en vanlig dag

De data om ungas nätvanor som presenterades i kap. 6.1 säger en hel del om att man använder datorer, mobiler, spel och sociala nätverk och att det finns påtagliga skillnader i detta. Däremot framkommer föga om hur dessa teknologier används, eller om när och var eller tillsammans med vilka de används. Eftersom vi inledde våra intervjuer med en del vardagsnära frågor om mobilen som medieting frågade vi i anslutning till detta om när och hur mobilen används under dagen.

S: Jag har den på nattduksbordet och på laddning sen använder jag den inte så mycket på morgonen men sen när jag går till skolan lyssnar jag på musik och så brukar jag göra det ibland när man jobbar på lektionerna för att man koncentrerar sig bättre och sen på rasterna och kollar Instagram och så där jag använder nästan inte Facebook [skratt].

A: Jag vaknar för jag har alarm på mobilen och sen kollar jag det vanliga typ Instagram YouTube Facebook om det har kommit nåt nytt eller nånting sånt och sen går jag till skolan och jag har den typ vid mig hela tiden och så tar upp den om jag har tråkigt eller om det blir lite skumt såhär om det är typ såhär helt tyst eller om man typ är själv bland folk och så.

N: Jag vaknar när mitt alarm sätts på och så tar jag upp mobilen och kollar allt som är nytt på Instagram Facebook och sånt där och om jag har fått nåt samtal eller sms sen i skolan så har jag alltid den i fickan så jag är beredd när nånting händer och håller på med den typ alltid helt ärligt talat på rasterna mellan lektionerna sånt där och sen går jag hem med den och lyssnar på musik eller nånting om jag inte går med A sen håller jag på med den på kvällen i min säng och sånt där då kollar jag på videoklipp på YouTube kollar på Instagram och Facebook och allt som är nytt och om det är någon som är vaken så pratar man med dom.

Att ha mobilen på det egna rummet eller i sängen på morgonen eller kvällen är att gå in i ett virtu-ellt rum tillsammans med sina kompisar där en del av de gemensamma aktiviteterna är att chatta, uppdatera, dela länkar. Det är ett sätt att vara tillsammans och göra gemenskap.

A: Ja man ska ha Kik.

I: Berätta om Kik då vad gör man där på kvällen på kvälls-Kik?

A: Det är bara som vanligt det är mer att då gör inte folk så mycket annat.

N: Ja man chattar ju bara det är som gratis-sms och att man kan vara i grupper och sånt som gruppchatt när man sitter flera stycken och skriver.

I: Vad skriver man om då?

S: Det är allt möjligt.

N: Man kollar vad man gör vad man ska göra kanske någon länk kanske nåt klädesplagg som man vill visa för de andra jag vet inte.

A: Typ om nån har skrivit nåt på typ Instagram så börjar man prata om det och så.

S: Man kan länka till YouTube därifrån.

N: Så om man bara trycker på länken så kommer man fram.

I: Så du söker på YouTube så ser du något du tycker är intressant?

N: Ja eller Safari så kan man då klicka på länken så kommer de till Safari eller så kommer de till appen de har kollar vad man då gillar.

[F.4. 3 f åk 7 Spångaskolan]

Bild 6.5 ”Tjejtelefon II” Bild 6.6 ”Killtelefon II”

Då det gäller broadcastingmedier (radio och tv) finns det en lång tradition av kvalitativ forskning kring hur medier bäddas in vardagen (t.ex. Andersson 2006, Bengtsson 2007, Morley 1986, Silver-stone 1994). Genom vårt sätt att förhålla oss till medier som ting, funktioner och symboler skapas känslor och strukturer som hjälper oss att ritualisera vår identitet, gemenskap och strukturera re-lationer till andra. Med tanke på att mobilen ständigt följer med oss är det rimligt att anta att detta gäller i än högre grad för mobilen än för de traditionella broadcastingmedierna.

F: På kvällen, jag brukar sitta nitti grader mot en vägg i mellan två och tre minuter och då lägger jag upp en bild det sista jag gör och sen går jag och lägger mig och typ läser lite.

I: Brukar du ta en bild på dig själv då?

F: Nä jag lägger upp nån sedan tidigare och så skriver jag nånting det kanske bara är nåt helt jag vet inte bara för att få nåt att skriva.

I: Då låter det som att det är nåt du gör innan du går och sover?

F: Ja och så lägger man sig och läser typ.

A: Jag kanske kollar på såhär tv-serier på datorn typ det.

[F.1. 3 f åk 7 Södermalmsskolan]

I flera av intervjuerna med killar uppstod delvis andra språkspel och andra genusmatriser (Kahlin 2008) aktiverades än de vi mötte i intervjuerna med tjejer. Många av killarna tycktes vilja betona att även om man naturligtvis har en mobil så använder man den inte på samma sätt som tjejer.

I: Då tänkte jag tänkte att vi gör en presentationsrunda här ni säger vad ni heter berättar om ni har en mobiltelefon kanske vad det är för telefon och vad ni brukar använda den till vill du börja?

