Sammanfattning: Rum och bilder

5.3.1 Socio-ekonomiska villkor

När jag ser p å mitt material röra nde ungdomarnas privata sfärer i hemmen utgör bindningen till familjen samt familjens ekonomiska villkor och hur detta ingriper i det rumsliga därmed viktiga fakto- rer. Bostadsytan relaterad till familjens storlek är en betydelsefull sådan. Trångboddhet inskränker ungdomarnas möjligheter till en privat sfär och därmed begränsas också de personliga artefakterna. Detta blir tydligt i Rheas berätte lse, men också i Stefanos. Båda anpassar sig till en begränsad privat yta. För Emma, Jenny och Bo- ris däremot, som lever i storleksmässigt väl tilltagna bostäder, visar sig inredningsfrågor ha större bety delse och det kan bero på att de ungdomarna har avsevärt större möjligheter att forma sina privata rum på ett sätt som är personligt oc h som de själva menar , skiljer sig från andra ungdomars. Att dera s rum sinsemellan ser helt olika ut beror däremot på deras kulture lla miljöer och de förhandlingar de för inom respektive familj.

Ålund (1997 s 141) har fastställt att det är vanligt att invandrar- ungdomarnas inkomster från arbete går till famil jens gemensamma utgifter och det vittnar också Stefano om. Han delar både ekonomi och bostadsyta med sin övriga familj. Det är också Stefano som vi- sar en tydlig koppling till sitt ursprung och en längt an åter till ur- sprungslandet. Han skulle gärna flytta tillbaka om det vore möjligt. Detta kan enligt Ålund (ibid. s 145) handla om ett behov av att återupprätta kontinuitet mellan förr och nu och detta kan förbin- das med behovet av förankring. I Stefanos fall sitter identiteten inte bara i artefakten han omger sig me d (den albanska flaggan) utan i drömmen om en naturlig tillhör ighet som ligger utanför det ome- delbart synliga.

5.3.2 Minne och identitet

Ålund (1997 s 145) konstaterar att ett etniskt minne har stor bety- delse för invandrarungdomar när det gäller att forma personli ga

livsprojekt. Identiteten s kapas i den spänning som uppstår mellan det som varit och det som är.

Detsamma kan sägas om svenska ungdomars nostalg iska tillbaka- blickar som medverkar till att form a deras identiteter. När J enny visar sina foton från den tid hon var aktiv fotbollsspelare h andlar det också om det förflutna som of rivilligt tagits ifrån henne, men som hon fortfarande vill integrera i sin identitet. Detta gör h on bland annat genom att ha foton och diplom framme i rummet från sin verksamma tid som fotbollsspelare.

De ungdomar jag mött med invandrar bakgrund har levt större de- len av sina liv i Sverige. Till följd av detta kan spänningar me llan en äldre generations föreb ilder och kulturelement prövas mot un g- domarnas samtida livsvillkor där den yttre världen tränger sig på. I sin tur kan detta leda till ifrågasättande av äldre grundade traditio- ner. I min studie är detta inte fr amträdande utan ungdomarna jag samtalat med har ett drag av förs oning när de resonerar om hu r den etniska kulturen visar sig i bilder eller genom andra artefakter. Zarah, Stefano och Marco ser de inslagen som en påminnelse om ursprunget, ett slags minne. Ål und (1997) menar att ungdomarna kan röra sig mellan olika kulturella perspektiv som hon benämner konstruktion, dekonstruktion och re konstruktion. Det innebär en rörelse mellan att hålla kvar he mmet som det såg ut i ursprungs- landet, balansera mellan där och här och till slut låta det lämnade dyka upp i form av min nen, som en staka detaljer. Enligt André Jansson (2001) når medie rna ut till människor världen över oc h lokala traditioner blir alltmer färgade av medietexter och det upp- kommer nya geografiska gemenskaper. Detta menar jag gäller alla ungdomar idag oavsett etnicitet. Ku lturell identitet blir därmed alltmer mångfacetterad och instab il. Det medför att ungdomarna fortlöpande måste förstå hur den egna existensen hänger ihop med de olika sociala sammanhang som de rör sig i. Ungdomarna för en kamp för att bli hemmastadda.

