Många avtal, såväl inom privat som offentlig sektor, har bestämmelser som förutsätter att de lokala parterna kommer överens om löneutrymmets storlek och fördelning på grupper och individer. De lokala parterna får därför en roll i lönebildningen. Till dessa avtalsbestämmelser är emellertid i många fall kopplade olika regler som anger hur mycket lönerna ska höjas och ett visst
minsta belopp för varje individ. Ibland gäller sådana bestämmelser enbart vid oenighet, s.k. stupstocksregler. Det lokala handlingsutrymmet begränsas i realiteten även av stupstocksregler.
Merparten avtal inom privat sektor innehåller bestämmelser om någon form av individgaranti eller generell ökning. Storleken på dessa varierar mellan olika områden. För några områden har individgarantin konstruerats som en avstämning i efterhand.
Inom kommun- och landstingsområdet förekommer en individgaranti i Kommunals avtal med Sveriges Kommuner och Landsting/Pacta.
På statens område gäller, med undantag för avtalen med SACO-S, individgarantier som utformats som en avstämning i efterhand. Vid löne-revisionstillfället finns således inte någon individgaranti.
Inom några områden inom privat sektor och för flertalet avtal inom offentlig sektor gäller som stupstock att en lönenämnd/skiljenämnd med en av parterna utsedd opartisk ordförande avgör fördelningen av löneutrymmet.
I nedanstående tabell och diagram redovisas de olika avtalskonstruktioner som förekommer inom respektive sektor fördelade på sju huvudgrupper. Inom respektive grupp förekommer vissa skillnader som dock knappast påverkar den övergripande analysen.
För tjänstmannaområdet har det varit förenat med svårigheter att redovisa hur många arbetstagare som omfattas av TCO-förbundens avtal respektive SACO-förbundens och Ledarnas avtal. Tabellen visar således ett uppskattat värde av hur många som ingår i de olika avtalskonstruktionerna.
Ändrad fördelning mellan de sju grupperna
Avtalet Kommunikation mellan SACO-förbunden och Almega har bytt avtalskonstruktion från grupp 1 (sifferlöst) till grupp 2 (lokal lönebildning med stupstock). Likaså har Bemanningsföretagens avtal med SACO-förbunden förändrats från grupp 1 (sifferlöst) till grupp 3 (lokal lönebildning med stupstock och individgaranti). Almegas avtal för Apotek med
Farmaciförbundet och HTF har bytt löneavtalskonstruktion från grupp 1 (sifferlöst) till grupp 2 (lokal lönebildning med stupstock om utrymmets storlek). Virkesmätningsavtalet mellan Skogs- och Lantarbetsgivareförbundet (SLA) och Skogs- och Träfacket och Sif har flyttats från grupp 4 (lönepott utan individgaranti) till grupp 6 (generell utläggning och lönepott). I samtliga dessa fall har lönebildningen således centraliserats.
Tabell 6.8 Avtalskonstruktionernas fördelning efter sektor Avtalskonstruktion Andel anställda i
procent/sektorsvis Privat Stat Kommunal
sektor
Samtliga sektorer 1. Lokal lönebildning utan centralt
angivet utrymme
7 38 5 9
2. Lokal lönebildning med stupstock om utrymmets storlek
8 4
3. Lokal lönebildning med stupstock om utrymmets storlek och någon form av individgaranti
10 62 11
4. Lönepott utan individgaranti 11 46 23
5. Lönepott med individgaranti alt stupstock om individgaranti
35 49 37
6. Generell utläggning och lönepott 18 10
7. Generell utläggning 11 6
I årets avtalsrörelse har en del förändringar skett i fördelningen av avtals-konstruktionerna för privat sektor. Förändringen sedan 2006 är störst i grupp 5 där det skett en ökning med 6 procentenheter. Störst minskning har grupp 3 som minskat med 3 procentenheter. Övriga avtalskonstruktioner har inte förändrats i någon högre grad. Inom offentlig sektor har fördelningen inte ändrats.
