Svenskättlingar i jämförelse med andra grupper

Fråga 14 d) syftade till att fördjupa de tidigare efterfrågade skillnaderna, dels mellan svenskättlingar och argentinare / "landets folk"/ paraguajare/ brasilianare, dels mellan svenskättlingar och andra europeiska immigrantättlingar som polacker och övriga slaver / tyskar / italienare etc. Denna fråga spelades in på band med alla in-formanter utom M5 (Gen. 4). Frågan ställdes inledningsvis både på svenska och spanska enligt enkätformuläret och det fortsatta samtalet skedde sedan på det språk informanten föredrog: på svenska med 11 informanter, på danska med Kl 8, på spanska med 15 informanter samt ömsom på svenska och spanska med 4 informan­

ter. Här gavs på nytt en möjlighet att jämföra uppgiven språkprofil med faktisk (jfr

tabell 10). Alla de som talade svenska vid intervjun har språkprofilen ABI 1 (dvs. de förstår och talar svenska utan svårighet och är balanserat tvåspråkiga) utom Kl9 (AB 12). För de fyra informanter som använde svenska och spanska tröt svenskan vid närmare förklaringar och preciseringar; det var enklare att kodväxla till spanska. Här stod dessutom innehållet i fokus, inte formen. Detta utesluter inte heller att det i den stora gruppen som använde spanska också finns informanter som förstår och också talar hjälplig svenska, t.ex. M4 (aB12), men där ordförrådet förmodligen skulle tryta när, såsom i detta fall, sakfrågor analyseras.

Eftersom den årliga immigrantfesten numera mobiliserar en grupp av ättlingar inte bara till svenskar utan också till övriga nordbor under beteckningen "Los Nordicos"

utökades informanterna med en i denna grupp aktiv, manlig svenskättling i Gen. 4, vars svar på fråga 14 d) och 15 likaså spelades in på band.

I det följande skall vi se vad de bandinspelade samtalen gav utöver den informa­

tion som tidigare framkommit. Här låter jag inledningsvis en av informanterna komma till tals på svenska:

Vi som behållit svenskheten, vi har andra seder, vi är lugnare så att säja, vi tycker inte om att bullra så mycke å ha så mycke - ja fula saker... å så har vi inte så stor grupp heller. Vi är ju få nu som talar svenska men vi brukar ha våra möten å så har vi den svenska cirkeln som ä de mest svenska fruar som kommer, ja ä den yngsta i gruppen å ja ä ju nu 53 år. Å dom andra fruarna dom gå ju ända upp till 71-72 år. Men vi har en bra sammanhållning med alla dom fruarna som ä där. Å nu har vi kommit lite framåt med de också, för nu har vi tre eller fyra män som också är svensktalande å dom integrerar sej i våran grupp. (K24)

Avseende fråga 14 d) och skillnaden mellan svenskättlingar och los criollos "landets folk" ansåg 14 informanter att det nuförtiden inte rådde någon stor skillnad, eftersom svenskättlingarna var integrerade, men att den förr (för utvandrargenerationen och deras barn) hade varit större. Bland skillnaderna angav 2 informanter ras och hud­

färg,, 3 informanter mentalitet i det avseendet att svenskättlingarna var "lugnare" i jämförelse med de inföddas mer högljudda beteende, ett uppförande som var ett resultat av uppfostran (4 inf.). Liksom tidigare exemplifierades svenskättlingarnas traditioner och seder (10 inf.), språket (4 inf.) och levnadssätt (3 inf.). Återigen nämndes hem- och matkultur (10 inf.), där ordning (5 inf.) och renlighet (3 inf.) framhölls som honnörsord. Under hemkulturen nämndes också handarbeten (3 inf.) och kläder (2 inf.). Bland personrelaterade egenskaper figurerade på nytt arbetsam­

heten hos två informanter. Dessa preciseringar bekräftar alltså det som tidigare fram­

kommit.

Markanta skillnader mellan "vi" (= svenskättlingar) och criollos tillstod dock 8 informanter, delvis enligt de ovan anförda rubriceringarna, delvis avseende andra aspekter såsom att det svenska namnet var mycket värt och respekterat (K3, Kl 5), att det rådde enighet (K14, K24), sammanhållning (M4) samt samarbetsvilja och fram­

tidstro (K26). Informanten M4 har på denna punkt avgett ett längre analytiskt svar, där han betonar den lutherska församlingens och den svenska sommarskolans bety­

delse för sammanhållning, språk- och traditionsbevarande på sikt:

