Exempel på igångsatte åtgärder

Fostran till företagsamhet utförs och stöds av flera aktörer: Undervisnings-ministeriet, Undervisningstyrelsen, universtiteten, EU-programmen, arbets-livsaktörer och organisationer samt olika läroanstalter. Målet med de prak-tiska åtgärderna är att de ska stärka de positiva attityderna, utveckla kunska-perna och färdigheterna i anslutning till företagsamhet, åstadkomma ny företagsamhet, utveckla kompetensen hos företagarna och företagens perso-nal samt att främja ett företagsamt handlingssätt på arbetsplatserna och all övrig verksamhet. Fostran till företagsamhet utgår från ett nätverksbaserat verksamhetssätt. Fostran till företagsamhet anses leda till entreprenörskap på alla nivåer i samhället, starkare företagsverksamhet och nya företagare (UVM 2009).

3.4.1 Material för företagsamhetsfostran

Olika aktörer producerar material för företagsamhetsfostran. Nedan presen-teras några www-exempel på materialet. Det mesta av materialet behandlar yttre eller funktionell företagsamhet.

Klubbcentralen – stöd för skolan rf producerar material för

företagsam-hetsuppfostran i samarbete med olika företagsorganisationer och andra ent-reprenörskapsfrämjande myndigheter.

A) Ett mätinstrument för företagsamhetsfostran (Yrittäjyyskasvatuksen mittaristo) tillsammans med Tekniska högskolan i Villmanstrand. Se http://www.kerhokeskus.fi/se/entreprenorskap

B) Iver – för företagsamhet! är ett företagsamhetsläromaterial för 9–12-åringar. Läromaterialet leder till företagsamma egenskaper samt en företag-sam livsinställning i skolelevens vardag. Till materialet hör en uppgiftsbok för användning i skolor och klubbar och ett tipshäfte för handledarna samt internetsidor som stöd för boken och som fritidssysselsättning. Se http://www.kerhokeskus.fi/se/entreprenorskap

C) är ett undervisningsmaterial i fostran till entreprenörskap, som är avsett för lärare i de högre årskurserna i den grundläggande utbildningen. I materi-alet Titta i kalejdoskopet – finns rikligt med idéer för uppgifter som hjälper till att inlemma perspektiven i entreprenörskapfostran i olika läroämnen. http://www.kerhokeskus.fi/se/entreprenorskap

YVI är en virtual plattform som ger information om

företagsamhetsfost-ran mellan olika aktorer: allmän utbildning, gymnasiet och yrkesutbildning. Målet är att erbjuda samarbetsmöjligheter för utvecklingen av företagsam-hetsfostran för lärare, arbetsliv, organisationer och kommuner. Olika univer-sitet, Undervisningsministeriet, EU och andra nationella och lokala organi-sationer stöder arbetet. Plattformen är under konstruktion och ska bli färdig år 2011. http://www.yvi.fi/

Företagarnas i Finland förbund har samlat ihop hundra modeller för

före-tagarutbildning. Dessa modeller är ämnade att fungera som idéer och råd för förverkligandet av företagarutbildning och –fostran. Enskilda lärare och sko-lor kan publicera sina idéer på företagarnas www-sidor. Det finns olika mate-rial och modeller för förskolor och de lägre klasserna inom grundskolan, för högre klasser inom grundskolan, för gymnasier, för yrkesutbildning, för hög-skolor och för lärarutbildning. Det finns också material och exempel för all-män företagarfostran som riktats till unga och självstudier. http://www.yrittajat.fi/sv-FI/foretagensabc/utbildning/hundramodellerfor foretagarutbildning/

Ung Företagsamhet rf erbjuder utbildningsprogram inom konsument-

och företagsamhetsfostran för ungdomar. Programmen, som fungerar enligt principen "learning by doing", är praktiska helheter och lär ut företagsamhet, problemlösning, grupparbete och ansvarstagande och erbjuder möjligheter att förverkliga egna idéer. Programmen (t.ex YES-projektet) ger information om företagsamhet och uppmuntrar till en initiativrik arbetsattityd genom hela livet. I september 2010 startades det som första i Finland ett ny program för att framställa företagsamhetsstigen från förskola till högskolanivå. http://www.nuoriyrittajyys.fi/index.php?lang=se.I Ålands lyceum har stude-rande möjlighet att delta i Ung företagsamhet och pröva på skrivande genom att delta i skolans nättidning.