Diagram 6.1
Tabell 6.9 Avtalskonstruktionernas fördelning på hela arbetsmarknaden Avtalskonstruktion Andel av samtliga anställda
på arbetsmarknaden
Privat Stat Kommunal sektor
Samtliga sektorer 1. Lokal lönebildning utan centralt
angivet utrymme
4 3 2 9
2. Lokal lönebildning med stupstock om utrymmets storlek
4 4
3. Lokal lönebildning med stupstock om utrymmets storlek och någon form av individgaranti
6 5 11
4. Lönepott utan individgaranti 6 17 23
5. Lönepott med individgaranti alt stupstock om individgaranti
20 18 37
6. Generell utläggning och lönepott 10 10
7. Generell utläggning 6 6
De sju avtalskonstruktionerna
1. Lokal lönebildning utan centralt angivet utrymme
För drygt 7 procent av de anställda inom privat sektor, för 38 procent av de anställda inom staten samt för 5 procent inom kommun- och landstingssektorn bestäms lönerna helt genom lokal lönebildning, d.v.s. utan något centralt fastställt utrymme och utan någon individgaranti. Denna typ av avtals-konstruktion finns enbart inom tjänstemannaområdet. Vid lönerevisionen sätts den nya lönen antingen av de lokala parterna eller i samband med samtal mellan chef och medarbetare (s.k. lönesamtalsmodell). Detta kan gälla även avtalskonstruktionerna 2 och 3.
Inom privat sektor är det främst avtalen med Ledarna som omfattas av denna avtalskonstruktion, men även avtal med bl.a. Sveriges Ingenjörer och Jusek.
Vårdföretagarnas avtal med FSA (arbetsterapeuter), LSR (sjukgymnaster) liksom Kraftverksavtalet mellan Sveriges Ingenjörer och EFA (Energi-företagens Arbetsgivareförening) hör också till denna kategori. KFS har träffat avtal med denna konstruktion med Sveriges Ingenjörer, Civilekonomerna och andra SACO-förbund.
Inom statlig sektor omfattas avtalen med SACO-S av denna konstruktion och på den kommunala sektorn omfattas avtalet med Akademikeralliansen.
2. Lokal lönebildning med stupstock om utrymmets storlek
För cirka 8 procent av de anställda inom privat sektor är utgångspunkten att lönerevisionen ska ske genom lokal överenskommelse om såväl utrymmets storlek som dess fördelning på individer. Om de lokala parterna inte kan enas gäller en stupstock som fastställer det totala löneutrymmet. Även denna avtalskonstruktion förekommer enbart inom tjänstemannaområdet.
Det är framför allt tjänstemannaavtal med Sveriges Ingenjörer och andra akademikerförbund inom Almegas områden som omfattas av denna avtals-konstruktion. Bland övriga områden kan nämnas avtalet mellan Industri- och Kemigruppens och Sveriges Ingenjörer.
Avtalskonstruktionen förkommer inte inom den offentliga sektorn.
3. Lokal lönebildning med stupstock om utrymmets storlek och någon form av individgaranti
För cirka 10 procent av de anställda inom privat sektor ska lönerevisionen i första hand ske genom lokal överenskommelse om såväl utrymmets storlek som fördelning på individer. Vid lokal oenighet utlöses, förutom en stupstock som bestämmer utrymmets storlek, även en stupstock om individgaranti alternativt andel av löneutrymmet som ska läggas ut generellt.
På tjänstemannaområdet återfinns Sifs avtal med Industri och Kemigruppen.
Även avtalen mellan Sif och Almega IT-företagen för IT-branschen finns i denna grupp. Bland större avtal inom arbetarområdet kan nämnas Industri- och Kemigruppens avtal med IF Metall för Allokemisk industri och Kemisk industri.
Inom det statliga området har avtalen med OFR/S, P, O och SEKO denna konstruktion. Totalt omfattas ungefär två tredjedelar av de anställda inom statlig sektor av denna avtalskonstruktion.
Avtalskonstruktionen förekommer inte inom kommun- och landstingsområdet.
4. Lönepott utan individgaranti
Cirka 11 procent av de anställda inom privat sektor omfattas av avtal där löneutrymmet anges som en lönepott för lokal fördelning.
Bland större avtalsområden inom arbetarområdet kan nämnas IF Metalls avtal med Stål- och Metallförbundet respektive Gruvornas Arbetsgivareförbund.
KFS har ett flertal avtal med Kommunal som innehåller den här
avtalskonstruktionen. På tjänstemannaområdet är det främst inom Sveriges Ingenjörers område som denna avtalskonstruktion förekommer.
Inom kommun- och landstingsområdet/Pacta återfinns avtalet förbundsområde Allmän kommunal verksamhet med OFR (SKTF, SSR, Ledarna och
Teaterförbundet) i denna grupp. Löneutrymmet har i dessa avtal inte någon individgaranti, varken vid lönerevisionstillfället eller i efterhand. Totalt omfattas 46 procent av de anställda inom kommun- och landstingsområdet av denna
Kommun- och Landstingsförbundet/Pacta har 2005 träffat en princip-överenskommelse med OFR:s förbundsområde Hälso- och Sjukvård
(Vårdförbundet), som innebär en garanterad pott om 2 procent, därför hänförs avtalet till denna grupp. Avtalet löper tills vidare men är uppsagt till den 31 mars 2008. Läkarnas avtal med SKL/Pacta hör också till denna grupp.
