Antal och typ av kollektivavtal
Som redan framgått var 2007 ett år när förhandlingar om nya kollektivavtal ägde rum på praktiskt taget hela arbetsmarknaden. Situationen var i stort sett
densamma åren 2001 och 2004. Då slöts överlag avtal, vilka löpte ut tre år senare. Det är i huvudsak 2004 års avtal samt ett antal tidigare och senare avtal som har omförhandlats under 2007. När medlingsinsatserna redovisas för år 2007 kan det därför vara av intresse att jämföra med situationen åren 2001 och 2004.
Tabell 8.1 Medlingar i förbundsförhandlingar åren 2001, 2004 och 2007
2001 2004 2007
20 24 30
Medlingsinstitutet har alltså under år 2007 utsett särskilda medlare 30 i förhandlingar om nytt kollektivavtal. 8 av dessa 30 ärenden har inte gällt rikstäckande förbundsavtal. I stället har det varit frågan om avtal för enskilda företag, där förbunden på respektive sida har varit parter. Så är ofta fallet på flygets område. I något enstaka fall har medlare utsetts i förhandlingar om renodlade företagsavtal, exempelvis när företag, som står utanför en arbets-givarorganisation, bedriver rikstäckande verksamhet och ett fackförbund kräver kollektivavtal med företaget. Redovisas medlingsärenden uppdelade på riksavtal och företagsavtal blir bilden den som framgår av nedanstående tabell 8.2.
Tabell 8.2 Medlingsärenden uppdelade på riksavtal och företagsavtal
Typ av avtal 2001 2004 2007
Riksavtal 17 22 22
Företagsavtal 3 2 8
TOTALT 20 24 30
Som framgår av tabellen ligger förklaringen till ökningen av antalet ärenden 2007 jämfört med 2004 i att tvisterna rörande företagsavtalen har varit fler.
Berörda parter Arbetstagarsidan
Av de 30 medlingarna under 2007 har 18 gällt LO-förbund, medan förbund från TCO har varit part i 6 medlingar. Övriga har varit SACO-förbund och fackliga organisationer (Brandmännens Riksförbund och Svensk Pilotförening) som inte tillhör någon huvudorganisation. Fördelningen mellan central-organisationerna har i stort varit densamma även 2001 och 2004, vilket åskådliggörs av nedanstående tabell.
Tabell 8.3 Medlingar fördelade på fackliga huvudorganisationer
Organisation 2001 2004 2007
LO 12 15 18
TCO 6 7 6
SACO 2 2 2
Övriga 2 1 4
TOTALT 22 25 30
Anm. Att totalantalet för åren 2001 och 2004 inte stämmer med tabell 8.2 beror på att förbund både från TCO och SACO var parter i samma medling.
Arbetsgivarsidan
På arbetsgivarsidan dominerar Svenskt Näringslivs medlemsförbund genom att vara part i de flesta medlingar under 2007, vilket är naturligt med tanke på organisationens storlek. Bland arbetsgivarorganisationer utanför Svenskt Näringsliv har Bankinstitutens Arbetsgivareorganisation (BAO), Arbetsgivare-föreningen SRAO och Tidningsutgivarna (TU) varit parter. Så har även varit fallet med Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) och Arbetsgivarförbundet Pacta.
Hur medlingsärendena har fördelats mellan arbetsgivarorganisationerna under åren 2001, 2004 och 2007 framgår av nedanstående tabell.
Tabell 8.4 Medlingar fördelade på arbetsgivarorganisationer
Organisation 2001 2004 2007
Svenskt Näringsliv 13 18 23*
Fastigo 1 -
-SRAO 1 1 1
KFS 2 1
-BAO 1 2 1
TU 1 1 1
SKL/Pacta - 1 3
Övriga 1 - 1
TOTALT 20 24 30
* varav 6 medlingar avsåg företagsavtal
Parterna samtycker som regel till medling
Samtliga medlingar under år 2007 kom till stånd efter samtycke från parterna, s.k. frivillig medling. I åtta fall utsågs medlare efter en gemensam begäran från parterna. Tvångsmedling förekommer inte längre. Som redan nämnts hände det vid några enstaka tillfällen under åren 2001 och 2002 att ett fackförbund varslade om stridsåtgärder och samtidigt motsatte sig medling. I och med att varsel var utfärdat förelåg risk för stridsåtgärder och därmed var
förutsättningen för tvångsmedling uppfylld. Utvecklingen har gått därhän att parterna, som brukar träffa kollektivavtal med varandra, numera inte motsätter sig medling när det föreligger varsel om stridsåtgärder.
