Av de uttalanden som vi tagit del av i föregående avsnitt har vi konstaterat att som kulturyttring är dialekten ett levande inslag i Bjurholmsbygden. Men den används sannolikt inte genomgående i alla sammanhang. Under mina provundersökningar har jag haft följande frågeställningar som utgångspunkt:
1 ) Hur ser användningen ut av dialekt respektive riksspråk? Existerar det en funk
tionell fördelning, ett diglossiförhållande eller går utveckligen mot en utjämnad eller regional dialektvarietet?
2) Hur pass enhetlig är bjurholmsdialekten? Föreligger det en lokal norm? Existe
rar det dialekttalande lokala nätverk som grund? Hur ser de ut och hur fungerar de?
3) Eftersom ett etnolingvistiskt synsätt utgår från den enskilde individen har jag frågat mig hur dialektkunskapen och språkmedvetandet ser ut på individnivå?
Finns det generationsmönster t. ex. i fråga om dialektkunskap på lexikal nivå och varierar uppfattningarna om vad som är dialekt respektive riksspråk?
4) Vilka uppfattningar har man i dag på individnivå om dialektskillnader och -gränser? Stämmer de med tidigare, av exv. K.-H. Dahlstedt dokumenterade förhållanden? Upprätthålls dialektgränserna med språkliga medel eller går ut
vecklingen mot en utjämnad eller regional dialektvarietet, där de ursprungliga gränserna blir alltmer otydliga?
5) Hur ser de språkliga korrelaten ut för bjurholmsmålets gränser, i första hand mot f.d. grannsocknen Örträsk i södra Lappland och mot Degerforsmålet i norr?
Inför provundersökningarna har jag avlyssnat en rad äldre inspelningar från DAUM.
Därefter har jag, främst p.g.a. lokalkännedom, valt två nedslagspunkter längs Öreäl
ven uppströms centralorten, dels i en by med ca 15 gårdar, belägen någon mil ovan
för Bjurholm vid Öreälvens sydsida, dels i en annan by ytterligare en mil längre upp längs älven, strax hitom Lappmarksrået. Här har jag eftersträvat att enligt Milroy (1992) kartlägga dialektala nätverk på familj e- och byanivå, eftersom de måste anses utgöra en dialekts kärna. Härvid har jag försökt nå representanter för tre gene
rationer, antingen genom enkät eller inspelning eller genom försökstest av olika slag, helst en kombination av samtliga metoder (jfr nedan).
Basbegreppet nätverk har nämnts inledningsvis (se avsnitt 1.3) men tarvar en närmare förklaring. Det har haft stor genomslagskraft inom de båda senaste decenni
ernas sociolingvistiska variationsforskning tack vare Lesley och James Milroys un
dersökningar i bl.a. Belfast och den senares försök att utveckla en teori för språkför
ändringar i ett diakront perspektiv (Milroy 1992). Ett nätverk hålls ihop av multipla kontakter (eng. ties), vilka kan bestå av t.ex. släktskap, arbetsgemenskap och gemen
samma ideologier och fritidsintressen (t.ex. föreningsmedlemskap). Ju fler kontakt
ytor, desto starkare band. Nätverken kan vara öppna eller slutna. Är de öppna brukar
de vara innovationsbenägna, är de slutna brukar de förknippas med traditionsbun
denhet och konservatism. Dialektbevarandet är i sig traditionsbundet men bjuder på individuell variation i f råga om öppenhet och acceptans visavi nymodigheter såsom nyord och inlån. Centralt är givetvis också hur ofia man kommunicerar, i detta fall på dialekt, vilket utgör en grundförutsättning för en talgemenskap (eng. speech commu
nity).
