Genomförande
5.5 Individuella intervjuer
Vi gjorde 13 individuella intervjuer med sammanlagt 19 barn, nio tjejer och tio killar. I vissa fall var det två barn med i en intervju. Åtta av informanterna var i tioårsåldern och elva av dem var runt tretton år gamla. Vägen till de individuella intervjuerna gick via kontakter och så kallat snö-bollsurval. Med andra ord det var vänner, bekanta och informanter som ledde oss vidare. Alla intervjuer utom två gjordes hemma hos informanterna. Vi hade föräldrarnas tillstånd och de fanns också hemma men var inte med under intervjun.
in på specialintressen hos en informant och det var också lättare att ta del av bilder och annat som informanten ville visa. Intervjuaren fick också titta på diverse företeelser från Instagram och YouTube. Vi blev förevisade spel som MovieStarPlanet och fick också en hel del referenser till sajter, vloggar och annat som tidigare varit okända för oss. En intervju med en tioårig kille genom-fördes i sin helhet medan han berättade om hur man spelar Minecraft genom att spela Minecraft (se kap 11.7). Onekligen påverkade detta hans koncentration både på spelet och på intervjun, men utskriften blev mycket intressant och visar att en hel del kan berättas och gestaltas också på detta sätt. Intervjuaren kunde i de individuella intervjuerna också fotografera (inga personer) och göra videoupptagningar av sådant som skedde på datorer och mobiler under intervjutid.
I stort har intervjuguiden och frågetekniken följt de riktlinjer och resonemang som presenteras av Kvale & Brinkmann i Den kvalitativa forskningsintervjun (2010). Intervjuerna har varit tematis-ka, semistrukturerade och har haft som mål att få informanten att vilja berätta. Vägen till att uppnå detta har gått genom aktivt lyssnande, uppmaningar till att berätta, användning av följdfrågor, och flexibilitet i situationen. De individuella intervjuerna har i likhet med fokusgruppintervjuerna transkriberats ordagrant. I föreliggande rapport har även citaten från de individuella intervjuerna komprimerats och redigerats av läsbarhetsskäl.
5.6 Bildsamtal
Att sitta stilla länge i en grupp tillsammans med klasskamrater medan en frågvis främling på be-sök uppmanar en att sätta ord på sådant som handlar om en själv och ens vardag kan vara svårt.
Dessutom är spel, sociala medier och bildkommunikation inte i första hand argumenterande och resonerande kulturformer utan något som är roligt och som man bokstavligen har i händerna och gör i farten (jfr Greene & Hill 2005/2011).
Till fokusgrupperna hade vi också med oss bilder att samtala om (se kap. 10) samt små “uppgif-ter” där deltagarna tillsammans skulle markera på igenkänningslistor.
Vi tog fasta på något av det som anförs kring kreativa metoder i vårt metodval. Det skedde bland annat genom att vi skapade utrymme för bildsamtal i intervjuerna (se kap. 9). Detta grepp påminner i viss mån om boksamtal som används inom ramen för skolans litteraturundervisning (Chambers 1998). Här var det dock bilder som gällde, främst egobilder, och vi hade med ett antal (10−15 st.) bilder som vi visade på en laptop och försökte föra samtal kring tillsammans med informanterna. Vi ville få igång samtal kring vad bilden föreställde och hur den föreställde detta.
På detta sätt fick vi fram sådant som knappast hade kommit upp i de rent muntliga delarna av intervjuerna och det gav oss mycket data om egobilder (se kap. 8). Samtalen kom att handla om blickar, kameravinklar och ”budskap” som följer av att man gör vissa tecken med fingrarna, eller att man har speciella kläder på sig (som en keps eller en urringad topp), tar med vissa prylar i bilden (t.ex. en burk Red Bull), gör vissa poser (t.ex. håller ögonbrynen högt) och grimaser (”duckface”).
5.7 Workshoppar
I vårt upplägg med Gender Boards respektive Gender Avatars var målet det meningsutbyte som sker genom gemensam problemlösning. Vi såg detta som en väg till data om hur man tänker och agerar online i förhållande till genus och ålder, och våra workshoppar kom att komplettera och reflektera våra intervjuer. Uppläggen av våra workshoppar presenteras närmare i kapitel 10, men en kortare presentation kan vara på sin plats redan här.
