Namn efter kända personer

Bland de svenskättlingar som begåvats med tre namn finner vi att vår egen Linné förekommer som tredje namn hos Carl Valter Linné Rundkvist, f. 1928 (systern heter Linnéa), men även Nobel och nordamerikanska presidentnamn kan förekomma, t.ex.

hos Rubén Nobel Wilson Olofsson, f. 1940, och hos Roosevelt Valter Skyttberg, född 1907. Även Napoleon finns med som dopnamn i Gen. 1 (ett belägg) och i Gen.

2,5 hos personer födda 1926 respektive 1928, men sedan går det ej vidare.

3.4.7 Namnassimilation

Vi har sett hur förspanskningstendenserna ökat med generationerna och tidsfaktorn, där 1940-talet ser ut att ha utgjort en gränslinje. Men giftermålsfaktorn som lett till blandäktenskap har naturligtvis inverkat på dopnamnsgivningen. Vid giftermål med brasiliansk eller argentinsk kontrahent verkar de främmande namnen och namnfor­

merna avgå med segern och det svenska far stryka på foten. Låt oss se på namngiv-ningsskicket hos Obéras grundare Adolf Lindström och hans stora familj.

Adolf Gärhard Alexander Lindström gift 3/6 1906 med Maria f. 24/9 1878 i Sundbyberg Diamantina Zarratea

d. 8/1 1958 i Obera f. 23/10 1880 i Säo Börja, Brasilien d. 19/3 1947 i Oberâ

Barn: (Gen. 2b)

1. Gärhard (Geraldino) Adolf f. 1907 i Argentina. Gift med Barbara Ponce. Dödsår

okänt Son: Omar Plinio

Sonson: Omar 2. Gustav{6) Maxim f. 8/2 1909, d. 1972

3. Adelino Conrado f. 4/7 1910, dödsår okänt, gift med Ida Ondina Sandberg 4. Aurelio f. 21/1 1912, dödsår okänt

5. Karl Romulo f. 30/8 1913, d. 1964

6. Olivia Belmira f. 9/10 1915, gift med Enrique Ernesto Andersson 7. Irazema Alexandra f. 14/2 1918, gift Mosquiere

8. Royal f. 8/10 1920

9. Hipolito Guillermo Avelano f. 25/4 1922 10. Adolfo f. 26/9 1924

Det är en något brokig namnflora i denna familj som för tankarna till det gamla Rom (Romulo, Aurelio) men också till Argentinas president Irigoyen, som stod fadder till barn nr 9. Kanske begåvades barnet med tre namn av den anledningen. Svenska namngivningsprinciper verkar inte dominera, men vid närmare skärskådande märker vi att sonen nr 1 får faderns andra namn Gärhard, nr 2 farfaderns Gustav och den sistfödde sonen nr 10 faderns Adolf i dess förspanskade form Adolfo. Dottern nr 7 far ett brasilianskt första namn men Alexandra som andra namn, vilket sannolikt hör ihop med faderns Alexander (farmodern var dessutom född Alexandersson). Allitte-rationsprincipen verkar också ha fått råda till viss del: sönerna nr 3, 4 och 10 har alla namn med begynnelsebokstaven A.

Som slutvinjett har jag valt en familj av nordnorrländskt ursprung. Familjen Wickström tillhörde inte de egentliga utvandrargrupperna utan emigrerade via USA 1902 till Paraguay och flyttade till dåvarande Yerbal Viejo 1925. På 1930-talet be­

drev de lanthandelsverksamhet i Obera (se vidare 2.4.2). Svenska språket lever kvar t.o.m. Gen. 2 men förs ej vidare. Namnskicket ser ut som följer.

John Oscar Wickström gift II (31/12 1913 i Paraguay) med f. 11/1 1880 i Ale, Nederluleå Victoria (Tora) Eugenia Ericksson d. 29/4 1967 i Obera f. 22/8 1892 i Sandsele, Sorsele

d. 19/9 1967 i Obera Barn: (Gen. 2a)

1 .Lloyd Oscar Ramon gift med Josefina Gutierrez Brower f. 20/8 1915 i Departamento Ajos, Paraguay f. 16/5 1915 i Argentina

d. 20/9 1983 i Oberâ

2.Adri Elisabeth gift med Gustav Adolf Andersson f.

f. 29/3 1917 i Colonia 1887 i Sthlm, d. 1944 Nueva Australia, Paraguay, död 2001

3.Erik Einar (Einar Erico)

f. 2/8 1918 i Colonia Nueva Australia, Paraguay dödsår okänt

Här finner vi det nordamerikanskt inspirerade Lloyd och Adri (av Audrey?) hos två av barnen, födda i Paraguay, medan sonen nr 3 far svenska namn. Hur ser namngiv-ningsskicket ut i följande generation?

1.1 Lloyd Jorge f. 12/10 1942 gift med Carmen Hilda Bilinski (polskättling i Gen. 3).

Barn: Lloyd Alexander och May-Britt 1.2 Sheila Zoraida

1.3 Myrna Gladys 1.4 John Oscar 1.5 Victoria Josefina

Här finner vi såväl tradition som främmande påverkan i namnfloran. Den äldste sonen ärver således faderns namn Lloyd och son nr 4 farfaderns John Oscar, medan den äldsta dottern far det engelska Sheila. Namnen hos dottern nr 1.3 förefaller ty­

piskt argentinska, medan dottern nr 1.5 far ärva farmoderns Victoria jämte moderns Josefina, således en kompromiss.

