Svenskättlingarna och familjehistorien

Likaså bandinspelades den sista frågan nr 15, där informanten tillfrågades vad han/hon visste om sina svenska förfäders familj e- och bakgrundshistoria. Syftet med intervjun var att i likhet med etnologernas arbetsmetod fa en kortfattad levnadsbe­

rättelse till stånd (jfr Arvidsson 1998:8), att sättas in som en del av den muntliga berättelsetraditionen och därmed också som en del av det nordiska kulturarvet på denna Çärran kontinent. Vidare var syftet att det insamlade materialet skulle jämfö­

ras med emigrantberättelserna som vi tagit del av i kapitel 2. Rent generellt kan sägas att skörden blev mager, då informanternas kännedom om sina förfaders förehavan­

den i de flesta fall var knapphändig.

Av naturliga skäl gick flera av dessa informanters släkttrådar tillbaka på samma emigranter. I det sammanhanget kan det vara intressant att se hur många av dem som var ättlingar till de emigranter som 1901 velat kvarstå som svenska medborgare (se bilaga III), vilket framgår av nedanstående tabell 12.

Tabell 12.1999 års informanters släktskap med 1901 års Guarany-svenskar.

Informant Släktskap

M2 mormorsfar Gustaf Andersson

M2 morfarsfar Erik Näslund

Ml farfar August Björklund Person

K5 farfar Carl Erik Pettersson

M3 morfar Anders Peter Anderson

K23 farfar Jonas Petterson

K14 farfar Jonas Petterson

K14 morfar Per Olof Anderson

K17 mormorsfar Carl Anderson (C.W.H. jfr avsnitt 3.4.1)

K12 morfarsfar Carl Anderson

K18 morfarsfar Carl Anderson

Kl farfar Carl Anderson

M5 farfarsfarfar Carl Anderson

K2 morfar F.L. Lindström

K20 morfarsfar Frans Johanson

K19 mormorsfar Sven August Kratz

K19 morfarsfar Ernst Fredrik Sandberg

K25 farfar Gustaf Adolf Johan Nilsson

K6 farfar Anders Gustaf Nilsson

Som vi ser gäller den släktförankringen bara hälften, nämligen 16 av de 32 infor­

manter som ingick i 1999 års undersökning med härstamning från 14 av ett fyrtiotal svenska medborgare år 1901. En viktig iakttagelse är att nationalitet utgör en aspekt i denna miljö, etnisk tillhörighet en annan, varför begreppen måste hållas isär. För rikssvenskar däremot brukar det i stort sett vara samma sak, men vi behöver bara gå till finlandssvenskarna eller medborgare i något annat flerspråkigt land för att bli övertygade om att begreppen måste hållas isär (jfr Arnstberg 1989:228). I detta sammanhang är det kanske inte så viktigt vem eller vilka som råkat underteckna begäran om att få behålla svenskt medborgarskap utan snarare att en tillräckligt stor grupp gjort det och därmed manifesterat sin etniska särart, förmodligen också som en trygghetsfaktor i en främmande och osäker miljö. Att deras kulturarv förts vidare framgår av dessa data, men detta gäller även andra familjer som förlorat sina svenska medborgarskap och sedan inte brytt sig om att förnya dem.

I detta sammanhang måste tilläggas att senare har också andra familjer begärt att få kvarstå som svenska medborgare, enligt den vid generalkonsulatet i Rio förda nationalitetsmatrikeln. 1904 anhöll t.ex. Mathias Olof Hultgren (utvandrad från Tuna, Västernorrland 1891), bosatt i Colonia Guarany om detta för hela sin familj, dvs. även för de barn som fötts i Brasilien, 1894 resp. 1898. Detta berör i förläng­

ningen informanterna K5 och M3. Från 1905 finner vi ansökan från Johan Alfred Carlsson (utvandrad från Stockholm 1891), bosatt i Est.Lagoa, Rio Grande do Sul, för hela sin stora familj, födda i Sverige och Brasilien, vilket berör informanten K4.

Här finner vi av senare datum även anfäderna till K27, såväl på fars- som på morssidan och fadern till K19 (se 3.4.2 fam. 1).

Om sina förfäder och deras öden visste somliga informanter mer, andra mindre eller ingenting alls. Uppgifterna är tämligen fragmentariska men uppvisar ett visst mönster. Både faderns och moderns ursprung kommenteras av 12 kvinnliga och en manlig informant, endast moderns av 8 kvinnliga och en manlig informant och en­

dast faderns av ytterligare 7 kvinnliga och 2 manliga informanter, men det finns en tendens i materialet att uppehålla sig mer vid de manliga pionjärerna, vilket avteck­

nar sig tydligt hos M2 och M3. Vi rör oss nämligen i klart åtskilda mans- och kvin­

novärldar, och familjens utkomst var naturligtvis beroende av de manliga insatserna, samtidigt som familjestrukturen var patriarkalisk. I flera fall påpekades att det tidi­

gare inte var vanligt att föräldrarna berättade särskilt mycket om den tidigare gene­

rationens förehavanden och strapatser (som de månne helst velat glömma), och dessa informanter hade inte heller kommit sig för att fråga dem medan de ännu var i livet.