5.3.3 Ålder och identitet

är åldern en viktig markör. Bilderna och artefakterna har följt med deras utveckling och de in tressen ungdomarna har förmått spegla i sina rum. Självidentiteten vilar enligt Giddens (1997) på en reflexiv medvetenhet. Hur väl stämmer jage t så som det reflexivt uppfattas av personerna utifrån deras rumsliga biografier? Bland ungdomar- na varierar utsagorna när det gälle r att ”känna sig ett” med si na rum. Emma säger att hon ”är som hon har det på sitt rum” (Emma I 3 s 2) medan Stefano har flaggan som det synliga tecknet och da- torn som innehåller för oss dolda visuella preferenser. Han säger om sitt rum att ”det ska passa” (Stefano I 1 s 2).

Giddens (1997) menar att självbiografin är kärnan i det moderna livet. de Haas och Mörch (2002) hävdar att tonårsrummet är en personhistorisk arena som bildar en bi ografisk kontext och anting- en finns för att skänka trygghet eller för att den ska bearbetas. Hos ungdomarna jag mött finns det exem pel på både bearbetning och skapande av trygghet, m en hos Rhea svårigheter att presentera sig själv. Färgen på de rosa gardinerna fr ån Syrien är det enda hon nämner som något hon tycker om och som hon skulle vilja matcha med rosa ut smyckning på väggarna samt bilder av sig själv, o m hon hade kunnat. Vidare påpekar de Haas och Mörch (ibid) at t de sett olika riktningar i sitt material. Ungdomarna kan orientera sig mot en bred ungdomskultur eller mer mot vuxenlivet. Detta note- rar jag också i mitt material där jag finner att Emma presenterar ett rum fyllt av tecken från ungdom skultur medan flera andra infor- manter visar upp rum som mer li knar en vuxen inredning. Jenny och Boris ser jag som r epresentanter för den sistnämnda riktning- en. Eftersom ungdomarna är ett par år äldre i min studie än den ovan nämnda, kan detta vara en del av förklaringen.

5.3.4 Religiositet

I Londos´ (1993) undersökning visar det sig att det i var tredje svenskt hem hänger religiösa motiv på väggarna, framför allt i var- dagsrummen. När ja g genomförde min pilotstu die påträffade jag exempel på religiös utsmyckning. Mirjam visade att hon på en vägg i sitt rum hade inledningstexten ur Koranen. Rhea berättade för mig att hon varit tvungen att flytta ut Koranen som väggutsmyck-

ning på grund av platsbrist. Andra bilder med religiöst innehåll är fotografier från ursprungligen religiösa ceremonier; Boris foto a v dopet och Jennys bild från konfirmationen. Zarah menade däremot att hennes u tsmyckning som satt ov anför dörren tillhör folktron och inte är av religiös karaktär.

5.3.5 Skolbilder hemma

Hur ser kopplingen ut mellan hemm et och skolan? Gör arbetet i skolan några avtryck i hemmen? Vad det gäller bildarbetet i skolan är svaret nej. Eftersom informanterna inte har läxor i bild arbetar de inte praktiskt med skolans bildarbete hemma. Några färdiga als- ter kan sitta uppe ett tag men jag har endast noterat Stefanos al- banska flagga i trä som ett exempel på detta. Vissa informanter har valt motiv från egna foton då de arbetar i skolan, men endast som minnesbilder, inte som fysiska hjälpme del. Föreställande bilder är gemensamt för de båda miljöerna. I skolan avbildar informanterna och hemma omger de sig med förest ällande motiv. I ingen av de båda miljöerna avser informanterna provocera, uttrycka starka åsikter eller utmana rådande visuell kultur.

Sex av de sju informanterna vi sar upp en arbetsplats hemma som bland annat kan användas till skol ans hemarbete. Men flera av dem menar att läxorna läses ib land i köket och ibland någon an- nanstans utanför det egna rummet. I sitt rum har Zarah en bi ld uppsatt som hon menar ” påminner om skolan”. Flickan på bilden ”sitter ner och skriver… Det finns nånting som påminner mig om plugget när jag väl ska sitta och plugga”, säger hon (Zarah I 1 s 1). Jenny berättar, när hon filmar sitt rum, att hon gör läxan vid soff- bordet. I hennes ”vuxna inredning” finns inte något skrivbord.