Bildvärldar
7.5 Bild som umgänge
Mycket av dagens fotograferande sker spontant och på impuls och knyts till hur jag upplever och uppfattar min egen närvaro och delaktighet i olika situationer. Det gör att såväl motivet som själva fotograferandet länkas till erfarenheten av att vara och verka i vardagen. Inom ramen för det var-dagliga flödet i skolan förflyttas ”det fotografiska ögonblicket” till helt andra sammanhang.
E: När man har Instagram i skolan går man in på skolans toalett sen tar man ut vänner man går in såhär med några kompisar på toaletten stänger dörren och låser den sen man lägger upp såhär bilder i spegeln inte så att man vänder så man ser sig själv såhär sen så det syns på spegeln att du är på spegeln så man bara tar bild de är populärast nu kändisar gör det Robin Stjernberg [vann Melodifestivalen 2013] gör det på hans Instagram eh ja men det måste inte alla gör det inte på toaletten de brukar göra det på sin rumsspegel eller nånting men många gör det på toaletten.
[F.15. 3 f åk 4 Huddingeskolan]
Man tar bilder på sig själv och en kompis för att se ”hur ser vi ut?”. Man har kul när man förbereder sig inför fotograferingen (sminkar sig) och man har kul när man är framför kameran. Social sam-varo genom telenärsam-varo innebär inte att fotografiet inte längre är verksamt som representation och dokumentation (minne) men fotografiets och fotograferandets sociala och kulturella funktioner blir mer betydelsefulla och komplexa menar José Van Dijck i Mediated Memories In the Digital Age (2007). I linje med detta kan man säga att den fotografiska akten, som ibland sker ihop med kompisar, och uppladdning av bilder och hanteringen av kommentarer också ingår i bilden. Det är det inte bara det som finns så att säga bakom bilden (personerna, platsen) och det som sker under fotograferingsakten (situationen, känslan) som ingår i bilden. Även tanken på det som sker efter när bilden är online och mellan bilder (kommentarer, bilder byts ut etc.) online blir en del av motivet och bildens kommunikativa och sociala värde.
Att tala om egobilder inom ramen för fokusgruppintervjuerna var inte helt enkelt. Särskilt inte när frågorna kom att handla om hur det går till när egobilderna tas: I de intervjuer som öppnade sig lite mer kom det fram att egobilder är något man helst tar på egen hand.
A: Jag brukar sitta på mitt rum för det är lite awkward om min familj eller min storebror typ står utanför och vill komma in på toaletten och så står jag typ där och fotar han hör ingen som typ spolar eller nånting så han bara va’ gjorde du därinne?
[F.4. 3 f åk 7 Spångaskolan]
När man är på egen hand, utan andra ögon närvarande, annat än möjligen någon förtrogen, kan det vara läge att ta seriösa bilder. Alltså bilder där ”man är sig själv”. Då handlar det om att göra en bild där man ser ”naturlig” och ”äkta” ut, men om bilden tas i exempelvis skolmiljö med folk i när-heten, och man har ont om tid definieras bilden som en oseriös bild. Det betyder att man flamsar, gör sig till, gör grimaser eller driver med vissa av genrens bildkonventioner, så kallade drivbilder.
Det handlar också om att lämna kommentarer till bilden och markera att detta inte är en seriös bild, utan bara en pose, ett infall.
A: för folk brukar bara typ skratta när man sitter och tar så det är mer på kompisar jag tar i skolan [så] om man ska ta bild på sig själv då är man oseriös i skolan.
S: Oseriösa bilder med kompisar som man aldrig kommer lägga ut nånstans.
A: Ja precis eller om man lägger ut typ haha såna.
N: Och skriver typ haha såhär driv och sånt.
S: Att man driver.
I: Vad gör man då?
N: Konstiga miner.
A: Oseriösa bilder och hemma är det mer sånt som man kanske har som profilbild och såna saker.
I: Tar man dem hemma?
A: Ja oftast.
N: Eller ute.