Vad visste man då om sina förfader och den tidiga immigrationshistorien? En summarisk redogörelse ges i följande sammanställning:

Informant Om farssidan Om morssidan

Kl Vet ingenting om farföräldrarna mer dog. Familjen kom till Villa Svea via Guarany-P.Lucena-Bonpland, far + farbröder pionjärer. Fadern hade anteckningar som utlånats och för-kommit.

K3 Vet ingenting om farföräldrarna, bara att de bodde i Guarany, Brasilien (jfr 3.4.2, fam.nr 2). auto-di-dakt, lärde sig tala och skriva spanska och tyska. Ville studera, veta mer.

Mor och mormor har ej berättat.

Mormor led av tyfus.

Nämner bara morbrodern, också pionjär i Villa Svea.

Vet mer om modern som utvandrade som 10-åring från Kiruna 1911. mycket, hur familjen led i ensamhet i Brasilien.

K6 Fadern, född i Sverige kommenteras ej.

K7 Fadern, född i Brasilien kommenteras 1912. Vet ej var de bodde i Brasilien.

Fadern behandlade sina anställda väl. nämndes alltid. Stor släkt (se 3.4.2 nr 1).

Kl 3 Fadern har inte berättat mycket, men barndomsminnen finns av farmor (d.

1942). Farfar "dog efter vägen" i Brasilien i gula febern (jfr ULMA Arg2 EJ) 1892, farmor ensam med 2 småbarn. Bodde i Porto Lucena, granne med morföräldrarna. Fadern var 15 år när han fick sina första skor.

Modern (f. i Säo Jeronimo, Rio Grande do Sul, Brasilien) tillhörde pionjärfamiljerna i Villa Svea.

Ingen kontakt med kvarbliven mor­

bror i Sverige (försov sig vid utvand­

ringstillfället 1911?).

Om morssidan vet hon bara att mor­

mor emigrerade som ung med 3 syskon från Blekinge. (Familjen blev senare den barnrikaste i Obera-områ-det, 17 barn? min anm.)

Modern tyskfödd, lärde sig svenska.

Modern född i Guarany. Familjen bodde senare Porto Lucena. Mostern (d. 1995) visste mer om den tidiga

K14 Farfar emigrerade ensam 1891, fa­ porslinsfabrik. Har kontakt med släkten i Sverige och har besökt den.

K l 6 Fadern (f. 19 00) ko m från Brasilien svenska gravgården vid Linha Uru­

guay, Brasilien. kontakten med Sverige. Fadern född i Porto Lucena, Brasilien, men regi­

strerad i San Javier, Argentina.

K20 Fadern född i USA 1898, hade min­

nen därifrån. Till Brasilien 1910 med farföräldrarna, betalade resan själva.

Farfar dog 1930, farmor bodde hos informantens familj. Ansåg sig veta lite, systern vet mer. (Jfr intervju med fadern ULMA Arg 8 RR)

Vet litet om moderns släkt, bördig från Kalmar. Modern (d. 1999) har berättat att morfadern blev stångad till döds av en tjur. Familjen barnrik, modern hade ej tid att berätta.

dern föddes. Mormorsfar (se 3.4.1 nr 1) dog i San Javier, mormorsmor i Villa Svea.

Mormor från Kiruna, kom 1911, den enda i familjen som blev kvar i Ar­

K21 Vet ingenting om farfarsfar (se 3.4.2). Känner till om resan 1891, barnadödligheten, "gröt och mjölk".

Bristen på skolor på 20-talet, då fadern undervisades privat.

K22 Farmor berättade, men barnbarnen hade ej vett att fråga. Familjehisto­

rien ej känd p.g.a. faderns inbunden-het.

K23 Fadern (f. i Brasilien) berättade, men minnet sviker. Systern vet mer. (Jfr ULMA Arg 57 OP och RP.)

K24 Farssidan kommenteras ej.

K25 Farföräldrarna kom till Brasilien men vet ej var de bodde. Fadern född i Bonpland 1908.

K26 Vill veta mer om farmors släkt.

K27 Fadern född i Porto Lucena av svensk familj, utvandrad 1911.

Ml Farfars familj emigrerade 1891 till Guarany och Porto Lucena, där de dog, kanske av bitterhet. Farbrodern sa att han var svensk men född i Brasilien, men faster var verkligen född i Sverige.

M2 Farföräldrarna emigrerade från Ki­

runa 1911, var varmt religiösa. Vet ej emigrationsorsak. emigranter 1891. Morfar kom 1905-06, hade norskt förflutet, hans första

Morfar kom från Sverige 1911. Fam.

var på båten en månad. Släkt finns

M4 Farssidan kommenteras ej men gene-alogiskt deklarerar sig informanten som helt och hållet svenskättling.

