Högsta domstolens avgörande

Högsta domstolen ansåg däremot att svarandebolagen hade gjort sig skyldiga till intrång i kärandebolagens upphovsrätt. I motsats till de lägre rättsinstanserna fäste högsta domstolen ingen avgörande vikt vid strukturen bakom svarandenas P2P-nätverk.¹⁸² Den omständighet som högsta domstolen ansåg var avgörande i fallet var svarandebolagens intentioner med P2P-nätverken. Domstolen ansåg det vara bevisat att svaranden hade för avsikt att främja upphovsrättsintrång. Enligt domstolen talade följande tre omstän-digheter för att avsikten var att främja upphovsrättsintrång: 1) båda svaranden lockade tidigare användare av Napster till sina P2P-nätverk¹⁸³, 2) ingetdera av svarandebolagen hade försökt utveckla filterteknik eller andra mekanismer för att minska antalet intrång som begicks med hjälp av deras mjukvaruprogram, samt 3) svaranden erhöll intäkter genom att sälja reklamutrymme i mjukvaruprogrammet.¹⁸⁴

Domstolen ansåg att de lägre rättsinstanserna hade tolkat Sony-domen på ett felaktigt sätt. Enligt domstolen innebär Sony-domen inte att domstolar bör ignorera eventuella bevis på en bakomliggande avsikt att främja upphovsrättsintrång.¹⁸⁵

181 Se Metro-Goldwyn-Mayer 259 F.Supp.2d 1029 (C.D.Cal. 2003), s. 1045.

182 De lägre rättsinstanserna ansåg att strukturen i svarandenas P2P-nätverk var av avgörande betydelse.

Eftersom P2P-nätverken var konstruerade på så sätt att svarandebolagen inte hade någon möjlighet att övervaka vad som spreds via nätverken, ansåg både distrikts- och appellationsdomstolen att svarande-bolagen inte kunde hållas ansvariga för de upphovsrättsintrång som begicks av P2P-nätverkets användare.

183 Det här skedde bl.a. genom att det på svarandens webbsida sattes in en kod så att de Internetanvändare som i sökmaskiner skrev sökordet Napster dirigerades till svarandens webbsida, var mjukvaruprogram-met fanns att laddas ned. Se Metro-Goldwyn-Mayer 545 U.S. 913, 125 S.Ct. 2764, s. 925.

184 Se Metro-Goldwyn-Mayer 545 U.S. 913, 125 S.Ct. 2764, s. 939 f.

185 Se Metro-Goldwyn-Mayer 545 U.S. 913, 125 S.Ct. 2764, s. 934.

2. kap. En översikt av olika tekniker för TV-sändningar över datanätverk

Domstolen konstaterade: “[W]here evidence goes beyond a product’s characteristics or the knowledge that it may be put to infringing uses, and shows statements or actions directed to promoting infringement, Sony’s staple-article rule will not preclude liability ... [O]ne who distributes a device with the object of promoting its use to infringe copyright, as shown by clear expression or other affirmative steps taken to foster infringement, is liable for the resulting acts of infringement by third parties.”¹⁸⁶

2.3.3.1.4 Sammanfattande kommentar

En väsentlig skillnad mellan Napster, som baserade sig på en centraliserad arkitektur, och Grokster, som baserade sig på en hybrid arkitektur, var möjligheten att övervaka vad som distribuerades över P2P-nätverket. I ett P2P-nätverk med centraliserad arkitek-tur har upprätthållaren av nätverket möjligheten att kontrollera vad som distribueras och plocka bort material. I ett P2P-nätverk med hybrid eller decentraliserad struktur har upprätthållaren däremot ingen kontroll över materialet som distribueras i nätverket.

Upprätthållaren får inte kännedom om eventuella upphovsrättsintrång förrän vid en tid-punkt då denna inte har makt att förhindra intrånget. I Napster ledde en nedstängning av index-servern att nätverket upphörde att fungera. I ett P2P-nätverk med hybrid eller decentraliserad struktur finns inte någon sådan möjlighet för upprätthållaren av nätver-ket; ”nätverket lever m.a.o. ett självständigt liv” så länge de som har laddat ned och in-stallerat P2P-programmet använder nätverket.