YES-Center är möteplatser som erbjuder konkret stöd iskolornas

företag-samhetsfostran i samarbete med företagare och utvecklingsorganisationer. Samarbetspartner är Utbildningsstyrelsen, EUs ESR-program och regionala utvecklingscentret Posek samt med lokala företagare.

Centret skapar och förvarar aktuellt material, erbjuder personlig ledning för att utveckla projekt i läroanstalter, fortbildar och sparrar lärare, fungerar som mentor i samarbetet mellan skolor och företag och fungerar i det regio-nala Ung Företagsamhet –samarbetet. http://www.yeskkus.fi/index. php?option=com_content&task=view&id=82&Itemid=123

3.4.2 Tävlingar

Klubbcentralen organiserar uppsatstävlingen Yritys Hyvä (Ett bra företag), som är avsedd för de nionde klasserna i grundskolan och för andra stadiet. Materialet är på finska, men man kan skriva uppsatsen också på svenska. http://www.kerhokeskus.fi/se/entreprenorskap

Den bästa Ung Företagsidé-tävlingen – Ett år som företagare samlar ihop

studenter från olika läroanstalter: högskolor, andra stadiet (yrkeskolor och gym-nasien) och grundstadiet. I programmet grundar 14–20-åringar för ett läsår med riktiga pengar övningsföretag, som producerar produkter eller tjänster. Övnings-företagens syfte är inte att gå med vinst, utan att verka som en skola i företagan-de. Programmets målsättning är att få unga att på eget initiativ planera sitt före-tags verksamhet och på samma gång öva grupparbete och andra färdigheter som behövs i praktiska situationer i arbetslivet. UF-kontoret sköter koordineringen av skolningsprogrammen i Finland, sammanställer läromaterialet samt förmed-lar kontakter till företag och rådgivare. Lärarens uppgift är att uppmuntra och handleda ungdomarna samt att fungera som kontaktperson till UF-kontoret. Förutom läraren har ungdomarna också en rådgivare från näringslivet till stöd. År 2010 ordnades en tvådagars Våga vara företagsam-final i Åbo.

Taitajamästare-tävlingen ordnas årligen. Mästare – FM-tävlingen i

yr-kesskicklighet är det största årliga evenemanget inom yrkesutbildningen i Finland med närmare 320 ungdomar i 40 olika grenar som tävlar om det finländska mästerskapet i den egna grenen. Evenemanget Mästare arrange-ras i samarbete med näringslivet och läroanstalter.

http://www.taitaja2010.fi/sv/grenar, http://www.skillsfinland.com/

3.4.3 Olika projekt i läroanstalter

Projekt i allmän utbildning och småbarnsfostran Koulutus tulevaisuuteen! (Utbildning för framtiden!).

Utbildningsstyrelsen koordinerade under åren 2006–2008 ett projekt – Kou-lutus tulevaisuuteen! (Utbildning för framtiden!) Projektet betonade syste-matiskt framtidstänkande inom utbildningen. Projektet utredde hur utbild-ningen kommer att förändras i framtiden och hur de framtida utmaningarna ska mötas. Målet var att skapa metoder för kartläggning av den framtida utbildningen samt alternativa modeller för framtidens skola och lärande. Projektet var ett nationellt projekt inom 13 nationella projekt i OECD:s in-ternationella program Schooling for Tomorrow (SfT) som koordinerades av CERI, Centrum för forskning och förnyelse inom undervisningen. http://www.oph.fi/utvecklingsprojekt/koulutus_tulevaisuuteen

