I Sverige finns tre huvudkällor för uppgifter om löneförändringar för hela ekonomin. De är konjunkturlönestatistiken, lönestrukturstatistiken och Nationalräkenskaperna (NR).
Den mest använda är konjunkturlönestatistiken, som är skräddarsydd för att mäta löneförändringar. Men även de löneförändringar som kan beräknas utifrån Nationalräkenskapernas uppgifter om utbetalda lönesummor och arbetade timmar används ofta, t.ex. av Konjunkturinstitutet och Riksbanken, vid analyser av förändringar av löne- och arbetskraftskostnader. Detta mått ingår inte i den officiella lönestatistiken och ligger därmed utanför
Medlingsinstitutets ansvarsområde. Serier över löneförändringen för hela ekonomin beräknas också utifrån lönestrukturstatistikens uppgifter. I september publiceras sammanställningar för hela ekonomin av lönestruktur-statistiken för det närmast föregående året. Huvudsyftet med denna statistik är att belysa lönestrukturen och dess förändringar och då framförallt i relation till yrke, utbildning, kön och ålder. I motsats till konjunkturlönestatistiken och det NR-baserade lönemåttet, som främst tagits fram för att användas vid
makroekonomisk analys gränsar lönestrukturstatistiken mot social statistik.
Lönerna räknas bl.a. om för att motsvara en månadslön för en heltidsanställd.
2003 bildades en arbetsgrupp, Medlingsinstitutets Arbetsgrupp för
Lönestatistik (MAL), med uppgift att kartlägga de olika källornas egenskaper
och användningsområden. Arbetsgruppen, som hade representanter från Medlingsinstitutet, Konjunkturinstitutet, Statistiska centralbyrån, Riksbanken och Finansdepartementet, presenterade en slutrapport ”Att mäta
löneutvecklingen” 2004 (finns på www.mi.se). I denna finns en fördjupad analys av löneutvecklingen enligt konjunkturlönestatistiken och den som kan beräknas utifrån nationalräkenskaperna.
I det följande presenteras uppdateringar av en del av de tidsserier som redovisades i MAL-rapporten. Löneutvecklingen enligt lönestrukturstatistiken togs inte upp i MAL-rapporten, men har tidigare redovisats i Medlings-institutets årsrapport för 2003 (8.2).
Diagram 3.1
Källa: Medlingsinstitutet
I diagram 3.1 redovisas löneutvecklingen 1994–2006 enligt de tre källorna samt skillnaden i löneökningstakt mellan NR och konjunkturlönestatistiken. De tre källorna ger en förhållandevis samstämmig bild av löneökningen under perioden. Den genomsnittliga årsvisa löneökningen är enligt konjunktur-lönestatiken 3,7 procent och enligt NR 3,9 procent. Lönestrukturstatistiken som har mätperioden en månad (september eller november) påverkas inte sällan av förändrade revisionstidpunkter och/eller av att lokala förhandlingar inte är klara när statistiken samlas in, vilket kan ge en skev bild av den årsvisa förändringen. Lönestrukturstatistiken uppvisar för 2004 ett klart högre ökningstal än de båda andra källorna, samtidigt som ökningen för 1993 endast uppgår till 1,4 procent. För perioden 1993–2006 var den årsvisa ökningen enligt konjunkturlönestatistiken 3,7 mot 3,9 enligt lönestrukturstatistiken. Med tanke på de olika källornas skilda uppbyggnad är överensstämmelsen
förvånansvärt god. En av orsakerna till MAL:s tillkomst var att
löneutvecklingen enligt konjunkturlönestatistiken och NR vid denna tidpunkt divergerade. Inom NR-systemet är det inte ovanligt med betydande
revideringar och bilden har sedan dess ändrats. Som synes kvarstår dock en
stor och alltjämt oförklarad skillnad för år 2000. Den bild som här redovisas kan, framförallt för de senare åren, komma att ändras betydligt framöver.
En av de centrala frågorna för MAL var att klarlägga orsakerna till att löneutvecklingen enligt konjunkturlönestatistiken var lägre än den NR-baserade.
En förklaring till denna skillnad är att lönebegreppen i konjunkturlöne-statistiken skiljer sig åt mellan arbetare (timlön) och tjänstemän (månadslön).
Av den orsaken vägs förändringstalen, av Medlingsinstitutet, samman till utfall för hela ekonomin och näringsgrenar. Andelen tjänstemän har ökat under perioden, vilket höjer den genomsnittliga lönenivån. Detta återspeglas i löneförändringen som den mäts i NR men inte i den sammanviktade konjunkturlönestatistiken. (Om löneökningen skulle vara noll mellan två år såväl för arbetare som tjänstemän så blir även den sammanviktade
löneförändringen noll.)
