Gender Boards

Gender Boards gick ut på att eleverna tillsammans skulle ladda ned bilder från nätet och sätta ihop dessa till en slags anslagstavla. Som redan har framgått var utgångspunkten att killar skulle ta fram idealbilder och idolbilder respektive egobilder som de visste eller trodde att tjejer tittar på och själva gör. Tjejerna skulle göra motsvarande om killarna. Vi hade 4-5 elever i varje grupp och grupperna hade skapats i förhand med hjälp av läraren.

Klassrummet hade möblerats så att varje grupp hade ett eget bord och en laptop med inter-netuppkoppling att dela på. I datorerna fanns sedvanliga Office-paket (Word, Power Point etc.).

Till detta hade vi lagt programmet Snipping Tool vilket kan beskrivas som ett ”skärmklippsverk-tyg” (Windows 7) som gör att man enkelt kan markera och klippa ut exempelvis detaljer ur en bild man hittar online.²⁶

Vi hade även med oss en del ”analoga kontorsresurser”. Vi tänkte att dessa kunde användas för att skriva stödord på (post-it-lappar), markera i texter man skrivit, klippa ur tidningar, etc. Det visade sig dock att dessa resurser inte var intressanta. Visserligen väckte de genomskinliga förpack-ningarna där resurserna låg ett visst intresse när vi delade ut dem i början av workshoppen. Men när vi plockade ihop efteråt låg allt kvar i obrutna förpackningar på samtliga arbetsbord.

Bild 10.6 Intressanta resurser Bild 10.7 Icke intressanta resurser

På arbetsborden fanns det även en digital kamera samt en diktafon. Vi gav inga instruktioner om hur kameran skulle användas. Flera frågade vad kamerorna var till för och grupperna tog en del bilder. Sammantaget visade sig dock kamerorna vara en överflödig resurs – särskilt med tanke på att alla hade sina mobiler med sig, med egna kameror. Diktafonen hade vi lagt fram för att vi skulle kunna banda de resonemang som fördes i grupperna medan man arbetade med uppgiften. (Dessa inspelningar har inte inkluderats här.) Vi förklarade redan från start att vi skulle banda och vi

berättade att materialet endast skulle användas internt (se kap. 5.9). Vi fick en del frågor om detta, men ingen var uttryckligen emot att spelas in. För att ha stöd för minnet videofilmade vi redovis-ningarna. Sammanlagt gav detta oss cirka tolv timmar inspelat ljudmaterial från diskussionerna kring borden samt cirka två timmar videomaterial från redovisningarna.

Flera elever markerade tydligt att man inte ville synas med ansikte på bild. Vi undvek i största möjliga mån sådana bilder, och vi publicerar heller inga sådana. Det handlar om integritetsfrå-gor och om barns rättigheter. En annan sida av den samtida visuella kulturen gäller upphovsrätt.

Också här finns det begränsningar. Det gör att vi här inte har kan publicera de Gender Boards med kändisar som eleverna skapade. Bilderna från workshoppen har tagits av Forsman eller Englund.

Bild 10.8 enkla programvaror, en trådlös uppkoppling och en avslappnad inramning

Gender Boards inleddes med en kort presentation kring projektet. Därefter sades något kort om mediala och visuella ideal och om att kön inte är något man är utan något man gör. Vi framhöll att eleverna är experter i fråga om samtida sociala medier. Därefter följde en kort genomgång av hur arbetet skulle gå till, hur mycket tid som var avsatt till respektive del och hur redovisningen skulle genomföras.

Eleverna fick i uppdrag att gå ut på nätet och leta bilder som vi delade in i två kategorier. Den första kallade vi idealbilder. Hit räknade vi idolbilder, modebilder eller annat som visuellt anger ideal för killar respektive tjejer. Den andra kategorin kallade vi egobilder. Med detta menade vi sådana bilder som man kan ta på sig själv med sin egen mobilkamera (jfr kap. 8). Det fanns en ut-talad regel om att inte ta med bilder på personer i klassen. (Här borde vi ha varit ännu tydligare.) I Spångaskolan visade det sig nämligen under redovisningen att två av grupperna hade lagt in egobilder på varandra i sina PowerPoint-presentationer. Det hela började som ett bildbus men vid redovisningen förstod man att det fanns djupare laddningar i detta som gjorde att det kunde gränsa till bildkränkning (jfr 8.10). Vi betonade också att man inte fick ladda upp några bilder från workshoppen på nätet.