I allmän utbildning och även från småbarnsfostran till yrkeskolor och uni-versiteten organiseras olika lokala projekt och pilot projekt med EU-ESF-pengar. Projekten försöker utveckla företagsamheten för åldersgrupperna från småbarnfostran till andra och högre stadiet. YRITTÄVÄN ELÄMISEN MALLI – en företagsam livstil –projektet i Mellersta Finland, försöker ut-veckla läroanstaltspersonalens attityder och färdigheter att fostra barnen, ele-verna och studenterna till företagsamma människor. Projektet betonar inre företagsamhet.

http://www.edu.fi/yleissivistava_koulutus/aihekokonaisuudet/osallistuva_kans alaisus_ja_yrittajyys/yrittajyys/hyvia_kaytantoja/alueellisia_esimerkkeja

Lära att vara företagsam –projektet är kommunernas gemensamma projekt i Södra-Kymmenedalen. Dess mål är att öka företagsam livsanda i åldrarna från småbarnsfostran till andra stadiet.

http://projektit.ekymi.fi/etusivu.htm

Gymnasierna organiserar kurser i företagsamhetsfostran och några beto-nar företagsamheten i undervisningen. T. ex. Samhälls- och ekonomieoriet-rade Etelä-Tapiola gymnasium http://www.etela-tapiola.fi/, Jämsänkoski gymnasium: http://peda.net/veraja/jamsa/jamsankoskenlukio

I Agendi Modus –projektet är kommunerna de centrala aktörerna. Mening-en är att förbättra företagsamhetsmöjligheterna i kommunerna. Skolorna i allmän utbildningen realiserar företagsamhetsfostran med lokala företagare. https://oa.doria.fi/bitstream/handle/10024/31045/

TMP.objres.552.pdf?sequence=1

Projekt i yrkesutbildning

HOPE-projektet i yrkeskolor. Yrkeslärare tar del i gemenskaplig företag-samhetsträning. Lärarna bygger tillsammans med sina studenter bygger före-tagsamhetsorienterad läromiljö i sina läroanstalter. Projektet finansieras av Undervisningsministeriet och EU/ESF-finansiering. Det ska förverkligas tillsammans med 10 yrkesanstalter och kommunkoncerner. http://www. hope.fi/hope

Läromiljön har varit ett viktigt utvecklingsmål i yrkesutbildningen. En utmaning har varit att utveckla sådana läromiljöer där man kan skaffa sig yr-kesmässigt kunnande och genomföra inlärning bland olika motiverade och studerande. 2010:1http://www.oph.fi/download/124992_Oppimisymparistoja_ avartamassa_UUSI.pdf

Lärarutbilnding

Universitetens övningskolor vid lärarutbildningen har 2010 grundat sig på en www-platform, eNorssi i vilken finns material för företagsamhetsfostran. e-Norssi – nätverket och platformen ska stöda och hjälpa lärare och lärarstuden-ter i företagsamhetsfostran. http://www.enorssi.fi/hankkeet/yrittajyyskasvatus

Företagsamhetsfostran organiseras vid lärarutbildningsinstitutioner i form av olika projekt tillsammans med det lokala skolverket. I Tavastehus enheten vid Tammefors universitet pågår två olika projekt: SYTYKE-

ESR-projektet strävar till att förhindra marginalisering i utbildningen. Den

centra-la uppgiften i projektet är att stöda barn och unga i utbildningen och svara på de krav som de begåvade eleverna har. Jämlika utbildningsmöjligheter främ-jas tillsammans med skolor och lärare. http://www.uta.fi/laitokset/okl/ hokl/projektit/sytyke/index.htm