Förhållandet kan vara ett annat när ett fackförbund utanför de fackliga centralorganisationerna varslar för att få till stånd avtal med en arbetsgivar-organisation, som redan är bunden av avtal för samma arbete med en facklig organisation inom LO, TCO eller SACO. I sådana fall har det hänt att arbetsgivarorganisationen har motsatt sig medling med motiveringen att den inte avser att träffa avtal med ytterligare en arbetstagarorganisation. Normalt utses då inte medlare eftersom det saknas förutsättningar för medling. Så var fallet i december 2007 när Brandmännens Riksförbund varslade om
stridåtgärder för att få till stånd ett kollektivavtal för heltidsanställda brandmän med Sveriges Kommuner och Landsting och Arbetsgivarförbundet Pacta.
Situationen skiljer sig alltså från den vanliga i medlingssammanhang där parterna avser att träffa avtal, men inte kan enas om villkoren.
En sammanställning av de centrala medlingsärendena återfinns sist i detta kapitel.
Medling på områden med avtal om förhandlingsordning Vad som hittills har redovisats av medlingsärenden är sådana där
Medlingsinstitutet har utsett medlare. För att komplettera bilden bör även nämnas något om de förhandlingar som har skett inom ramen för avtal om förhandlingsordning.
Industriavtalet
Förbundsförhandlingarna inom industrin har bedrivits i den ordning som anges i Industrins förhandlingsavtal. Där sägs bl.a. att opartisk ordförande ska biträda avtalsparterna en månad innan det gamla avtalet löper ut. Har inte parterna slutit ett nytt avtal dessförinnan, ska en opartisk ordförande på eget initiativ inträda i förhandlingarna och efter egen bedömning inom förhandlingsavtalets ram vidta de åtgärder som behövs för att slutföra förhandlingarna i tid. Avtalets föreskrifter skiljer sig markant från bestämmelserna om medling i MBL.
Lagens tanke är att det ska föreligga en tvist mellan parterna och som regel initieras medlingen av parterna själva genom begäran om medling eller varsel om stridsåtgärder. Industrins avtal däremot föreskriver en skyldighet för den opartiske ordföranden att inträda i förhandlingarna när det återstår en månad av avtalsperioden alldeles oavsett om det föreligger en tvist mellan parterna. Att den opartiske ordföranden kommer in i förhandlingarna är alltså inget tecken på att förhandlingarna har strandat eller att parterna är oförmögna att på egen hand komma fram till en överenskommelse. Det är en följd av att parterna inte har slutit ett nytt avtal en månad innan det gamla har löpt ut.
Trots skillnaden i roller mellan medlare utsedda av Medlingsinstitutet och Industriavtalets opartiska ordföranden kan det ändå vara intressant att se i vilken utsträckning opartiska ordföranden har medverkat i förhandlingarna.
Inom Industriavtalets ram slöts år 2007 drygt 50 förbundsavtal. I hälften av dessa var opartiska ordföranden inblandade i den meningen att de lade fram förslag till avtal. De opartiska ordförandenas arbete var koncentrerat till de större avtal som löpte ut den 31 mars 2007. Ett antal avtal hade senare utlöpningstidpunkter. På dessa områden enades parterna i allmänhet om nya avtal utan inblandning av opartiska ordföranden. De tidigare träffade avtalen blev normerande för de senare.
Andra områden med egna medlare
Avtalet om förhandlingsordning som är kopplat till Samarbetsavtalet om utveckling och lönebildning inom jordbruks- och trädgårdsnäringarna samt deras tjänstesektorer, är konstruerat efter mönster från Industriavtalets
förhandlingsavtal. En opartisk ordförande ska träda in i förhandlingarna när det återstår en månad av avtalsperioden. Så skedde också i en handfull fall.
Även på andra avtalsområden inom den privata sektorn har medlare engagerats i enlighet med parternas förhandlingsavtal. Så var fallet i bl.a. förhandlingarna på handelns område mellan Svensk Handel och Tjänstemannaförbundet HTF där en s.k. förlikningsnämnd bestående av två personer tillsattes. Också i förhandlingarna inom IT-branschen medverkade partsutsedda opartiska ordföranden.
I avtalet om förhandlingsordning på det statliga avtalsområdet föreskrivs bl.a.
att det särskilt inrättade organet Samarbetskommittén för det statliga
avtalsområdet på parts begäran ska utse en eller flera s.k. opartiska rådgivare med uppgift att medla mellan parterna. Sådana utsågs för att medla i
förhandlingarna mellan Arbetsgivarverket och SACO-S om en central
arbetstidsreglering för lärare vid universitet och högskolor. Opartiska rådgivare utsågs också i förhandlingarna om avtalet för OFR:s förbundsområden inom det statliga avtalsområdet sammantagna.
I slutet av december 2007 utsågs – i enlighet med samarbetsavtalet på den kommunala sektorn – två personer att medla i förhandlingarna på lärarområdet.