Mobila nätvärldar
6.7 Följa och uppdatera
Som vi såg av föregående avsnitt finns det skäl att till Couldrys lista över mediehandlingar lägga onlineaktiviteter som möjligen mer kan beskrivas i termer av reaktion än produktion. Vår under-sökning synliggjorde åtminstone två sådana mediehandlingar. Den ena är att följa kändisar och att följa kompisar. Man följer uppdateringar på Instagram och Facebook, prenumererar på någons Twitter eller prenumererar på videobloggar (vloggar). Den andra är att dela information som man får online genom att länka, retweeta, vidarebefordra etc. Detta är inte samma typ av handling som att publicera något på sin blogg. Den ”tänkta publiken” och tilltalet på en blogg eller på ett Face-book- eller Instagramkonto som alla kan följa (öppet konto) eller när man laddar upp en egen film på YouTube är så att säga mer masskommunicerande (hoppas många ska gilla detta) och fokuserar på reaktioner jag som sändare kan få från mottagare. Detta moment finns delvis med också när man delar genom att länka vidare, retweeta etc. Men många gånger sker detta mer riktat till vissa personer i de egna individuella nätverken och den kommunicerande akten är mer direkt knuten till ett vardagligt socialt sammanhang. Det blir ett sätt att visa att man tänker på någon, känner omsorg, saknad, bryr sig etc. (Boyd 2010).
Att få likes, få följare, bli retweetad och så vidare kan bli ett socialt värde exempelvis i skolan. För att få följare måste man vara aktiv och bjuda på sig själv men man får inte bli för ivrig och det gäller också att veta på vilken sajt det för tillfället är högst status att ha många följare.
F: Sen en liten grej på Facebook det fanns like- freaks alltså ba like like like och sen fanns det status- freaks Hej jag är på bio idag omg [oh my god] jag är inte i ett förhållande med honom sen såhär friends freak man bah jag känner inte honom men jag måste ha fler vänner på Face-book det är dom där som jag hatar.
I: Så ni vill ha många vänner på Facebook?
F: Nej jag har bara dom som jag känner jag har 300.
I: Hur är det i klassen då går man runt och säger jag har så här många vänner på Facebook?
F: Nej jag brukar inte använda Facebook så mycket jag använder Instagram.
I: Men Instagram är det viktigt att ha många följare?
F: Ja.
[F.17. 3 p åk 4 Huddingeskolan]
Hos somliga finns förhoppningen att man genom sin blogg eller videoblogg, eller genom att vara mycket intressant och uppskattad, kan bli rik och berömd som de mest framgångsrika bloggarna och videobloggarna med egna kanaler på YouTube.
Det är inte kul att uppdatera och lägga ut om inte någon följer och gillar, men man får inte verka desperat, eller veta exakt hur många följare man har (det är ju bara att ta upp mobilen och kolla) och man ska inte jaga uppskattning. Ändå är det uppenbart att det finns en relation mellan popu-laritet online och socialt värde offline.
I: Hur många är det som följer din [Instagram]
R: Min vanliga tolvhundra.
I: Hur många Instagram-konton följer du?
R: Typ två-trehundra det är kompisar och det är lite blandat alla lägger inte upp så mycket.
I: Du är en av de trehundra [vänder sig till V]?
V: Ja exakt och det är tvåhundrasjuttitre som följer mig men jag följer bara sjuttisex så jag följer bara dom jag känner fast vissa känner jag ju som jag inte följer men ja [fniss].
I: Du har tolvhundra följare [R] och du har tvåhundrasjuttisex?
V: Ja eller [kollar mobilen] tvåhundrasjuttitre.
I: Varför är det så … är du mer populär?
[skratt].
V: [förklarar] jag är inte så jätteaktiv jag lägger inte ut så mycket bilder.
R: Nej inte jag heller.
V: Fast du har mycket mer bilder än vad jag har.
R: Jag vet faktiskt inte varför jag har det [1200 följare] det är inte så många som känner mig så … [I.1. 2 f 13 år Södermalm]
Det finns tydligen ett tävlingsmoment i att ha många följare, men det hindrar inte att man också kan hjälpa varandra för att öka antalet följare.
R: Man kan göra shoutouts till varandra typ såhär ”följ den här personen”.
V: Precis och då får man nya följare.
I: Vad är det då?
R: Alltså då lägger man ut en bild på den personen på sin profil och skriver följ den här personen.
V: Och då kan andra börja följa den andra personen.
I: Vem är det man lägger ut där?
V: Kompisar.
R: Typ såhär följ V eller nåt.
I: Då får V ett gäng nya följare så kan du få 350 istället för 276?
V: [fniss] Ja.
I: Men är det nån tävling i det här, om många följer så är det bra?
V: Det var det förut att man skulle tävla vem som har mest liksom då är man populärast helt enkelt den som har mest men nu är det inte så längre liksom.
