Den skyldighet att lämna statistik som Sveriges EU-medlemskap medför16 har betydande konsekvenser för den officiella lönestatistiken. I görligaste mån tillgodoses Eurostats krav med hjälp av tidigare befintlig inhemsk statistik samt kompletteringar och anpassningar av denna. Även nedläggningar och
omprioriteringar kan bli nödvändiga.
LCI för näringslivet
Under 2003 antog EU:s ministerråd förordningen för Eurostats Labour Cost Index (LCI) för näringslivet och sedan sommaren 2005 levererar Sverige detta index.
Labour Cost Index ska belysa löne- och arbetskraftskostnadsutvecklingen såväl inklusive som exklusive bonus. Flertalet länder har problem med att exkludera bonus. Anstånd med att ta fram index exklusive bonus gavs därför först till 2007, men då svårigheterna visade sig vara större än förutsett beslöt Eurostat senare att avvakta med att fatta beslut om detta, till senast 2009.
För Sveriges del är problemet det omvända. LCI bygger på konjunkturlöne-statistiken och då denna inte innefattar bonus måste konjunkturlöne-statistiken kompletteras med uppgifter redan för 2005, då något anstånd inte har beviljats.
16 Skyldigheten att lämna statistik är reglerad i EU:s förordning om gemenskapsstatistik.
sökningar över utbetald bonus har genomförts för 2005 och 2006. Den senare undersökningen används även till Structure of Earnings Survey (SES) för 2006.
Bonusundersökningen är upplagd på samma sätt som en bonusundersökning som gjordes till SES för 2002. Enkäten sänds ut under våren då flertalet bokslut och bonusprogram är klara. För 2006 gjordes dessutom en kompletterande undersökning över bonusens kvartalsmässiga fördelning, vilken kan ligga till grund för en redovisning av LCI inklusive bonus. Första året för detta är 2006 då index belyser förändringar och inte nivåer och reguljära bonusundersökningar startade 2005.
För att på sikt, genom bättre definitioner och vägledningar i undersökningarna, få en mer stringent gränsdragning mellan bonus och de rörliga tillägg som insamlas i lönestrukturstatistiken genomfördes i början av 2007 en pilotstudie där ett antal företag och programvaruleverantörer besöktes. Erfarenheter från denna studie kommer att tas tillvara i ett projekt rörande utveckling och komplettering av variabler i lönestrukturstatistiken, vilket beskrivs utförligt nedan.
LCI för offentlig sektor
Som redovisats i beskrivningen av den officiella lönestatistiken (se avsnitt 3.1) har Eurostat gett de länder som så önskar möjlighet att senarelägga
utvidgningen av LCI till att omfatta hela ekonomin till 2009. Sverige har valt detta alternativ vilket innebär att uppgifter kommer att samlas in från och med 2008.
Två modeller för insamlingen för den kommunala sektorn har tidigare utretts och redovisas utförligt i Medlingsinstitutets årsrapport för 2005 (sid. 35).
Medlingsinstitutet har nu valt att använda den enklare, summariska modellen enligt vilken den nuvarande konjunkturlönestatistiken byggs ut med
information från lönesystemen om rörliga tillägg, överenskommen arbetstid, sjuklön samt engångsbelopp. Vad gäller den fördelning på näringsgren som krävs så finns redan nu uppgifter för lärare särredovisade i statistiken för primärkommunerna och den övervägande delen (90 procent) av de anställda inom landstingen, arbetar inom vårdsektorn. Detta ger underlag för en grov näringsgrensindelning, vilken sedan ska kompletteras med information från den individbaserade lönestrukturstatistiken. Framöver kommer struktur-lönestatistiken för offentlig sektor att redovisas fördelad på näringsgren.
LCI samt LCS publiceras på SCB:s hemsida
Efter en lång uppbyggnadsfas börjar nu LCI att stabiliseras. Detta, tillsammans med att AKI läggs ner, gör det angeläget att utfall enligt LCI blir lätt
tillgängliga i Sverige. För närvarande publiceras det svenska LCI endast på Eurostats hemsida. Under 2008 kommer LCI för Sverige att publiceras på SCB:s hemsida. LCI redovisas näringsgrensindelad, däremot görs ingen fördelning på arbetare och tjänstemän. Inför den inhemska publiceringen kommer LCI för arbetare respektive tjänstemän att tas fram. Delar av LCS för Sverige och andra länder har publicerats på SCB:s hemsida under 2007.
Arbetskostnadsindex läggs ned samt ändrad beräkning
Vid halvårsskiftet 2008 läggs AKI ned, vilket främst föranleds av tillkomsten av LCI. Många användare har tagit kontakt med Medlingsinstitutet med anledning av detta för att närmare diskutera de bakomliggande skälen och olika handlingsalternativ framöver.
