hem och skola

Som föregående avsnitt har visat så omfattar informanternas medieanvändning långt mer än det innehåll och de funktioner medierna erbjuder. Apparaterna, medietingen och vårt sätt att koppla på och av dessa blir verktyg som på ett mestadels omedvetet, vanemässigt och rutinartat sätt hjäl-per oss att skapa mening och ritualisera sociala och emotionella lägen och zoner i tid och rum.

De ingår också i skapandet av symboliska gränser och övergångar mellan olika sysselsättningar (Bengtsson 2007). Sådana gränser är också relaterade till makt och till genus. Exempelvis har et-nografisk forskning om tv och tv:s plats i hemmet visat hur män genom att ta kontroll över tv-fåtöljen, fjärrkontrollen och därmed val av tv-kanal markerar att nu börjar min fritid; medan kvin-nor förväntas lägga barnen och ta hand om disken innan det är dags för tv-soffan (Morley 1986).

Flera av de klassiska studierna av medieanvändning (främst tv) i vardagen har utförts i hemmet (ofta arbetarklasshem) och de äger fortfarande sin giltighet. Vår studie kretsar dock kring samtida webbaserade medier och det handlar om barn från olika uppväxtmiljöer. I vår studie utgjorde också barnens relation till varandra och sina mobiler inom ramen för skolmiljön en viktig di-mension. Mot denna bakgrund ställde vi inom ramen för fokusgruppintervjuerna frågor om och hur man får använda mobil och dator i skolan. Vi frågade också om eventuella regler hemma för användningen av datorer och mobiler.

Reglerna gällande mobilanvändning i skolan vi fick höra talas om var förstås lite olika. För barnen i årskurs 4 verkade det vara en relativt allmän regel vara att mobilen inte får vara framme i klass-rummet. Sedan varierar det mellan skolor och klassrum om man måste lägga mobilen i en korg när

mobilförbud också på rasterna. Däremot gäller andra regler på fritids. Där kan det också finnas datorer som man får använda för surf och spel, medan sådana aktiviteter oftast är förbjudna i skolans datorsalar.

För eleverna i årskurs 7 gäller andra regler. Bland våra informanter var mobilförbud i klassrum-met vanligt, men oftast kombinerat med att man ändå fick använda mobilen för att kolla sådant

”som har med skolan att göra”. Rastförbuden är heller inte lika tydliga i årskurs 7 som i årskurs 4.

Oftast är det okej att spela spel på rasten, kolla klipp på YouTube och lyssna på musik. Det kan även vara tillåtet att lyssna på musik i vissa klassrum (både i årskurs 4 och årskurs 7). Det är dock inte tillåtet att ta bilder på varandra och lägga ut på nätet, något som skolorna kan ha svårt att hålla efter.

Det tycks inte vara så att man från skolans håll kräver att få gå in i elevernas mobiler och det verkar heller inte vara något som föräldrarna (åtminstone inte till trettonåringar) generellt kräver att få göra. Snarare tycks mobilen vara knuten till tanken om det kompetenta och självständiga barnet, som också är bärare av rättigheter (jfr Buckingham 2000, Prout 2005).

Att ha mobilen tillgänglig och kunna ta fram den när man själv vill signalerar självständighet.

Att ständigt ta upp telefonen och bli tillsagd av läraren, kan även vara ett oppositionellt uttryck i klassrummet. I andra klassrum kan mobilen och hörlurarna vara ett sätt att komma undan och få en stunds lugn och ro i en kaotisk omgivning. Mobilen kan även användas för att i smyg doku-mentera vad som pågår i klassrummet. Följande exempel kommer från G som är tretton år och bor i Spånga.

G: Man får ha den på sig i klassrummet men den ska vara avstängd eller ljudlös eller så för det kan ju ofta vara att nån ska till tandläkaren eller på nåt läkarbesök eller nåt sånt så då behöver man den ju men vissa personer kan ju ha liksom att de tycker att dom är coola liksom så har dom sin eller håller på i smyg och tror att dom inte syns när de håller på och kollar men.

I: Vet du vad dom gör för nåt då?

G: Nej men de kollar väl på såna där Instagram och saker eller tar bilder många kan filma när läraren blir sur bara för att dom tycker att det är kul jag vet inte.

I: Lägger dom ut det sedan?

G: Nä de visar väl typ sina föräldrar eller kompisar för att visa för att typ skydda kompisarna ja nåt sånt och så dom ändrar på hur det egentligen var och säger det var ju nästan ingenting och [läraren] blev jättesur.

[I.11. p 13 år Spånga]

En intressant tankesom man kan låna från tidigare kvalitativa forskningsresonemang gällande relationen skola–fritid, klassrum–medierum är att vända på resonemangen genom att hävda att det är skolan som skapar medievanor, och inte nya medievanor som skapar oordning i skolan (Roe 1990). Mobilen hänger ihop med självbestämmande och är en symbol för självständighet och den personliga sfären, och även om det finns datorer i skolan så representerar dessa maskiner något an-nat än datorn hemma. Både mobilen och hemdatorn är förknippade med spel, lust, social kontakt och självbestämmande. Skolans datorsal och till och skolans bärbara datorer är förknippade med obligatoriska uppgifter och formaliserade regler.