Eftersom det inte finns några övervakningsmöjligheter i fråga om ett P2P-nätverk med hybrid arkitektur, ansåg både distrikts- och appellationsdomstolen att upprätthållarna av sådana P2P-nätverk inte var ansvariga för de upphovsrättsintrång som begicks av nät-verkets användare. Högsta domstolen gjorde dock en annan bedömning och höll upp-rätthållarna av nätverken ansvariga med följande motivering: ”[O]ne who distributes a device with the object of promoting its use to infringe copyright, as shown by clear expression or other affirmative steps taken to foster infringement … is liable for the resulting acts of in-fringement by third parties using the device, regardless of the device’s lawful uses.”¹⁸⁷

186 Se Metro-Goldwyn-Mayer 545 U.S. 913, 125 S.Ct. 2764, s. 934 ff.

187 Se Metro-Goldwyn-Mayer 545 U.S. 913, 125 S.Ct. 2764, s. 914.

2. kap. En översikt av olika tekniker för TV-sändningar över datanätverk

I och med detta domslut kan man påstå att en ny doktrin, den s.k. inducement-doktrinen, har blivit införd i upphovsrättsliga sammanhang. Grokster-fallet lämnar dock ett flertal frågor öppna. Rättsfallet kan läsas på det viset att det var marknadsföringen och upp-maningen till användarna att begå upphovsrättsintrång som var den avgörande faktorn.

En sådan tolkning innebär att upprätthållare av ett P2P-nätverk där kontrollmöjlig-heterna över vad som distribueras är obefintliga till följd av strukturen bakom nätverket, inte är indirekt ansvarig för upphovsrättsintrång som begås av nätverkets användare ifall användarna inte har uppmanats att begå intrång. Domstolen betonade även den omstän-digheten att upprätthållarna hade tjänat pengar genom att sälja reklamutrymme i själva mjukvaruprogrammet, och att denna inkomst var direkt beroende av mängden använ-dare. Denna omständighet ensam för sig skulle dock inte bestyrka olaga avsikt.¹⁸⁸

Med all sannolikhet torde det dock inte inom den närmaste framtiden uppkomma någon klargörande rättspraxis från USA kring inducement och P2P-nätverk. Det hänger sam-man med att servrar för BitTorrent-trackers och andra P2P-tjänster har flyttats bort från amerikanskt territorium.

Det finns dock ett par avgöranden där domstolen har prövat frågan om tillämpning av inducement-doktinen kring Internet och upphovsrättsintrång.

I Perfect 10 v. Google¹⁸⁹ yrkade kärande på att Google begick indirekt upphovsrätts-intrång i och med att miniatyrbilder¹⁹⁰ visades i sökresultatet.¹⁹¹ Det var fråga om miniatyrbilder av fullstora bilder som hade placerats ut på webbsidor runt om i värl-den utan kärandes samtycke. När värl-den person som hade gjort sökningen klickade på miniatyrbilden förflyttades han till den webbsida där bilden utan samtycke från rätts-innehavaren hade placerats i fullstort format. Därför yrkade kärande på att svarande hade gjort sig skyldig till indirekt upphovsrättsintrång. På frågan om Google kunde anses vara ansvarig för upphovsrättsintrång med stöd av inducement-läran konstatera-de distriktsdomstolen följankonstatera-de: ”Google has not actively encouraged users to visit in-fringing third-party websites, and it has not induced or encouraged such websites to serve infringing content in the first place.”¹⁹²

188 Se Metro-Goldwyn-Mayer 545 U.S. 913, 125 S.Ct. 2764, s. 940.

189 Perfect 10, Inc. v. Google, Inc., 416 F.Supp.2d 828 (C.D.Cal. 2006).

190 På engelska används termen thumbnails för dessa bilder.

191 Googles sökmotor möjliggör en sökning på bilder.

192 Se Perfect 416 F.Supp.2d 828 (C.D.Cal. 2006), s. 856. Appellationsdomstolen ansåg dock att distrikts-domstolen gjort en felaktig analys och konstaterade att Google kan vara ansvarig enligt contributory in-fringement-doktrinen ifall: ”[…] it had knowledge that infringing Perfect 10 images were available using its search engine, could take simple measures to prevent further damage to Perfect 10’s copyrighted