Bild 10.9 arbete med Gender boards

Första steget i workshoparbetet var att vi bad eleverna att samla idealbilder och egobilder från nätet. Vi bad dem söka och samla spontant och lägga allt de hittade på skrivbordet i en mapp vi kallade för bildladan. Man fick även lagra länkar till videor eller annat. I denna del av arbetet kunde de använda Snipping Tool, göra skärmdumpar, eller helt enkelt kopiera bilder och klistra in dem i ett word-dokument. Här valde grupperna lite olika vägar. Det var uppenbart att förmågor och förkunskaper varierade. (Någon frågade: Vad är en mapp på skrivbordet?) Det visade sig att grupperna, med något undantag, knappt använde sig av möjligheten att klippa ut detaljer ur bil-derna med Snipping Tool. Vi såg heller inte mycket av remixing eller efterhandsredigeringar i de bildprogram som ingår i Office. Kanske berodde detta på tidsbrist, kanske på bristande kunskaper.

Grupperna fick själva bestämma vem som satt vid tangentbordet (man byttes av) och hur man skulle lägga upp sitt arbete. Vi gick dock runt och kollade att man höll tidsschemat och förberedde sin redovisning. Vi lade oss inte i var på nätet grupperna befann sig medan de sökte.

Bild 10.10 Samling kring tangentbordet

Det andra steget i processen var att grupperna skulle välja ut ett antal bilder från sina bildlador och sätta samman dessa till sin redovisning. Här föreslog vi att man antingen använde sig av Power-Point eller gjorde ett word-dokument med inklistrade bilder. Oavsett vilket skulle man kunna mo-tivera sitt urval av bilder. Här uppmanade vi grupperna till att gå in i diskussioner med varandra.

Vad var typiskt? Vad berättar olika bilder om genusaspekter? Vi föreslog att man skrev nyckelord för att motivera valet av bild antingen i presentationen eller på papper.

Det tredje steget var att grupperna skulle sätta ihop sin presentation till redovisningen inför klassen. Så gott som alla grupper valde att göra i traditionella PowerPoint-presentationer. Vi upp-manade också eleverna att skapa varsin diskussionsfråga till redovisningen.

Bild 10.11 Redovisning och diskussion

Flera av redovisningarna var ganska kortfattade och skedde i visst samspel (fnitter etc.) med öv-riga klassen. Sammantaget var redovisningarna både roliga och intressanta. Inte bara för oss, utan de verkade också uppskattas av klassen. Det kom upp en rad värdegrundsfrågor och sådant som kan kopplas till området medie- och informationskunnighet (MIK). Vår bild från intervjuerna av att relationer mellan killar och tjejer i årskurs 7 präglas av ett isärhållande som bland annat görs genom onlineaktiviteter förstärktes av de presentationer som gjordes i Gender Boards.

Det mesta av materialet speglade dominerande ideal och förhärskande stereotyper. Det var samma idoler och samma typ av uttryck som gick igen. Det kändes också som att presentationen inför klassen inte utmanade. Under själva arbetet och i de samtal som fördes kring borden var läget ett annat. Det var i detta moment många ifrågasättanden av förväntningar och former för genuspresentationer kom upp.

I de diskussioner som följde på redovisningarna (där hade man behövt ha mer tid på sig) disku-terades varifrån ideal kommer, om man måste följa dem, om man påverkas av dem, och hur man kan ”vara sig själv”.

Det blev även en del samtal om olika bildtekniker: om hur man tar egobilder och vilka skillna-der som finns mellan bildnormer för hur killar respektive tjejer förväntas ta sina bilskillna-der (jfr kap. 8).

Bild 10.12 Killars bild av tjejers egobilder