Gender Boards gick ut på att eleverna tillsammans skulle ladda ned bilder från nätet och sätta ihop dem till ett slags bildtavla (i Power Point). Det skulle vara bilder som fångade ideal och ego-bilder. För att skapa ett mått av distans i uppgiften och för att frigöra fördomar i syfte att diskutera dem, fick tjejgrupper ta fram Gender Boards utifrån sina antaganden om killars idealbilder och självbilder och vice versa. Grupperna skulle också göra en presentation av sina insamlade bilder och argumentera sina val av bilder.
I Gender Avatars var tekniken analog. Uppgiften var att i fritt formerade grupper åstadkomma tre teckningar på papper i storformat med hjälp av vad som fanns i bildsalen. Gruppernas uppgift var att göra en bild av en han, en hon och en hen. De skulle se till att bilderna och de förklarande texter de skrev på eller omkring sina figurer tematiserade nätet och medier.
Det hela utfördes under ett dubbelt lektionspass och kunde knytas till kursplanen för bildäm-net. Koncentrationen var god kring bägge uppgifterna och resultatet blev mycket bra. Totalt deltog 52 barn (varav 23 även också i fokusgruppintervju). Av dem var 29 tjejer och 23 killar.
Dessa till synes mycket enkla övningar är relativt lätta och billiga att genomföra. Resultatet blir ett mycket intressant bildmaterial (se kap. 10).
5.8 Forskningsetik
Studien har följt Vetenskapsrådets (VR) rekommendationer och har styrts av de fyra grundprin-ciper som VR anger.10 VR har utöver detta några ytterligare direktiv för forskning om barn och forskning inom skolan.11 Dessa har också vägts in.
✸ Informationskravet. I denna studie har detta inneburit att deltagarna i intervjuerna noga har informeras om vad studien handlar om, hur intervjun är upplagd (tid, typ av frågor etc.), att inget av det som sägs ska spridas i klassen eller på nätet, att medverkan är frivillig, och att man när som helst kan välja att avbryta intervjuer och deltagande. Vi gick även ut med information genom veckobrev inför våra workshoppar, trots att det enligt Vetenskaps-rådet räcker med skolledningens samtycke om undersökningen inte omfattar frågor av känslig karaktär eller frångår skolans ramar.
✸ Samtyckeskravet. I och med att undersökningarna har genomförts under skoltid har det krävts samtyckte från skolans rektor, ansvarig lärare samt eleverna själva. Då barnen är under femton år har det bedömts att även föräldrars samtycke varit nödvändigt. Därför har information om fokusgrupper och workshoppar gått ut via veckobrev till alla berörda föräldrar. Föräldrarna till de barn som deltog i fokusgruppintervjuerna hade informerats och skriftligen godkänt att deras barn deltog i intervjun. Flertalet av de individuella inter-vjuerna genomfördes i barnens hem. Inför dessa skickades ett mail med information om studien och dess etiska förutsättningar till minst en av föräldrarna, ofta kompletterat med ett telefonsamtal eller annan kontakt med förälder. Vi var noga med att informanterna hade informerats om att intervjun spelades in och att de godkände detta innan inspelningen började.
✸ Konfidentialitetskravet. Inga detaljerade person- eller familjeuppgifter används i undersök-ningen och de uppgifter som samlats in har enbart används av forskaren och dennes as-sistenter. Alla dessa har tystnadsplikt. I föreliggande rapport har personnamn och namn på skolor avidentifierats och det har på olika sätt säkerställts att de bilder som förekommer i rapporten inte ska gå att koppla samman med specifika personer eller skolor.
En särskild sida av fokusgruppintervjuer allmänt och kanske med barn i skolmiljö i synnerhet är att det som sägs i gruppen också stannar i gruppen (Hennessy & Heary 2005/2011). Vi betonade denna regel både innan och i vissa partier under intervjun. Det fanns anledning att göra detta i några av intervjuerna där det kom upp berättelser om personer i skolan eller i klassen som på olika sätt farit illa eller själva betett sig illa online eller offline.
Barnens namn har anonymiserats genom att vi använder en förnamnsinitial som inte stämmer överens med vad som egentligen är den första bokstaven i barnets namn.
✸ Nyttjandekravet. Det insamlade materialet används enbart i forskningssyfte. Ljudinspel-ningarna avlyssnas endast av forskaren och dennes assistenter.