det är roligt, man får uttrycka sig i bilder och sånt” (Stefano I 1 s 1. Stefano ar- betar nästan heltid på Mc Donalds sedan ett år tillbaka. ”Pengarn a sparar vi för vi ska åka ner” säger han (Stefano I 2 s 7). Stefano ä r mycket intresserad av albansk musik och lyssnar inte på något an - nat. På nätterna sitter han vid datorn.

Boris

Boris bor med sina föräldrar i en villa lite utanför central a stan. Han är född i Sverige men föräldrarna kommer från forna Jugosla- vien. I Kroatien har familjen ett hus som de åker t ill en månad på sommaren. Boris har precis fått ett eget rum. Förut delade han rum med sin lillebror. Boris valde bild för att ”prova på något man in te är så duktig på egentligen och för att det var roligt i nian” (Boris I 1 s 1). Ett intresse som Boris har är bilar och han har bara teoride- len kvar för att få körkort. Bil har han redan.

Jag har också haft en intervju vardera med elevern a; Jesper, Tore, Ingrid, Miro och Per.

Läraren Mona

Det har varit givande och utveck lande att prata med den underv i- sande läraren Mona. Det har blivit några minuter före lektionsstart och sen en halv tim mes rast med kaffe med henne och ibland till- sammans med annan pers onal efter lektionen. I slutet av vårtermi-

nen fick jag ett nästan två timmars långt samtal med Mona. Under detta framkom lite av hennes egen bakgrund och hennes tankar om undervisning.

Mona har som hon utrycker det ”a lltid tyckt om att teckna och måla” (Mona I s 1). Från början var hon mer intre sserad av textil utbildning men kom änd å att slå in på bildlärarbanan, först s om obehörig under tre års tid. Efter år i den grafiska branschen och sen efter utbildning till bildlärare i Umeå, där hon blev färdig 1999, arbetar hon nu s om lärare sed an något år på den aktuella gymnasieskolan. Hon utbildade sig se nt i livet och är idag femtio- fem år gammal. Mona känner att h on fick stor frihet när hon bör- jade på skolan. I det sammanha nget kunde hon öppna en ny sal och bestämma över hur den skulle planeras. Hon har haft två olika kollegor på skolan och samarbetet har hon upplevt som gott.