Bild 6.7 Datorskärm hemma Bild 6.8 Datorskärmar i skolan

Frågan om och i så fall när och till vad man får använda mobilen i skolan respektive hemma är förknippad med både ålder och genus. Det var främst de yngre tjejerna vi träffade som berättade att föräldrarna, ofta papporna kan ha synpunkter på hur man använder mobilen.

I: Tycker ni att mobilen hänger ihop mest med familjen eller med kompisarna?

L: Familjen mest [suck].

I: Varför är det mest med familjen tänker du?

L: Eh för att mamma eller pappa de ringer och undrar var jag är och ibland vill jag prata med dem och så pratar jag med dem.

I: Du då E?

E: Jag tycker både och familjen är också viktig men pappa brukar bara ringa var jag är och sånt eller så ringer han och påminner mig om nånting men om jag ska ha en touchmobil [E har blivit lovad ska få en touchmobil] kommer jag inte bara använda den för Kik eller Instagram.

Z: Jag skaffade en ny asså Moviestar fast jag har kommit till level fyra ah några människor de skrev såhär äckliga saker ah min pappa sa såhära uppriktigt sa han gå inte in på den och jag sa jag kommer aldrig gå in på den och han sa du får gå in i Moviestar fast om det händer saker kan du säga till mig för det kan va vuxna människor som döper sig till Nalle [skratt].

F.15. 3 f åk 4 Huddingeskolan]

Det är inte okej att vara ute på nätet hursomhelst och oron tycks vara störst för vad flickor kan råka ut för online. Däremot gav vår fråga om regler för att använda mobilen vid måltiden inte någon större resonans. Här verkade reglerna vara föremål för mer löpande förhandlingar, som relaterar till när och hur föräldrarna själva använder sina mobiler. Vi fick också höra flera berättelser som hade att göra med hur man skapar gemenskap hemma genom att alla sitter med sin dator eller telefon och spelar, surfar och uppdaterar.

A: Vi brukar inte sitta jättemycket med datorerna ändå.

N: Min familj vi brukar kolla på tv såhär och då brukar kanske någon sitta med sin dator där i soffan.

[F.4. 3 f åk 7 Spångaskolan]

Mobiler och datorer är ting som det ständigt förhandlas om i familjen: vem som får använda vilken dator när, om de yngre använder äldre syskons konton på nätet, eller storasyskonens mobiler som har surfabonnemang. Som E som är tio år och går i Huddingeskolan och som är mycket förtjust i att vara online, som kan mycket om bildkoder och annat online, och som gärna vill göra det som äldre gör online.

E: Eh jag har ingen touchmobil men jag hade en Iphone 3 fast jag kunde inte gå in på appstore för jag hade ingen lösenord och jag hade en Sony Xperia men jag kunde inte hitta Kik eller In-stagram så det gick inte bra och jag har nu en knappmobil men jag brukar använda min brorsas mobil för Kik.

[F.15. 3 f åk 4 Huddingeskolan]

Tjejernas överlag mer frekventa användning av mobilen i sociala nätverk kan ske mer löpande och i olika situationer, både hemma och i skolan, eftersom sociala medier som Instagram, Kik och Facebook bland annat karakteriseras av att det inte krävs så lång sammanhängande tid vid varje inloggning, koll eller uppdatering, Det handlar mer om att man är inne och är aktiv ofta. Att spela

”tunga spel” kräver en kraftfullare, stationär PC som står hemma och förutsätter mer samman-hängande tid. Man kan beskriva det som två olika sidor av det uppbundna jaget.

På några håll och mest tydligt i de individuella intervjuerna med barn till akademikerföräldrar fick vi höra talas om regler för datorspelandet. G (tretton år, Spånga) berättade att han och hans yngre syster bägge får viss datortid av sina föräldrar, men att man måste ta pauser mellan passen vid skärmen. På helgerna får G längre speltid och han har längre datortid än sin tioåriga syster.

G: Jag har ju tider som jag har tjatat upp lite eftersom att de flesta har ganska långa tider och jag har ju haft ganska kort tid tidigare, men den där andra gruppen de coola killarna i klassen dom har ju haft ganska lång tid eller de flesta har ju haft hela tiden hur länge dom vill, så då har jag i alla fall fått upp det min datortid till lite längre det är ju egentligen att jag får sitta typ två timmar sedan ska jag ta en paus sen får jag sitta mer men det blir ofta mer.

I: Så du har alltså två timmar sen ska du ha en paus vad är tanken att du gör under pausen?

G: Vad som helst som inte riktigt har med skärmar att göra.

I: Hur lång paus ska det vara då?

G: En timme en och en halv eller nåt sånt om jag sitter fyra timmar är det två timmar paus sitter jag fyra timmar i sträck då blir det svårare att gå ifrån datorn men det är ofta jag går över tiderna sen har jag ju vissa kompisar som han D jag var hemma hos honom för några dagar sen så visa-de visa-de sig att paus var att ta fram chipspåse och kolla på film vilket jag inte tyckte var så mycket till paus det var ju bara att byta skärm.

[I.11. p 13 år Spånga]

För en del barn som bor växelvis hos sina föräldrar kan den tillåtna speltiden variera beroende på hos vilken av föräldrarna man är. Detta berättar R som är tio år och deltidsbor på Södermalm.

R: På vardagar en timme, på fredagar en och en halv och på helgerna två timmar ja och det är här [hos pappa] fast hos mamma får jag spela lite olika så jag håller inte reda på det om jag är hemma själv då spelar jag.

[I.10. p 10 år Södermalm]