Vidare får emigrantfamiljens dotter (nr 2) Adri en enda dotter som får det äkt-svenska namnet Ulla. Såvitt jag är informerad hade inte Erik Einar Wickström några barn.

I Gen. 4 finner vi slutligen May-Britt (med okänd förebild) som ett medvetet tra­

ditionsbevarande hos fadern, en slags etnicitetsmarkör, trots att han ej fört svenska språket vidare.

3.5 SAMMANFATTNING

I detta kapitel har vi lämnat svenskolonins kronologiska utveckling fram till omkring omkring 1950 för att se vilka spår och resultat som svenskarna, deras ättlingar och övriga nordbor lämnat åt eftervärlden inför 2000-talet.

Oberâ i Misiones är fortfarande centrum för svenskheten men har vuxit till en modern stad med ca 60 000 invånare (1999). De tidigare svenska stadsdelsnamnen lever kvar i folkmun men är idag mestadels ersatta av gatunamn som avspeglar en mångkulturell omgivning. Gatubilden är argentinsk, men en och annan röd stuga och ett fåtal firmaskyltar med svenska och nordiska släktnamn vittnar om svenskars och andra nordbors närvaro. Vid stadens södra infart, tre kilometer från centrum, består Villa Svea som ortnamn och postadress, medan de tidigare svenska vägnamnen har ersatts av andra.

En genomgång av Misiones' telefonkatalog och abonnentförteckningen för Obera från 1988, 1995 och 1999 vittnar likaså om en svensk (och nordisk) närvaro i form av nordiska släktnamn, men procentandelen nordiska namn har minskat från ca 4%

(1988) till 2,8% (1999) i och med stadens befolkningstillväxt och ett ökat antal abonnenter. Mobiliteten har ökat och svenskättlingar har utflyttat till andra orter i Misiones, vilket likaså framgår av telefonkatalogen.

Medan släktnamnen är nedärvda och tillhör traditionen frågar man sig med vilka personnamn som de kombineras. Dopnamnsgivningen är en identitetshandling av ett

annat slag, dock inte, helt naturligt, för namnbäraren utan för föräldragenerationen.

Genom att följa svenskättlingarna intill tredje led borde såväl traditionsbevarande som kulturpåverkan kunna konstateras. Därför har jag gjort en personnamnsinven­

tering ur den kyrkbok (här också medlemsregister) som förts av svenska präster i Olaus Petri-församlingen från 1930-talet fram till omkring 1965.

Namnmaterialet omfattar således tre generationer: utvandrargenerationen jämte deras barn och barnbarn. För utvandrargenerationen ( totalt 390 personer) avspeglas det namngivningsskick som rådde i Sverige vid utvandringstillfället med Karl, Gus­

taf och Erik som de mest frekventa mansnamnen respektive Anna, Maria och Kris­

tina som de mest frekventa kvinnonamnen.

För Gen.2 med sverigefödda föräldrar (240 personer) dominerar fortfarande Karl och Gustaf, respektive Maria men ett fatal förspanskade former börjar nu uppträda.

Samma förhållanden råder för en mellangeneration med en sverigefödd förälder, den andra svenskättling (134 personer). Namngivningen följer alltså svensk tradition med en obetydlig främmande påverkan. För blandäktenskapen i Gen.2 (156 personer) råder i stort sett samma tradition, men mansnamnen börjar nu förspanskas mer på­

tagligt. Bland kvinnonamnen dominerar Elvira och Anna vilka kan sägas tillhöra en internationell namnskatt.

I Gen.3 (totalt 354 personer) dominerar Karl/Carlos (14 belägg) följt av Oskar (9) respektive Maria (13) och Ester (10). De förspanskade formerna har nu ökat succes­

sivt och helt främmande namn börjar nu förekomma. I denna stora grupp uppvisar också namnfloran en vidare spridning, där främmande påverkan är uppenbar.

Som ett komplement har jag sedan gått ned på individnivå och granskat en rad familjegenealogier för att illustrera de olika namngivningsprinciper som varit aktu­

ella. Här finns exempel på nedärvda namn i tre generationer, namn efter avlidna syskon, specifikt nordiska/götiska namn, bibliska och allittererade namn samt namn efter kända personer. Avslutningsvis ges i kapitlet ett par exempel på namnassimila­

tion inom blandäktenskap, t.ex. en av Obéras grundare Adolf Lindström, vars son nr 3 far namnen Karl (enligt svensk tradition) och det romerskt klingande Romulo (so­

nen är född 1913, samma år som svenskarna anlände till Villa Svea), medan sonen nr 9 far genomgående spanska namn såsom Hipolito Guillermo Avelano 1922, då pre­

sidenten Irigoyen var på besök och stod fadder.

Att främmande inslag och förspanskade former med tiden blivit allt vanligare i namnskatten, samtidigt som traditionsenliga namn fortfarande bejakas tyder på att den ursprungligen slutna etniska gruppen nu är öppnare och integrerad i sin nya kulturmiljö, vilken helt naturligt utgör en påverkansfaktor. Yttre påbud och nationa­

listiska strömningar har medfört att en gräns får dras omkring 1940, då svensk namngivning inte längre godtogs.

4. SVENSKHETENS NYA GRÄNSER - SPRÅKBEVARANDE/SPRÅKBYTE OCH