Ungdomar, bilder och identitet

Det finns en dynamik so m handlar om makt och motstånd, frihet och begränsningar i båda de miljöer som är av intresse för min stu- die; det privata rummet och bildsalen. Vilka strategier använder informanterna för att navigera i två så olika miljöer, och hur tar sig deras strategier visuella ut tryck? I vad mån stämmer informanter- nas attityder till bilder och bildarbete i skolan överens med sättet varpå de omger sig med bilder hemma? Trots att jag i analysen inte ger exempel från samtliga rum oc h samtliga informanters bild er i skolan ska jag ändå försöka ge en beskrivning av varje informant avseende bilder och identitet.

Rhea

Redan i tidigare skolår har Rhea fått höra att hon är ”jättebra på att rita o sånt” (Rhea I 1 s 1). Hon har i högstadiet undervisats om olika perioder i konsten och tyckt det varit ”jättekul”. De gamla bilderna har hon i en mapp hemma. Hon har noterat att man inte arbetar på samma sätt i gymnasie t men säger att d et kanske kom- mer. I Rheas bilder kan man utläsa att konsten in spirerar henne. Konstintresset har hon f ör sig sj älv både hemma och i skolan. Hemma finns ingen plats för bilder och i skolan diskuteras inte bil- derna. Hon arbetar ibland praktiskt med bilder hemma, dels teck- nar och fotograferar hon och dels letar hon bilder i datorn och spa- rar i sin personliga mapp. Hon visade mig en bild som hon gjo rt hemma föreställande sin pojkvän och sig själv och hon sa i det sammanhanget att ”bilden påminne r mig om mig själv”. Jag fast- nade för Rheas yttrande för att hon sent i samtale t avslöjade bil- dens innehåll. Den var gjord utifrån ett nytaget foto och stod i stark kontrast till den bild hon valt ut att prata om, som visade en dramatisk scen på temat otrohet. Rhea var precis som flertalet av de andra ungdomarna upptagen av fr ågor kring relationer och vid tiden för samtalet var hon nyförälskad och lycklig.

Trångboddhet begränsar hennes möjligheter att sätta upp bilder. Inte ens Koranen får plats i rummet hon dela r med sina tre systrar. Rhea tänker mer på hur s ystrarna vill ha det och i skolan tänker hon på hur läraren vill ha det. Hon frågar ofta om hon gör rätt och även jag har fått uttala mig om he nnes bilder i skolan. Rhea an- vänder det praktiska bildarbetet till att bearbeta existentiella frågor både i skolan och hemma. Rhea var den av informanterna som uppskattade våra samtal om bilder mest.

Jenny

Den i skolan till synes osäkra och blyga Jenny visar hemma ett rum som är genomtänkt och medvetet in rett utifrån material och färg. Hennes trygghet är familjen och detta visar hon ge nom att endast ha bilder på densamma och sig själv. Ett slags sorgearbete upplevs det som att se hennes ”fotbollsb ilder” på väggarna och höra hen- nes frustration över de skadad e fötterna. Hemma har hon mysigt

och bekvämt, till och med så att hon inte väljer att gå iväg på bio, utan hellre sitter hemma med kompi sar och syskon och ser film. I skolan möter vi en annan Jenny som kämpar för att lösa lärarens uppgifter. Hennes självförtroende är redan från tidigare kört i b ot- ten vad det gäller bildproduktion och trots att hon uppfattar det som viktigt att k unna teckna och måla så hade ho n gärna sett att hon fått intressantare uppgifter, som berör henne. Hon har sv årt att hinna göra sina bilder färdiga.

Emma

Emma är til l det yttre som hennes vägg ar är hemma, en ungdom där kläder, hår och accessoarer berättar om hennes tillhörighet och intresseområden i ungdomskulturen. Hon upplevs som säker i sko- lan och genomför sina uppgifter med blandade känslor, men u tan svårigheter. Hon är idérik och föreslår alternativa uppgifter som skulle kunna finnas med i estetisk verksamhet. Däremot är hon inte så intresserad av att prata om sina bilder eller sitt rum. Hon ger ett intryck av sjudande kreativitet, som hon är väl medveten om o ch tillåts att uttrycka, hemma och delvis i skolan. Hennes rum föränd- ras med de pågående collagebyggena och hon ins pireras framför allt av populärkulturen. Volleybo llintresset visar sig både hemma och i skolan, men dominerar inte . Det sociala livet med kompisar är det viktigaste och därför fi nns bilder av detta lite varstan s i Emmas rum och som samtalsinnehåll under lektionstid.

