Genus- och åldersting

Smarta telefoner är små handdatorer som ger oss tillgång till nationella och internationella medie-världar, både i form av broadcastingmedier som press, radio och tv och nätmedier där interaktion och självpublicering mellan användare är huvudsaken (t.ex. datorspel eller Facebook). Medieting hänger ihop med vad vi gör med dem (mediehandlingar) och hur de ges plats i våra liv. Man tar

om ett införskaffande till att den blir ett ting som man upplever att man inte kan leva utan (Bakar-djieva 2005, Ellegård & Wihlborg 2001).

Mobilen är ett ting som både är förknippat med nätverksindividualismen (Raine & Wellman 2012) och den privata och intima sfären (det som är ”mitt liv”). Den är också ett objekt som län-kar oss till det Danah Boyd (2010) kallar nätverksoffentligheter där vi kan delta (Jenkins 2006) i produktion och diskussion och göra vår självframställan i olika framväxande personliga genrer (Lüders 2010). Kring mobilen uppstår det i vardagen också förhandlingar kring vilka regler som ska gälla för hur och när vi använder den i ”den delade” världen: när det är okej att ha mobilen framme och till vad den då får användas. Mobilen blir till ett relationsobjekt med något av ett eget liv och den är med och nära oss från morgon till kväll.

S: Då ringer den och säger att jag ska vakna och då gör jag det och sen så går jag in på den och ser vad som har hänt under natten om det har hänt nånting och sen är jag inne på Instagram eller Facebook och tittar lite och sen så går jag till skolan och då har vi mobillåda så jag får inte använda den i skolan och när jag kommer hem så använder jag den lite då och då om jag kom-mer på nånting om jag ska gå in på nånting och komkom-mer på att ah det där skulle jag kolla så gör jag det typ.

[I.3. f 13 år Nacka]

Mobilen är enligt Turkle (2011) ett objekt som ger oss mening och riktning. Antropologen Daniel Miller (2010) resonerar i liknande banor. Han ser mobilen som vår väg till kontakt med andra, inte bara i konkret mening utan också på ett mer metafysiskt plan. Detta förstärker känslan av att mo-bilen och den värld den öppnar är omistlig och utgör en trygghet som gör att vi inte behöver känna oss ensamma. Mobilen kan också bli ett objekt som förknippas med omsorg, den blir någonting man behöver förstå sig på och sköta om.

R: Det är mitt barn [skratt] seriöst det här det är … A: … det är allt för mig

R: När min pappa tog min mobil ifrån mig det var som att de adopterade ett barn från mig.

I: Varför tog han den?

R: Han skulle göra några inställningar sen simkortet var låst så jag hade den typ inte i två eller tre dagar så det kändes jättetomt.

A: Jag kan inte heller va utan alltså bilder Facebook Instagram allt sånt här man måste gå in och kolla.

R: Jag också.

[F.23. 3 f åk 7 Botkyrkaskolan]

Teknologier är inte genusneutrala, varken när de utformas eller används. Samhällsstrukturer, makt och teknologi vävs samman och teknologier bäddas in i vardagen och i produktionen av genus (Corneliussen 2012). Således finns det fog för att hävda att mobiltelefoner och datorer ingår i skolbarns genussocialisation och i det Connell (2002) kallar genustillägnelse. Detta handlar inte om inlärda könsroller utan om ”aktivitetsmönster” och mer medvetna rörelser i viss riktning där målet är att skapa genuskompetens. Det kan exempelvis gälla att flickor och tjejer tidigt kommer i

träning för att kunna göra ”mamma” vilket innebär att träna sig i att visa omsorg och se till andras intressen, medan killar i högre grad förvärvar förmågor som pekar bort från omsorgen, hemmet och det sociala (Elwin-Nowak & Thomsson 2003).

I detta ingår ett samspel mellan tillvarons olika delar och de verktyg och situationer med vilka vi

”gör kön”. Inför våra intervjuer ville vi bland annat ha svar på följande frågor: Har killar och tjejer samma modeller av mobiltelefon? Talar man om sina mobiler på samma sätt? Hanterar man dem likartat? Kopplas olika modeller och funktioner till gränser och isärhållande mellan att göra kille och göra tjej? Finns det några kopplingar mellan modeller, funktioner, skal, skärmsläckare och hur man ”gör kön” och ”gör ålder”? Under intervjuerna ställde vi frågor och bad informanterna att be-rätta om sina mobiltelefoner och datorer som fanns hemma. Vi bad dem också att knäppa en svit av ”porträttbilder” av sina egna mobiler med hjälp av intervjuarens mobilkamera.