2. kap. En översikt av olika tekniker för TV-sändningar över datanätverk

I Perfect 10, Inc. v. Visa¹⁹³ yrkade kärande på att svarande var ansvarig för upphovs-rättsintrång begångna av tredje part med stöd av bl.a. inducement-doktrinen. Som stöd för sitt yrkande betonade kärande att svarande i analogi med Grokster hade uppmunt-rat sina kunder att använda deras kreditkort för att köpa varor och tjänster. Enligt kä-rande var svakä-rande skyldig för upphovsrättsintrång enligt inducement-doktrinen när kreditkorten användes för att köpa sådana bilder från webbplatser, vilka hade stulits av kärande.¹⁹⁴ Domstolen förkastade dock kärandens yrkanden på att svarandebolaget hade gjort sig skyldig till upphovsrättsintrång i enlighet med inducement-doktrinen.

Den omständigheten att kreditkortsbolag har marknadsfört att deras kort kan användas för betalning av varor och tjänster online och på övriga ställen, innebär inte att sva-rande bevisligen har marknadsfört varje enskild produkt som köps med kreditkor-tet.¹⁹⁵ Domstolen konstaterade avslutningsvis:

”Finally, we must take as true the allegations that Defendants lend their names and logos to the offending websites and continue to allow their cards to be used to purchase infringing images despite actual knowledge of the infringement … But we do not and need not, on this factual basis, take as true that Defendants “induce”

consumers to buy pirated content with their cards.”¹⁹⁶

Det återstår att se hur långt domstolarna är benägna att tillämpa inducement-doktrinen i upphovsrättsliga tvister som uppkommer till följd av olika slags aktiviteter på Internet och i andra datanätverk. En konsekvens av inducement-doktrinen torde dock vara att utvecklare av apparatur, mjukvaruprogram och webbtjänster blir tvungna att bli mer för-siktiga i synnerhet med vad som sägs i marknadsföringen.¹⁹⁷

works, and failed to take such steps. “ Se Perfect 10, Inc. v. Amazon.com, Inc. & Google, Inc., 487 F3d 701 (9^th Cir. 2007), s. 729.

193 Perfect 10, Inc. v. Visa International Service, Association, 2007 WL 1892885 (9^th Cir. 2007).

194 Se Perfect 2007 WL 1892885 (9^th Cir. 2007), punkt 8.

195 Se Perfect 2007 WL 1892885 (9^th Cir. 2007), punkt 8.

196 Se Perfect 2007 WL 1892885 (9^th Cir. 2007), punkt 9. I ett fall har dock kreditkortsbolag själva för-hindrat användning av kreditkort vid beställning av varor via Internet. Den 18–19 oktober 2006 stoppades användning av kreditkorten Visa och Mastercard vid beställning av musik från den kontroversiella musik-sajten allofmp3.com. Beslutet att stoppa användningen av kreditkort fattades med all sannolikhet på grund av påtryckningar från IFPI (The International Federation of the Phonographic Industry). Se Cullen 2006, stycken 5–7 samt Anderson 2006, stycken 1–3.

197 Förhoppningsvis leder inte framtida rättspraxis och lagstiftning till att nya innovationer hämmas, p.g.a.

en rädsla för att man genom innovationen begår indirekt upphovsrättsintrång. I synnerhet om innova-tionen kan användas för icke-inkränkande ändamål, bör domstolar inta en restriktiv hållning i frågan om indirekt ansvar kan anses föreligga. Vid bedömningen bör domstolarna ta i beaktande att alla eventuella användningsändamål ännu inte nödvändigtvis är kända vid tidpunkten för den nya innovationen.

2. kap. En översikt av olika tekniker för TV-sändningar över datanätverk