Zarah

Hemma är det Zarah so m bestämmer ”var skåpe t ska stå”. Hon delar rum m ed sin lill asyster men är väl medveten om att deras smak och intressen, vad det gäller inredning, skiljer sig åt. Detta förklarar hon med ålders skillnaden. Zarah är mån om att hennes gäster ska må bra men även att hon själv ska ku nna slappna av hemma i rummet. Zarah vill ha l just och prydnadssaker, välstädat och en kvinnlig touch. Hon har en bild på väggen, som ska påmin- na henne om plugget. Den föreställer en skrivande yngre flicka och Zarah tycker också a tt den passar bra in i rummet s övriga inred- ning och syftar då på färgen. I övrigt har hon bara några skolfoto n och en klocka på väggarn a. I skolan arbetar Zarah engagerat med sina bilder och ber ofta läraren om hjälp eller synpunkter. Hon är i

skolan för att lära sig och följer anvisningarna noggrant. Hon upp- skattar därför bland ann at processbeskrivningen och övningarna som gäller färgblandning. Hennes in tresse är shopping och i syn- nerhet skor. Detta berättar hon om i en bilduppgift.

Boris

Boris vill l ära sig, både i skolan och hemma. Hans nyfikenhet på hantverkares arbete hemma innebär att han gärna följer med dem och ser hur saker och ting löses. En av Boris tavlor i rummet före- ställer familjens villa och när den målades av, var Boris ständigt i hälarna på konstnären. Boris väg gutsmyckning liknar den so m finns i övriga delar av hemmet och han vill ta med en del tavlor när han flyttar hemifrån. Några leksaksbilar får symbolisera hans stora bilintresse. Han trivs och är stolt över sitt rum, som han är med ve- ten om skiljer sig från hans jämnår igas. I skolan är han intresserad av nya tekniker och material. Det enda han inte gillar är processbe- skrivningen utan han är genuint intresserad av h antverket. Han strävar efter originalitet och egen utveckling och h ar konsten som förebild.

Stefano

Stefanos rum är hela familjens rum och inte privat mer än nattetid, när Stefano sitter i sin f avorithörna med sin tekniska utrust ning och då i synnerhet dator n. Han är nöjd med att mamma sköter rummet. En enda egen artefakt ha r han själv skaff at och han blir lite generad när jag upptäcker de n högt uppe på hörnhyllan; en man och en kvinna som sitter nära varandra. Den albanska flag- gan, som han gjort i slöjdundervisningen i grundskolan år 7-9, be - tyder mycket för honom. Han är en alban i Sverige. I skolan sju ng- er han of ta albanska sån ger och pengarna han tjänar på McDo- nalds går till familjens resa ”hem”. Stefano går i skolan för att man ska göra det och arbetar med bild er som med vilket annat ämne som helst. Hans uppskatt ning av bildämnet från grundsk olan har han fått revidera men genomför sina uppgifter med ett glatt humör. Han förstår inte att det k an vara intressant att prata om hans bil- der och inte heller om hans rum.

Marco

Marco är Stefanos kompis från grundskolan och en gång under läsåret arbetar de gemen samt med en bild. Mar co har intresse av bildarbete och har sina tankar på att kanske utbilda sig till arki- tekt. Han tecknar även hemma och då gäller det avbildning av o li- ka föremål. Marco upplever mycket i årets bildundervisning so m upprepning och han känner sig beredd på nya utmaningar. Marco visar sin känslighet i flera bil duppgifter och också hemma n är han berättar om sitt rum. Hans ma mma sköter rummet men han har också sina tankar som han vill få utlopp för. Bland de små pryd- nadssakerna, som mamma valt, f inns små hästar och rådjur i k e- ramik, men också ett stort mode llskepp som betyder mycket f ör Marco. Det har han själv valt . Likaså finns bilder på släkten som bor långt borta och systern och hennes barn. En fotbollsaffisch har Marco gömt i en garderobsdörr för att han inte tycker den passar att ha uppe och i en låda ligger sparade texter från grundskolans år 4-6 ”där vi skrivit om varandra, vad vi är för stjärntecken” (Marco I 2 s 2). Stolt visar han däremot upp bilden från balen när han slu- tar grundskolan.