Bild 6.1 ”Tjejtelefon I” åk 7 Bild 6.2 ”Killtelefon I” åk 7

Vad det gäller modeller hade väldigt många av dem vi träffade från årskurs 7 någon form av smart mobil. Det gällde långt ifrån alla i årskurs 4.

Även om många har liknande modeller så är skal och skärmsläckare viktiga markörer för att ge telefonen ett personligt uttryck. Detta kan sägas ingå i det ”sociala formandet av teknologin”

(Bakardjieva 2005, Ellegård & Wihlborg 2001) och i genustillägnelsen. Det handlar om hur man uppfattar sig själv, vill bli uppfattad och upplever en viss gemenskap kring (medie-)tingen så som de används och ges mening i det egna vardagliga och lokala sammanhanget.

R: Nästan alla från typ femman upp till jag vet inte vad … som går här i skolan i alla fall har ju Iphones och då är det lättare … när fler i vår ålder har det så det är lättare att kommunicera med

R: Men det spelar inte lika stor roll om man har Iphone eller vanlig smartphone.

V: Det är ju många som har touch-telefoner i alla fall man ser ju nästan aldrig någon [i skolan]

som har med knappar som typ såhär gamla människor.

R: De har stora knappar. [skratt]

[I.1. 2 f 13 år Södermalm]

En sak som visade sig viktig i flera av intervjuerna var att berätta att man har en ny telefon.

D: Jag har Iphone 4S jag fick den för några månader sen.

S: Jag heter S jag har Samsung Galaxy S och jag fick den för två-tre månader sen.

E: Jag heter E jag har Iphone 4S och jag fick den förra månaden.

[F.21. 3 f åk 2 Botkyrkaskolan]

I vissa skolor och familjer finns en social förväntan på att man ska ha relativt sena och uppdaterade modeller, även om det kan krävas väntan eller tjat för att få dem. Det ligger en statusaspekt i detta som både relaterar till känslan av att tillhöra nuet, att ha de senaste, att vara socialt intressant, och att visa upp att man har (föräldrar som har) råd, även om man inte är högst på samhällsstegen.

Det gäller inte bara att inneha tinget, det handlar också om att kunna behärska det. I samtliga skolor mötte vi killar som berättade om hur man ”moddar” (modifierar) eller jailbreakar (låser upp systemet för att komma runt begränsningar för vad man kan installera) mobiler för att få dem att fungera bättre, snabbare, eller gratis.

M: Asså jag kan rätt så mycket jag vet hur man jailbreakar och sånt där.

I: Jailbreakar?

M: Det är när man piratkopierar en Iphone jag kan göra så att du kan ändra din Iphone till tillexempel en HTC jag kan ändra den till en smartphone till en Android sen så kan jag ladda ner spel som kostar helt gratis.

I: Hur har du lärt dig dom här grejerna?

M: Oftast YouTube … eller såhär min kusin han är också dataexpert han kan oftast allt så han visar mig mycket han piratkopierar spel och sånt men alltså jag tycker på nåt sätt att piratkopie-ring är rätt men också ibland fel för många missbrukar piratkopiepiratkopie-ring.

I: Hur menar du missbrukar piratkopiering?

M: Asså dom laddar ner för mycket för mycket för mycket och sen polisen såhära trackar deras ip-adresser och sen så kommer dom till deras hem sen så bötar dom typ en miljon kronor för att har man laddat ner en film som inte har kommit ut.

[I.13. p 13 år Botkyrkaskolan]

Att veta hur man kopierar datorspel, laddar ned filmer gratis eller jailbreakar mobilen är kompe-tenser som informanterna förknippar med maskulinitet. Här kan man även läsa in en social aspekt.

I det ena fallet handlar det om en oro för att åka fast för något man gör av ekonomiska skäl som en form av subkultur, i det andra finns en tanke om att göra något mer personligt med sin mobil.

D: Man tar in sin mobil i datorn och så applicerar man ett program på den så att man öppnar källkoden och allting så att man kan ändra vadsomhelst och det är som ett fusk typ till allting och alltså till slut så kommer mobilen gå sönder att jailbreaka det är det sista man gör på sin mobil.

I: Hur menar du det sista man gör?

D: Alltså om man gör det sen måste man liksom byta simkort och grejer för den förstörs.

I: Har du jailbreakat din mobil?

D: Nej.

I: Är det någon som har gjort det?