En annan fråga som medfört att användarna har hört av sig till Medlings-institutet rör de engångsbelopp som finns i en del av de avtal som slöts 2007.
Engångsbelopp ingår för närvarande inte i konjunkturlönestatistikens löne-begrepp (inte heller i strukturlönestatikens). Vanligtvis brukar engångsbelopp gälla en relativt begränsad tidsperiod och utgå i stället för retroaktiv lön.
Kommunalarbetarförbundets avtal för vårdsektorn innehöll engångsbelopp för nio månader i början av avtalsperioden. Eftersom engångsbelopp inte ingick i statistiken återspeglade AKI inte kostnadsutvecklingen, vilket var ett problem för företag som använder indexet i sina affärsavtal. Med tanke på att engångs-beloppen i detta fall mer är att likställa med konventionella avtal beslöt Medlingsinstitutet att beräkningarna skulle ändras så att de även speglade kostnaderna för dessa.
En utbyggnad av konjunkturlönestatistiken med engångsbelopp planeras nu För den kommunala sektorn kommer engångsbelopp att ingå från och med 2008.
I nedanstående tablå redovisas några skillnader mellan LCI och AKI.
LCI AKI
Frekvens Kvartal Månad
Population Anställda Arbetare resp. tjänstemän
Lönevariabel Timlön Timlön för arbetare
Månadslön för tjänstemän Revideringar Kan i princip alltid revideras Definitiv efter ett år Sociala avgifter Ingår om arbetsgivarna
betalar
Ingår oavsett vem som bär den slutliga kostnaden
Engångsbelopp Ingår Ingår inte
Ny näringsgrensindelning
Under våren 2007 fattades beslut om en revidering av den svenska Standarden för NäringsgrensIndelning (SNI). Den gamla standarden SNI 1992 ersätts med SNI 2007. Bakgrunden till detta är att motsvarande internationella standard, ISIC, reviderats för att anpassas till ekonomiernas förändrade näringsgrens-struktur. Tjänstesektorn betydelse har vuxit samtidigt som informations- och kommunikationsteknologins utveckling medfört nya mönster. Införandet av SNI 2007 i de olika statistikgrenarna sker vid olika tidpunkter, från 2008 till 2011 (NR). Enheterna i SCB:s företagsdatabas är under 2008 dubbelkodade i såväl SNI 1992 som SNI 2007. För LCI har Eurostat beslutat att den nya näringsgrensindelningen ska gälla från och med 2009. Då LCI:s index återspeglar förändringar mellan åren innebär detta att konjunkturlöne-statistiken, som är LCI:s bas, för 2008 ska samlas in enligt SNI 2007.
Konjunkturlönestatistikens huvudsyfte är att mäta löneförändringar vilket gör att uppgifterna för 2008 måste kunna redovisas med godtagbar precision både enligt SNI 1992 och SNI 2007. Urvalet för den privata sektorn har därför förstärkts betydligt för 2008.
Redovisningen efter SNI 2007 kommer att ske på ”bokstavsnivå”, vilket innebär en mer finfördelad indelning av tjänstesektorn än den som nu används.
Detta kräver att urvalet förstärks för denna sektor. För att begränsa det totala urvalet kommer, efter den tillfälliga förstärkningen 2008, urvalet för industrin att skäras ned.
Modell för skattning av konjunkturlönestatistikens slutliga utfall m.m.
Kraven på att en modell för skattning av det slutliga utfallet för löne-utvecklingen enligt konjunkturlönestatistiken skulle tas fram intensifierades 2007. De har tidigare framförts från MAL (Medlingsinstitutets Arbetsgrupp för Lönestatistik). Under 2007 har ett projekt med målsättning att skapa en sådan modell startats. Projektet gäller den privata sektorn. Tanken är att den information om retroaktiva löneutbetalningar som finns i det insamlade
materialet ska utgöra en grund. De lokala förhandlingarna förlöper olika snabbt i de olika företagen.
En första ansats är att bygga och testa en modell där anställda i de företag som ännu inte har betalat ut retroaktiva löner antas få samma påslag som i de företag där förhandlingarna är klara och pengarna betalats ut. En klar fördel när modellen byggs upp är att den kan kalibreras med hjälp av uppgifter för tidigare år. Arbetet ska ske i samarbete med Riksbanken och
Konjunkturinstitutet.
En enkät rörande tidpunkten för retroaktiva löneutbetalningar för 2007
genomfördes i december 2007. Samtliga företag som ingick i urvalet för privat sektor tillfrågades. Planer finns på att bygga ut statistiken med dessa frågor.
Under hösten genomfördes även en begränsad telefonenkät angående tidpunkten för lokal lönerevision.
Utveckling och komplettering av variablerna i lönestrukturstatistiken Medlingsinstitutet påbörjade 2007 ett arbete för att vidareutveckla och komplettera de variabler som ingår i lönestrukturstatistiken. Syftet är att skapa mer heltäckande och jämförbara lönemått, där bl.a. annat avtalad arbetstid samt bonus beaktas. Utvecklingsarbetet bedrivs i ett nära samarbete mellan SCB och Medlingsinstitutet.