Andra faktorer som diskuterades i MAL var effekten av löneslag som ingår i NR:s lönesummor men saknas i konjunkturlönestatistiken t.ex. bonus,
avgångsvederlag och sjuklön. De uppgifter som för närvarande finns om dessa löneslag är alltför ofullständiga för att kunna ligga till grund för några säkra slutsatser om hur de påverkat utvecklingen. Uppgifter om bonus och avtalad arbetstid samlas dock in sedan några år.
En annan viktig skillnad mellan källorna är hur arbetstidsförändringar påverkar lönemåtten. I lönestatistiken påverkar en arbetstidsförkortning den redovisade timlönen för arbetare men däremot inte månadslönen för tjänstemän. I möjligaste mån korrigerar dock Medlingsinstitutet förändringstalen för tjänstemän för detta. NR:s uppgifter om antal arbetade timmar påverkas däremot givetvis av arbetstidsförändringar.
En relativt stor osäkerhet finns dock samtidigt kring det timmått från NR som här används. Vid beräkningen av timlöneutvecklingen enligt NR divideras förändringen av den utbetalda lönesumman med förändringen för antalet arbetade timmar för anställda. Förändringen av arbetade timmar påverkas inte sällan av kalendariska olikheter, t.ex. helgernas förläggning, mellan perioderna.
Lönestatistiken påverkas i allt väsentligt inte av kalendariska effekter och så inte heller serierna över utbetalda lönesummor i NR. Av denna anledning bör s.k. dagkorrigerade timmar för anställda användas när löneutvecklingen beräknas. I NR redovisas dock numera endast dagkorrigerade timmar för samtliga sysselsatta (där även företagare ingår). Den kalendariska effekten för timmarna för samtliga sysselsatta har här använts för att beräkna
dagkorrigerade timmar för anställda.
Som framgår av diagram 3.2 kan skillnaden mellan löneökning beräknad utifrån faktisk och dagkorrigerad timutveckling vara betydande vissa år, t.ex.
2004 och 2006. Vid analysen av utvecklingen för enstaka år är detta viktigt att beakta, däremot är det förstås av mindre betydelse vid studier av utvecklingen under längre tidsperioder.
Diagram 3.2
Källa: Medlingsinstitutet
I diagram 3.3 jämförs löneökningarna inom näringslivet enligt de tre källorna.
Vad gäller skillnaderna mellan konjunkturlönestatistiken och NR uppvisar näringslivet en tämligen likartad bild som den för hela ekonomin även om skillnaderna är något större. För lönestrukturstatikens del kan man konstatera att serien för näringslivet har en mer ojämn utveckling mellan åren än den för hela ekonomin, med utfall på runt 8 procent för 1996 och runt 2 för 2006.
Diagram 3.3
Källa: Medlingsinstitutet
För industrin, se diagram 3.4, ger konjunkturlönestatistiken och NR en hyfsat samstämmig bild av löneutvecklingen. I början av perioden ligger dock konjunkturlönestatistikens utfall över NR-utfallet medan förhållandet är det
omvända för senare år. Någon redovisning på branschnivå av lönestruktur-statistiken för hela ekonomin finns inte.
Diagram 3.4
Källa: Medlingsinstitutet
I diagram 3.5 jämförs de olika källornas utfall för den kommunala sektorn.
Lönestrukturstatistiken redovisas fördelad på landsting och primärkommuner. I början av perioden ligger landstingens ökningstal påfallande högt och primär-kommunernas lågt. Detta sammanhänger med att ansvaret för vård- och omsorgsområden fördes över från landstingen till primärkommunerna i början av 1990-talet. Den genomsnittliga lönenivån steg därvid inom landstingen medan den sjönk något inom primärkommunerna.
Diagram 3.5
Källa: Medlingsinstitutet
Löneökningen inom statlig sektor enligt de olika källorna presenteras i diagram 3.6.
Diagram 3.6
Källa: Medlingsinstitutet
I diagram 3.7 redovisas den kvartalsvisa löneutvecklingen för hela ekonomin under senare år. Vikten av att använda dagkorrigerade timserier blir än tydligare vid kvartalsanalyser. Den genomsnittliga löneökningen för de tre första kvartalen 2007 ligger enligt de utfall som förelåg i januari 2008 på ca 3 procent såväl enligt NR som konjunkturlönestatistiken. Men – som närmare framgår av nästa avsnitt – saknas en del retroaktiva löneutbetalningar i dessa preliminära siffror. Osäkerheten kring de första NR-utfallen är också som tidigare framhållits betydande.
Diagram 3.7
Källa: Medlingsinstitutet