[I.1. 2 f 13 år Södermalm]
Det är roligare att dela och göra saker tillsammans än att vara själv och det finns en stark längtan efter att bli känd och uppmärksammad. Några av dem som bloggar och vloggar och är mycket populära är i ungefär samma ålder som de vi intervjuade. De kan ha tusentals prenumeranter och miljoner träffar på YouTube. Några av dem är involverade i företag med annonsörer, som exem-pelvis Miss Lissibelle som också är något av en idol bland många unga tjejer. Många av YouTube-videorna är gjorda med webbkamera eller mobilkamera på det egna flickrummet och har redige-rats i MovieMaker eller liknande program innan de läggs upp. En ofta återkommande del av dessa är att visa hur man använder olika hudkrämer, testa nya produkter och att prova och betygssätta olika klädesplagg. Det hela kan beskrivas som en blandning mellan reklam och
konsumentupplys-det ges tips och råd på olika spellösningar i Minecraft och de andra populära spelen. Det finns många sådana YouTubekanaler. I spelvideorna är det ofta två (eller flera) killar som talar om spelet medan de spelar det. I bild ser man datorskärmen och vad som sker i spelet. Till detta hör man kil-larnas kommenterande jargongprat och skämtande. Både bildinformationen och snacket kan vara ganska svårbegripligt för någon som själv inte spelar och är väl införstådd med den speciella vo-kabulär som är förbunden med spelen. Även här finns det kanaler som har nått stora framgångar.
Ett tredje fenomen som kom upp i nära nog alla intervjuer när vi talade om YouTube är de många humorkanaler som finns där. Ett par av de mest kända är William Spetz med Lilla Blog-gen och humortrion I just want to be cool. I bägge fallen har man hållit på ett par år och lagt upp en stor mängd hemproducerade humorvideor på sina YouTubekanaler. Man har hundratusentals prenumeranter och tiotals miljoner visningar.12 Några av dessa vloggare har också engagerats av Sveriges Television.
Genom att följa en kändis eller genom att prenumerera på en modevlogg eller spelvlogg får man kännedom om och samtidigt tillgång till olika typer av material som kan spridas vidare. Därmed vidtar ytterligare en aktivitet som även leder till handlingar offline. I skolan och på rasten är det status att kunna kommentera och känna till det andra känner till. Det blir del av det man talar om och det kan också bli föremål för sms och meddelanden som skickas mellan kompisar via Kik, till och med i inne klassrummet.
Ett fenomen som mer liknar hur massmedier förr kunnat starta epidemier av efterapningar är videor på YouTube som sprids viralt – snart har ”alla” sett dem eller i varje fall hört talas om vi-deon. Vi stötte på flera sådana fenomen. De två som alla kände till var Gagnam Style och Harlem Shake som bägge var aktuella våren 2013.
Gagnam Style är en musikvideo med den sydkoreanske rapparen Psy.13 Den lades upp i mitten av juli 2012. Sex månader senare hade den långt över en miljard träffar (i december 2013 cirka 1.8 miljarder). Poängen i videon är en till synes fånig dans, där rörelseschemat kan liknas vid hur man rider en häst.14 Alla kände till videon, hade prövat rörelsen och en del hade även gjort eller försökt göra egna kommenterande videor.
Samma logik gäller för Harlem Shake. I grunden är detta en disco- och remixlåt gjord av en amerikansk DJ.15 Men det är inte låten utan de efterapningar som har gjorts i stort antal av männ-iskor från många olika delar i världen som har blivit något av en egen genre på YouTube. Alla dessa videor bygger på ett givet format: I en grupp av människor som är sysselsatta med något relativt viktigt (jobba, ta sig till arbetet etc.) finns det en person som utför en mycket fånig dans. Sedan kommer ett klipp. I nästa scen har alla flippat ut fullkomligt och utför konstiga dansrörelser iförda konstiga munderingar. En äkta Harlem Shake-video bör inte vara längre än trettio sekunder och ska helst bara bestå av två scener och ett klipp, före och efter att vansinnet brutit löst.16
I undersökningar om varför barn och unga vill vara online återkommer att det viktigaste mo-tivet är att man vill vara med och umgås med sina vänner. Då ligger det nära tillhands att vara
”medlem” i de nätverk och sociala sajter som ger möjligheter till detta. Ungar & medier 2012/2013
12 http://www.youtube.com/user/IJustWantToBeCool, 131205.
13 http://www.youtube.com/watch?v=60MQ3AG1c8o, 131205.
14 http://sv.wikipedia.org/wiki/Gangnam_Style, 131205.
15 http://en.wikipedia.org/wiki/Harlem_Shake_%28song%29, 131205.
16 http://www.youtube.com/watch?v=3R8HGsbI4QY, 131205
visar att andelen medlemmar i åldrarna tio och tretton år är hög, med Facebook i topp både bland tioåringar och trettonåringar, och bland killar och tjejer. Instagram ligger näst högst. Twitter ligger också högt på listan. Ser man till vilka sajter man uppger att man besöker oftast så toppas listorna av YouTube. Intrycket från våra intervjuer var att Instagram var ”hetare” än Facebook. Åtminstone bland trettonåringarna, och att messengertjänsten Kik ingår i att ”göra trettonåring” mer än att
”göra tioåring”.
Skapandet och delandet synliggör och närvarogör var och en. Det blir också en del i hur grup-per och sociala hierarkier skapas. van Dijck (2013) menar att ”friheten” att publicera sig och att dela är begränsad, och att möjligheterna att verkligen påverka något i sitt eget liv eller i samhället är små. Snarare, menar var Dijck, är de allra flesta som använder sociala medier producenter av innehåll (smakpreferenser, konsumtionsvanor, sociala nätverk) som andra tjänar pengar på återi-gen med referens till den tekniska och kommersiella logik som kallas connectivity.
Till detta ska man lägga att längtan efter att bli känd, sedd och räknad med förstärks ytterligare genom den mediala logiken online. Vad kändiskultur och de automatiska sammankopplingarna får för betydelse i förhållande till hur kön och ålder görs hänger också ihop med skolornas socio-kulturella kontexter, vilket betyder att de fenomen som verkar likartade ter sig olika beroende på med vems ögon de ses (jfr Säljö 2005).