Modern f. i Porto Lucena 1899 av svenska föräldrar, utvandrade 1891, med 2 barn som dog på båten och under första året i Brasilien. Senare födda barn fick deras namn. Modern bodde i Brasilien till 1907, senare i San Javier och Bonpland. Informan­

ten växte upp med mormodern fram till 1949.

M5 Ej intervjuad (Gen. 4).

När det gäller innehållet i dessa redovisningar far vi skilja mellan de informanter som lämnat mer punktvis, enstaka information av sakkaraktär och de som står för mer sammanhängande berättelser, innehållande såväl faktaupplysningar som anek­

doter och minnesbilder av utvandrargenerationen. Här har inspelningssituationen inverkat. Flera av intervjuerna hade störningsmoment av allehanda slag. Det bästa resultatet har åstadkommits i lugn och ro i informantens hemmiljö, men många var märkbart trötta efter alla enkätfrågorna.

De mest informativa och sammanhängande berättelserna lämnas på svenska av K2, K4, K13, K15, K17 och K24, på spanska av M4, vilket torde tillskrivas veder-börandes personliga intresse av sitt ursprung. Nedan kommer att ges ett par språk­

prov ur de berättelser som gjorts på svenska. Att detalj granska materialet ytterligare faller utanför denna framställnings ram.

Låt oss bekanta oss med ett utdrag ur K13:s familjehistoria, framförd på svenska:

Ja vet lite. Pappa ha inte tala om mycke, å när Farmor va, då va ja liten, ja kom inte ihåg. Farfar dog efter vägen i Brasilien i fiebre amarilla ['gula febern'] som dom sa. Det dog många folk som kom. Nu vet vi inte var dom begravde han, ing­

enting. Farmor va ensammen å båda barna, pappa hade ett år å jäntan två. Han sa Pappa att han hade 15 år när han fick ett par skor på fötterna.

Dom bodde i Porto Lucena, no? Jo Zetterlunds också bodde där. De va därför Mamma gifte sej me Pappa för dom va alla där på samma ställe. M. [dvs. systern]

hade 2 år när hon kom från Brasilien hit. Pappa kom först hit å tog chacran ['jordbrukslott'] å sen gick han efter dom. Men dom va små. De fanns inte bilar eller nånting, dom måste gå på hästar.. .Hon tala om att när Pappa kom hit å dom gjorde ett hus i skogen kom leonena å... [sp. león 'lejon'; här är det fråga om en tiger]

De va skog alltihopa vi' Hultgrens å då de regna kunde (vi) inte gå ti skolan för de fanns inga broar... Mamma hon var av Z:s familj, men jag kommer inte ihåg namnet av Mammas mamma, för Mamma å Pappa dom va så att dom inte tala om allting... (Kl3 f. 1934)

Det föregående informant inte visste om sina förfader torde framgå av följande be­

rättelse, också på svenska:

Min mormors far å hanses fru, han hette Per Wilhelm Zetterlund och hon hette Anna Sofia Eriksson, dom kom från Sverige med första emigrationen 1891 till Brasilien och Porto Lucena. Sen bodde dom i Guarany, men hon dog ung. Men sen då dom andra svenskarna kom till Argentina, då kom han också hit och hade chacra ['jordbruk'] här i Guarani, nära Obera. Där bodde han med sin son Albert som va gift med en tyska. Och min mormor hon gifte sej med Nils Albert Nilsson som egentligen hette Israel Eriksson i efternamn, men varför dom bytte efternamn på människorna, för de var många som hade "bytna" efternamn, de vet ja inte.

Men han kom från Europa 1905-6 ungefar å dom gifte ju sej ungefär 1913. Så fick dom 6 barn i Brasilien och den sjunde föddes här i Argentina. På samma lott där min mormor å morfar bodde, där har Mamma å alla dom andra vuxit opp, där har jag vuxit opp och där har mina barn vuxit opp. Å nu har jag ett barnbarn som växer upp på precis samma ställe... Morfar han kallades för Norsk-Nisse ja. Han hade visst bott i Norge någonting, för hans första fru var visst norska, men hon dog ju på resan hit, så han kom fram med ett litet barn, ett flickebarn på 14 dar, för hon [dvs. modern] dog i förlossningen på båten. Å hon heta Reidun. Å när hon blev vuxen så hade hon nån leversjukdom, å hon orkade inte med det här med att bo på landet å arbeta hårt å de, så då kom - de va visst familjen Petrini eller någe sådant eller Erasmies, så hon kom till Buenos Aires då. Å så dog hon i Buenos Ai­

res. (K24 f. 1946)

Om drivkraften att emigrera för ovannämnde Zetterlund varit en bit jord som han kunde kalla sin egen, har den i sanning gått i uppfyllelse bland dessa ättlingar som till sitt språk- och traditionsbevarande också kan lägga kärleken till den faderneärvda jorden, inte olik den som en gång präglat vårt eget svenska bondesamhälle.