De lönearter som för närvarande ingår i lönestrukturstatistiken är i många sammanhang alltför snäva samt i en del fall inte helt avpassade till dem som i praktiken används på arbetsmarknaden. En bidragande orsak till detta är att kollektivavtalen med tiden kommit att innehålla nya element. Ett exempel på detta är arbetstidskonton.
Vid uppbyggnaden av det nya variabelsystemet ska krav från olika användare och intressenter beaktas och i möjligaste mån tillgodoses. De krav som ställs från Eurostat spelar också en central roll. Samtidigt måste även företagens uppgiftslämnarbörda beaktas.
Arbetet bedrivs i tre steg
1. Genomgång av befintliga samt tänkbara/önskvärda löneslag
2. Kartläggning av hur olika löneslag registreras och behandlas i lönesystemen 3. Förslag på ett system som fyller inhemska och EU-krav tas fram
Fortsatt arbete i MAL:s efterföljare SALA
Arbetet i SALA (Samarbetsgruppen Avseende Löne- och
Arbetskraftskostnadsstatistik) ska fortsätta. SALA arbetar med frågor kring såväl den officiella lönestatistiken som nationalräkenskaperna. Medlemmar i SALA är Medlingsinstitutet, SCB, Konjunkturinstitutet, Riksbanken och Finansdepartementet.
SIAK
Ansvaret för den standard för indelning av arbetskraftskostnader (SIAK 89) som används i Sverige ligger på den s.k. SIAK-nämnden17. Denna bildades 1967 och har gjort olika översyner av standarden. Den senaste gjordes 1987 och publicerades i MIS (meddelanden i samordningsfrågor) 1989:4. I detta publicerades även den svenska standarden för indelning av arbetstidsbegrepp (SIAT 89). Någon nämnd för SIAT har inte funnits utan frågor som berört arbetstidsbegrepp har tagits upp inom SIAK-nämnden.
Eftersom något möte i nämnden inte hade hållits sedan 1992 samtidigt som mycket inträffat sedan 1989 som gjorde det befogat med en översyn av SIAK-standarden, inleddes ett sådant arbete 2005.
Som ett första steg tillfrågades de parter som har rätt att utse ledamöter om aktuella personer, dessa kallades sedan till ett inledande möte i november 2006.
Alla ledamöterna ansåg att arbetet i SIAK-nämnden borde återupptas. Man konstaterade även att översynen av SIAK skulle komma att bli arbetskrävande samtidigt som nämndens ledamöter inte hade tillräckliga detaljkunskaper för detta. Man enades därför kring att tillsätta en arbetsgrupp med en representant från varje organisation.
Vad gäller frågan om ansvaret för SIAK skulle vara kvar hos SCB eller flyttas till Medlingsinstitutet ansåg nämnden att det vore att föredra att ansvaret låg kvar på SCB, eftersom SCB har stor erfarenhet av att arbeta med olika standarder. Även med tanke på den starka koppling som finns mellan SIAK och SIAT är det lämpligt att de också i fortsättningen behandlas tillsammans.
Under 2007 arbetade arbetsgruppen med att kartlägga behovet av en revidering av SIAK. Arbetsgruppens slutsats av denna genomgång, som presenterades för SIAK-nämnden vid ett möte i november 2007, var följande.
SIAK behöver aktualiseras vad gäller arbetskraftskostnader, strukturen behöver tydliggöras och eventuellt behövs en ny områdesindelning för att standarden ska bli mer användarvänlig.
För att användandet av SIAK skall vidgas behöver den även marknadsföras och göras lättillgänglig för användare och producenter.
SIAK-nämnden beslutade vid mötet att en revidering av SIAK ska ske och att arbetsgruppen ska fortsätta sitt arbete med att ta fram ett förslag till revidering av SIAK. Arbetet ska inkludera en generell översyn av standarden, kart-läggning av aktuella arbetskraftskostnader, jämförelser med internationella
17 Följande parter har rätt att utse en ledamot jämte suppleant i SIAK-nämnden:
LO, Arbetsgivarverket, Statistiska centralbyrån, Svenskt Näringsliv, Sveriges Kommuner och Landsting, SACO och Fackförbundet ST gemensamt samt TCO.
standarder på området samt jämförelser med kontoplaner för både offentlig och privat sektor. Vid SIAK-nämndens möte beslutades också att arbetet ska inkludera en kartläggning av arbetskraftskostnader i arbetsmarknadens avtal.
Ett första förslag från arbetsgruppen ska presenteras för SIAK-nämnden vid dess möte i april 2008. Förslaget ska vara detaljerat med konkreta förslag till förändringar av standarden.