Avtalskonstruktionen förekommer inte på det statliga området.
5. Lönepott med individgaranti alternativt stupstock om individgaranti Inom privat sektor är detta den avtalskonstruktion som enskilt omfattar störst andel anställda. För cirka 35 procent av de privatanställda anges löneutrymmet som en lönepott för lokal fördelning kompletterad med en individgaranti alternativt en stupstock om individgaranti. I Livsmedelsföretagens avtal med Svenska Livsmedelsarbetareförbundet har individgarantin konstruerats som en avstämning i efterhand. Detta innebär att de lokala parterna inom detta område har frihet att fördela löneutrymmet vid lönerevisionstillfället.
I den här gruppen finns också Teknikarbetsgivarnas avtal med IF Metall och Grafiska Företagens Förbunds Civil- och Förpackningsavtal med Grafiska Fackförbundet Mediafacket.
Inom Sif-området återfinns bl.a. avtalen med arbetsgivareförbunden inom Teknikarbetsgivarna, Metallgruppen, Svensk Handel, samt byggsektorn och inom HTF-området avtalen för handeln och tjänste- och medieföretagen.
Avtalskonstruktionen förekommer på den kommunala sektorn i avtalet mellan Sveriges Kommuner och Landsting/Pacta och Kommunal (175 kronor för 2009)
På den statliga sektorn tillhör avtalen med OFR/S, P, O och SEKO, där individavstämningen för hela perioden är 1 050 kronor, denna grupp.
6. Generell höjning och lönepott
Inom privat sektor omfattas drygt 18 procent av avtal där löneutrymmet består av en generell höjning plus en lönepott för lokal fördelning.
Avtals-konstruktionen förekommer nästan enbart inom arbetarområdet bl.a. för detalj-och partihandeln, hotell- detalj-och restauranganställda, träindustri, sågverksindustri, massa- och pappersindustri, glasindustri, elinstallatörer och städpersonal.
Avtalskonstruktionen förekommer inte inom den offentliga sektorn.
7. Generell höjning
För drygt 11 procent av de anställda inom privat sektor läggs hela löne-utrymmet ut som en generell höjning. Denna avtalskonstruktion förekommer huvudsakligen inom arbetarområdet. Bland större avtal återfinns transport-avtalet, jordbrukstransport-avtalet, byggavtalet och VVS-installationsavtalet.
Inom tjänstemannaområdet återfinns bl.a. vissa avtal inom flyget i denna grupp. Samtliga avtal inom sjöfartens område återfinns här.
Avtalskonstruktionen förekommer inte inom offentlig sektor.
Sammanfattning
Inom den privata sektorn har de lokala parterna möjlighet att påverka löneutrymmet och/eller dess fördelning för 71 procent av de anställda.
(Avtalskonstruktionerna 1–5 ovan). Andelen är markant högre inom tjänste-mannaområdet än inom arbetarområdet. En stor del av dessa avtal har någon form av individgaranti vilket begränsar de lokala parternas handlingsfrihet vad gäller fördelning av löneutrymmet. Individgarantin inom några områden är konstruerad som en avstämning i efterhand, vilket innebär att de lokala parterna inom dessa områden har frihet att fördela löneutrymmet vid lönerevisionstillfället.
För ytterligare 18 procent av de anställda inom privat sektor finns möjlighet för de lokala parterna att påverka fördelningen av en del av löneutrymmet
(avtalskonstruktion 6). För resterande 11 procent inom privat sektor har de lokala parterna ingen möjlighet att påverka fördelningen av löneutrymmet.
Hela löneutrymmet läggs ut som en generell lönehöjning, lika för alla.
Inom offentlig sektor har de lokala parterna möjlighet att påverka löneutrymmet och dess fördelning för samtliga anställda.
Som ett resultat av 2007 års förhandlingar har ett mindre antal avtal flyttats mellan de sju grupperna. Det har i samtliga fall medfört ett minskat inflytande för de lokala parterna och en högre grad av centralisering. Andra avtal finns kvar i samma grupp av avtalskonstruktionerna, men har förändrats i samma riktning genom att individgarantin är högre än tidigare år.