C: Jag heter C och jag har en sån dära Samsung Galaxy 2 fast jag brukar inte använda den längre.

I: Varför inte?

C: För jag spelar mest på datan istället okej [med emfas] fast jag har den [mobilen] för säkerhets skull om jag ska gå ut och använda som att ringa föräldrarna och ringa och så kanske okej?

I: Mm okej vad heter du?

S: Ah jag heter S min mobil den har sina problem med tekniken inifrån så jag spelar mycket på datorn nu.

I: Okej har du problem med din mobiltelefon?

S: Nä de va lite problem tekniska okej men nu är den tillbaka funkar och så som den ska.

I: Ah jag förstår vad heter du?

A: Hej jag heter A jag har en Android nånting sånt men jag brukar använda den bara för att ringa och när jag går till träningen [fotboll] annars före jag spelar lite dator.

[F.20. 4 p åk 7 Botkyrkaskolan]

Som synes möttes vi emellanåt av reaktioner på vad man kanske tyckte var dumma frågor från vår sida, men många var också sugna på att berätta detaljerat om mobilens plats i vardagen. Det vill säga om det fanns något att säga. Flera av eleverna i årskurs 4 berättade om att telefonen inte alltid kommer med till skolan om inte mamma säger till.

Z: Jag tänker att jag har mobil här bara för att min mamma ringer mig ibland asså jag har inte med den idag jag har bara med den när det är en viktig sak tandläkare typ.

[F.13. 3 f åk 4 Huddingeskolan]

I: Viktiga tillfällen?

O: Om man typ har gått vilse så kan man ringa sin pappa eller mamma och säga jag är här.

I: Har det hänt dig nån gång att du har behövt använda den så där?

O: Nej det har jag aldrig för att jag har nästan aldrig haft en mobil där man kan ringa utan inter-net jag hade bara gamla telefoner som jag fick.

I: När de [mamma och pappa] vill få tag på dig då kan dom inte ringa till dig?

O: Nej fast jag ska få en Iphone 4 den här veckan.

[F.14. 4 p åk 4 Huddingeskolan]

Bland tjejer i årskurs 7 fick vi ta del av beskrivningar av hur man med tiden har blivit alltmer ”be-roende” av sin mobil. Det kan både tolkas ordagrant och symboliskt som ett sätt att markera att man inte längre är ett barn och intar ett mer reflexivt förhållande till sig själv.

I: Är det nån skillnad på hur ni använder mobil och telefon idag jämfört med vad ska jag säga för två tre år sen?

S: Asså visst då man brukade gå in i datan för att typ spela spel sådär barnspel och sånt men nu man är inne hela tiden.

E: Man blir ju såhär typ van om man inte är inne i internet en timme så händer det massor med grejer man känner sig helt borta sen när man råkar ut för sånt.

I: Känns det viktigt att man måste va med hela tiden?

E: Inte hela tidenmen om är intresserad av kändisar och sånt såklart man inte vill känna sig borta när de såhär skriver om nåt.

[F.22. 3 f åk 7 Botkyrkaskolan]

Beroendet kan också förknippas med självförebråelse.

I: Du sa att det är mycket med mobilen och det lät som att du använder mobilen mycket när du tittar på YouTube och så också eller går du emellan?

N: Ibland så kollar jag på serier och då tar jag också upp mobilen ibland [skratt] jag vet inte var-för.

A: Samma här.

N: Men jag kanske är van att kolla på Instagram vad som händer eller om nån har skrivit på Kik jag vet inte varför kanske är uttråkad mina händer … om jag kollar på datorn på serier då har jag ingenting i mina händer.

A: Det är en vana.

N: Ja men en vana att ta upp mobilen för att göra nånting.

A: Det är väl att man har blivit beroende av att vara uppdaterad hela tiden antagligen det är nog mer det inte att du är rastlös med händerna.

N: Annars håller jag på med mitt hår äter jag vet inte vad jag gör jag kan inte bara sitta såhär helt lugnt då blir jag uttråkad.

I: Tror ni det är nån skillnad här vad gäller killar och tjejer för det låter som att ni tar upp telefonen ganska mycket när ni beskriver det själva?

A: De har mycket mer träningar än oss tror jag och jag tror inte de sitter med mobilerna när de

spelar fotboll precis de är nog inte lika så men jag tror inte de kollar på serier eller de kollar inte på samma serier.

N: De kollar på tv vet jag.

S: Och på datorn.

[F.4. 3 f åk 7 Spångaskolan]

För tjejer i årskurs 4 kan ”beroende” vara en signal om att man är på väg att bli mer självständig.

J: Vi [talar för alla] använder [med emfas] mest Kik Facebook och Instagram.

S: Ja.

J: Det är dom vi är mest beroende av.

I: Hur menar du då beroende?

J: Vana vid det.

I: Mm.

J: Att gå in i dom hela tiden.

I: Mm.

J: Det är flera gånger om dagen [stolt].

[F.13. 4 f åk 4 Huddingeskolan]