YTYÄ-projektets målgrupp är rektorer, lärare och myndigheter som svarar

för läroplan och elevhandledning. Projektet strävar efter att uttveckla stimule-rande läromiljön i refrensramen för företagsamhetsfostra. https://www. eura2007.fi/rrtiepa/projekti.php?lang=fi&projektikoodi=S10358

Yrittäjyyskasvatuksen ehjä polku som ESF-projekt – företagsamhetsfostran som en väg fokuserar på att framställa företagsamhet som en väg från

barn-dom till vuxenliv i Mellersta Finland. Projektet organiserar företagsamhets-fostran för läropersonal vid olika läroanstalter och i lärarutbildnigen. https://www.eura2007.fi/rrtiepa/projekti.php?lang=fi&projektikoodi=S10810

Ekonomiska Informationsbyrån är det finländska näringslivets informations-byrå som följer med förändringarna i industrins verksamhetsmiljö och i ungdo-marnas attityder. Byrån ansvarar för näringslivets information som stöder ut-bildnings- och karriärval och erbjuder företag och skolor arbetsredskap för in-formation till ungdomar. Näringlivets ungdomsprogram för allmän utbildning organiserar kurser och temadagar för lärare, rektorer, skolmyndigheter och lä-rarutbildare.http://www.tat.fi/Yritykset/Elinkeinoelaemaen-nuoriso-ohjelma

Sammanfattning av exempel

Det har vidtagits många åtgärder för att i praktiken framställa företagsamhet på olika utbildningsnivåer. Det finns material i Internet och det pågår några projekt, t.ex. Yvi, vars mål är att presentera företagsamhetsfostran genom virtuellt mate-rial och samarbete. Man har skapat nationella tävlingar för att öka intresset för skicklighet och företagandet. Undervisningsministeriet betonar företagsamhets-fostran. EU-pengar används för att presentera företagsamheten i samarbete med lokala skolmyndigheter, olika läroanstalter och företagen samt lärarutbildning-en. Detta gäller utbildningen från småbarnsfostran till andra stadiet. Inom ramen för den här studien är det inte möjligt att göra en djupgående forskning och jämföra olika projekt. De projekt, som har tagits med som exempel visar att mycket har gjorts.

I undersökningen (Seikkula-Leino 2006) utreddes, hur fostran till före-tagsamhet integrerades i de lokala läroplanerna för den grundläggande ut-bildningen på basis av de riksomfattande läroplansgrunderna och vilka bak-grundsfaktorer som var knutna till processen. Undersökningen visade att fostran till företagsamhet är ett aktuellt tema, som ska förstärkas men att det inte har beaktats i tillräcklig utsträckning i läroplansarbetet. I den andra un-dersökningen (Seikkula-Leino 2007) utreddes hur fostran till företagsamhet genomfördes med utgångspunkt i de lokalt utarbetade läroplanerna. Man utredde också bakgrundsfaktorer med anknytning till hur fostran till företag-samhet genomfördes, attityder, huruvida ämnet upplevdes som meningsfullt, kunskaper och resurser. Ca 70 % av de svarande ordnade fostran till företag-samhet i någon utsträckning. Dock vet lärarna inte tillräckligt om målen, innehållet och arbetsmetoderna om företagsamhetsfostran.

De exempel som har som presenterats här, lyfter fram tre synvinklar på olika ubildningsnivåer: 1) presentation av lärarnas kunskap och kännedom om fostran till företagsamhet och företagande, 2) företagsamhetsfostran som en oavbruten väg från småbarnfostran och allmän utbildning till andra stadi-et och 3) samarbstadi-etstadi-et mellan läroanstalter, myndighstadi-eter och lokala förstadi-etagare. Den storsta delen av utvecklingsarbetet fokuserar sig på att öka lärarens

kännedom och kunnandet i företagsamhetsfostran. Både material och olika projekt utvecklas för att tillämpa företagsamhetsfostran i praktiken.