N: Jag kanske ska men jag kommer inte göra det för att fuska på spel jag tänker att man kan göra så mycket bättre grejer på mobilen typ förbättra mobilen så att kameran går att dra upp när man sätter på när man får ett sms så behöver man inte låsa upp mobilen för att läsa det så kan man göra så att alla appar blir till en ballong och så rullar den iväg.

J: Jag vill inte förstöra min Iphone.

[F.2. 6 p åk 7 Södermalmsskolan]

Förutom genuskodningen knyts även sociala och åldersmässiga betydelser till mobilerna. Om man har eller ska få en ny mobil är det betydelsefullt vilken modell och vilket abonnemang man får (med internettrafik eller med ett kontantkort som bara täcker sms och telefon). Detta handlar inte enbart om status, utan också om känslan av att vara barn, i relation till dem som är äldre, och exempelvis går på högstadiet.

I: Mm vill du berätta lite om din mobil vad är det för någon och vad brukar du använda den till?

F: Instagram allting allting … allting som är vuxet.

I: Okej och vad heter du [vänder sig till nästa]?

E: Jag heter …

F: [skjuter in] ska jag inte säga vilken mobil?

I: Eh jovisst.

F: Iphone [självsäkert]

[F.17. 3 p åk 4 Huddingeskolan]

Är man tio år och just har fått en Iphone så vill man berätta det därför att den är ett ting som både representerar självständighet och säger att familjen inte saknar ekonomiska resurser.

Förmodligen tänker många föräldrar att en ny och därmed kanske också dyrare och bättre mobil är något som följer med att bli äldre. En ny mobil samverkar med att man ges en ökad egen rörelseradie och kanske får andra hålltider för hemkomst på kvällarna (jämförbart med att få en ny cykel och tillstånd att vara ute senare på kvällarna). Det gör att mobilen, på ett närmast rituellt sätt, knyts till frågor om övergångar i ålder och känslan av självständighet.

Mobilen är också ett ting som har att göra med position i det sociala rummet. Många vet vilka modeller deras kompisar och andra i klassen har. När telefoner går sönder eller råkar ut för olyckor

R: Förut hade jag en HTC som höll på och hackade det kom fram något ljud utan att jag tryckte på att jag ville så den vart trasig och då.

T: Köpte han [R:s pappa] den på Blocket?

R: Ja för tvåtusen.

I: Vad har du för telefon?

J: Xperia X10 jag fick den från min bror men jag kommer också få en ny till sommarlovet eller om jag får bra betyg och det.

A: Jag har en frälsare [fniss].

I: Vad är det för något då?

A: En Iphone 5 jag fick den genom att tjata den till mig för att alla andra i klassen hade typ en Iphone och då blev jag ledsen för att inte jag hade en för jag hade en sunkig Xperia X8.

T: Det är tre i klassen eller fyra eller fem i klassen som inte har en Iphone.

R: Och jag är en av dem.

A: Och jag hade näst sämst mobil i klassen och det kanske inte var så roligt att ha den.

[F.8. 4 p åk 4 Spångaskolan]

Det var bland dem i årskurs 7 vi mötte flest med relativt eller helt nya (yngre än tre månader) Ipho-ner och Androider. I årskurs 4 fanns det fler som hade äldre och enklare telefoIpho-ner som man hade fått ärva efter syskon eller föräldrar. Andra hade fått sina nya mobiler i samband med att familjen hade skaffat ett paket med mobiler och abonnemang till hela familjen. Hade man ingen bra mobil så kunde möjligen en Ipod, som snarare är en mediespelare än en mobiltelefon och saknar telefon-funktion, få fungera som ”smart mobil” med ”touch”.

N: Jag heter N jag har en vanlig Samsung och jag ska få en ny.

I: Vad är en vanlig Samsung?

N: En sån här gammal ingen touch.

I: Jaha men du ska få en ny?

N: Ja.

I: Mm får du den när du fyller år eller?

N: Jag tror det.

I: Ja spännande okej vad heter du?

O: Jag heter O jag har en Ipod … det är typ såhär applemärket [förklarar].

I: En I …?

O: Ipod.

I: Ipod ja ja.

O: Det är typ som en mobil fast man kan inte ringa med den man kan göra det fast med internet på olika appar Viber till exempel.

I: Aha det är också en sån touch?

O: Ja det är touch.

[F.14. 4 p åk 4 Huddingeskolan]

Bild 6.3 ”Tjejtelefon I” åk 4 Bild 6.4 ”Killtelefon I” åk 4