A: Ute om man inte ser nåra omkring.
A: Fast man tar oftast själv.
I: Hur ofta tar man seriösa bilder?
S: Typ aldrig.
A: För ofta.
N: Två gånger i veckan typ sånt där sen är det mer ta bilder och så raderar jag dom på en gång.
A: Jag tar ganska ofta men jag raderar typ alla för att jag inte vill att nån ska ta min mobil och kolla på dom.
[F.4. 3 f åk 7 Spångaskolan]
En annan del av bildernas kommunikativa värden och umgänget kring bilderna är att skicka dem till sina vänner. S som är mycket intresserad av fotografering berättade att hon tycker att mobil-kameran är bra för att det går snabbt och lätt att spontant dokumentera sådant som hon gör eller är med om. Hon berättade också att tanken samtidigt finns där att det kan bli aktuellt att skicka bilden eller att lägga upp den på den egna bloggen eller i ett album på Instagram. Man kan alltså säga att, i princip redan när bilden tas integreras den i ett potentiellt socialt förlopp. Bilden kan bli inledningen på en dialog där även sms eller telefonsamtal och också fler bilder kan ingå.
S berättar om när hon köpte en tröja och tröjan och själva inköpet genom fotograferingen blev en del av hur hon samtidigt umgicks med en kompis och hade en annan i åtanke i en utvidgad telenärvaro.
S: Jag var på Hollister i stan med en kompis i höstas och jag bara tog en bild på den när den hängde på en galge en tröja har jag köpt nu och den är köpt i den här affären och den kostade så här mycket typ.
[I.3. f 13 år Nacka]
Det snapshot som S tog i butiken bekräftade samvaron ihop med kompisen A under shoppingrun-dan och i provrummet. Samtidigt blev fotograferingen också ett föregripande av kommunikatio-nen med kompis B. På väg hem från besöket i staden ringde S till B:
S: Då vill hon liksom se hur tröjan ser ut som jag köpt och då lägger jag upp en bild på den för att hon ska kunna se den liksom.
[I.3. f 13 år Nacka]
Om bilden dessutom kommer upp på S egen blogg eller om hon lägger in den på Instagram kan en större krets kommentera och reagera på den. Då gäller det också att positionera sig och föregripa eventuella reaktioner genom den text man själv kan lägga till bilden.
S: Då brukar man oftast skriva om den är fin eller om man inte tycker det så brukar man oftast inte kommentera. Man brukar liksom inte skriva vad ful den är.
[I.3. f 13 år Nacka]
7.6 Slutsatser
Statistiken visar att det är betydligt vanligare att tjejer tar bilder, laddar upp bilder, kommenterar och skickar vidare bilder och att de rent allmänt är mer aktiva på bildsajter. Detta mönster bekräf-tades också i vår undersökning. Det var långt fler tjejer, framförallt bland dem som gick i årskurs 7, som tog bilder mer eller mindre ofta, och resonerade initierat kring olika bildgenrer. Utifrån intervjuerna och efter genomgång av ett stort antal bilder som (mest) tjejer och (en del) killar i åldern 10−14 år har laddat upp på bildförmedlande sajter som Instagram och Day Views (tidigare Bilddagboken) kan följande sägas då det gäller tjejer och killars bild- och fotograferingsvanor med mobilkameran.
✸ Äldre barn laddar upp bilder mer frekvent och i större antal än yngre barn
✸ Det är vanligare att äldre barn lägger upp bilder på sig själva (egobilder)
✸ Tjejer fotograferar och laddar upp bilder oftare
✸ Tjejer laddar upp fler bilder
✸ Det är vanligare att tjejer laddar upp bilder på sig själva
✸ Egobilderna som killar respektive tjejer lägger upp är påtagligt olika
✸ Killar framhåller att deras bilder ska vara konkreta och inte insmickrande, idealet är att inte lägga upp några bilder alls
✸ Tjejer talar om att de vill se söta och naturliga ut på sina bilder och är intresserade av att lägga upp intressanta bilder