6.2 METOD OCH MATERIAL
Provundersökningarna har bestått av följande moment:
1) Försöksenkät (hittills 11 informanter) för att (enligt punkt 1 och 2 ovan) slå fast vilka sociala och utomspråkliga faktorer som styr valet av dialekt eller riksspråk, men framför allt för att utröna om det föreligger en medveten växling mellan en dialektkod och en standardkod (bidialektism) alltefter yttre faktorer som person, situation och ämne. Om så icke är fallet, hur anpassar individen sitt språk utanför lokalmiljön? I enkäten ingick också attitydfrågor för att utröna om bruket av dia
lekt förändrats under informantens livstid samt frågor kring dialektgränser. (För en mer detaljerad beskrivning se avsnitt 7.1)
2) Försökstest i dialektkunskap omfattande a) Ordförståelse (15 informanter)
b) Översättning av hela meningar från riksspråk till dialekt (10 informanter, enligt punkt 3 ovan). Bakom ordförståelsetestet ligger ett antagande att det dialektala ordförrådet bör behärskas bättre av äldre informanter än yngre men också att det förändrats över tid, beroende på ändrade betingelser och att dialektorden i vissa fall inte har samma regionala spridning. Undersökningen har i stort sett begränsats till allmänspråksord, vilka borde ha haft lättare att "överleva". Översättningstestet bygger på antagandet att språkförmågan eller medvetenheten om vad som är egentlig dialekt varierar på individnivå. (En utförligare beskrivning av testen ges i avsnitt 8.1 och 8.2.)
3) Bandinspelningar "det lilla språket" (hittills ett tiotal huvudinformanter, i vissa fall enligt punkterna 2 och 3, f.ö. enligt punkterna 4 och 5 ovan). Här har syftet varit dubbelt, dels att dokumentera genuin dialekt, dels att låta informanterna ut
tala sig om dialektförhållandena, i en del fall som svar på enkätfrågorna. I de fall då inspelningarna kommit att innehålla fritt, löpande tal är det sedan möjligt att bestämma graden av dialektalitet med hjälp av kvantitativa metoder. (En mer de
taljerad beskrivning ges i avsnitt 9.1)
6.3 INFORMANTÖVERSIKT
Hur de olika testmomenten fördelar sig på respektive informant framgår av tabell 14.
Kommentar till tabell 14: Informanterna nr 3-10 ingår i samma byanätverk, ca en mil från Bjurholm, nr 1-2 och 11-12 i ett annat familjenätverk ca två mil uppströms
Öreälven från samma centralort. Nr 1 och 3 är bröder. (En utförligare beskrivning av familje- och släktförhållandena ges i avsnitt 8.1.1.) Nr 13 har ingått i det förra bya-nätverket men är avflyttad till Umeå, medan nr 14 och 15 är bosatta på centralorten.
Jämförelsepersonerna nr 16 och 17 är respektive har varit dialekttalande i hemmet;
nr 16 härstammar från kustlandet norr om Umeå men bor numera i stan och nr 17 har vuxit upp i nuvarande Bjurholms kommun, flyttade söderut 1948 men har återvänt som sommarboende.
Tabell 14. Informantöversikt
Signum Född Kön Yrke Enkät Ordför
ståelse-test
Översätt
ningstest
Inspel ning
1. AJ 1910 M f.d. lantbrukare + - - +
2. EJ 1910 K hemmafru - - - +
3.HJ 1920 M f.d. affärsbiträde + + +
-4, MJ 1924 K hemmafru + + -
-5. GH 1926 M träarbetare + + +
-6.KH 1932 K hemtj änstanställd - + -
-7. DN 1924 M f.d. lanthandlare - + -
-8.LN 1931 K f.d. lanthandlare + + +
-9. EJ 1934 M f.d. lantbrukare + + - +
10. IJ 1939 K daghemsassisten + + + +
ll.HBJ 1948 M egenföretagare + + + +
12. SJ 1975 M sjukvårdare + + +
-13. TN 1967 M univ. studerande - + -
-14. SS 1949 M postmästare + + +
-15. IBS 1951 K vårdbiträde + + +
-Jämförelsepersoner
16. SG 1947 K univ.adjunkt - + +
-17. SAF 1935 M präst - + +
-Summa: 11 15 10 5
7. RESULTAT AV ENKÄTUNDERSÖKNINGEN