Vi behåller rätt bra de svenska traditionerna, det finns stora skillnader i seder, religion och sättet att vara bland 36-38 nationaliteter, några med fler, andra med färre personer. Immigrantfesten samlar 14-16 grupper (sp. colectividades) av olika nationaliteter som mer än andra bevarat sina traditioner. Många kvinnor, det är deras förtjänst, med typiska maträtter från sina ursprungsländer och inte alltid från sitt ursprungsland. Min fru är inte svenskättling och hon klarar sig ganska bra. På söndagarna äter vi "far i kål" som är väldigt gott." (M4, översatt från spanska)

Apropå religionen, svenskarnas skolambitioner och språket anför samme informant följande:

Religionen har speciellt för svenskarna varit ett av motiven att hålla oss samman som väldigt enade... Vi har inte alltid haft tillgång till svenskundervisning nu när svenska präster upphört och inte håller oss förenade religiöst... Våra föräldrar har gjort allt, tillsammans med svenska präster Carlos Linneo-skolan, visserligen med undervisning på spanska, men när vi hade svenska sommarskolan gick vi till ar­

gentinsk skola men lärde oss också läsa och skriva på svenska, som vi fortsatte att praktisera. Men sedan flyttade vi till stan med många aktiviteter, där spanskan dominerade. Som i mitt fall fick svenskan falla mot min vilja, men vi har vunnit lite... När jag var ung både talade jag och läste och skrev svenska, något som jag idag inte dristar mig till att göra. (M4, översatt från spanska)

Skillnaderna mellan svenskättlingarna och andra europeiska immigrantgrupper upp­

fattades inte vara så stora (även om en reaktivering skett i och med den årliga immi­

grantfesten), de var jämförelsevis större mot landets folk, och argentinarna såg i allmänhet upp till europeiska immigrantättlingar (K4). De svensk- och tyskättade grupperna ansågs stå varandra nära (K7, K9), men tyskättlingarna utgjorde en betyd­

ligt mer sluten grupp, mer traditionell och språkbevarande, vilket hade med grupp­

storlek och antalet yngre tysklandsfödda att göra i jämförelse med den svenska gruppens fyra sverigefödda (M4). Även "pålackarna" menades "hålla på sitt" (K24) liksom ryssar, ukrainare och tyskar, medan svenskättlingarna ansågs vara öppnare och mer uppblandade (Kl5). Skillnaden i mentalitet framhölls av K26.

Den extra informanten LS gjorde en intressant jämförelse dels mellan criollos och europeiska ättlingar, dels mellan en rad olika immigrantgrupper. I det första avseen­

det trodde han att det inte längre existerade någon verklig skillnad, eftersom folk­

blandningen redan var ett faktum. Senare tiders barn känner inte till skillnaderna, menade han, men i Obera fanns det därstädes födda indianer, när européerna kom vid sekelskiftet 1900, och vissa familjer levde mer som "infödingar" än andra. Urbe­

folkningen hävdar att vi kom och tog deras jord, medan vi säger att våra förfäder blev jagade med pilar och båge av dem, uppgav informanten.

Angående de olika immigrantgrupperna ansåg samme informant att den stora gruppen tyskar var de främsta språkbevararna, ända till Gen. 4 och att man fortfa­

rande gifte sig inom gruppen, dvs. praktiserade endogami. Ukrainarna ansågs som en stor, yngre och livaktig grupp, men de hade också anlänt senare än svenskarna.

Andra numerärt stora grupper utgjordes av italienare och brasilianare, de senare med stor sammanhållning. Färre medlemmar räknade de franska och schweiziska grup­

perna, men de senare reste ofta till hemlandet och återvände med pengar. Den svenska gruppen räknades till de mindre och de strävade främst efter att bevara se­

derna. Informanten menade att språket hade prioritet i kulturbevarandet, t.ex. att konsulstiteln gick till en svensktalande, el que no habla no sirve" {övers, 'den som inte talar /svenska/ duger inte'), si no hablamos sueco no somos descendientes de suecos (<övers. 'om vi inte talar svenska är vi inga svenskättlingar'). Informanten LS påpekade likaså att gruppen utåt framstod som enig, eftersom han av en polack blivit tillfrågad hur de bar sig åt för att inte bråka internt.

4.3.6 "Nordico" - en ny etnicitet?

I åtskilliga enkätsvar har det talats om den årliga immigrantfesten La fiesta Nacional del Inmigrante, Casa Nordica 'det nordiska huset' och den relativt nya gruppbild­

ningen Los Nordicos. Därför gjordes en speciell intervju med en av gruppens ledare, den ovan nämnde, tillika på mödernet svenskättade LS (f. 1962) som tillhör Gen. 4 och som delvis kommit till tals ovan.

Han meddelade att gruppen formellt bildades 1989 och att den består av ättlingar till svenskar, danskar, norrmän och finländare, där svenskättlingarna är i majoritet.

De arbetar för att bevara sederna, såsom firandet av midsommar och Lucia, matlag­

ningstraditionerna, folkdräkterna och folkdanserna, de sistnämnda tack vare ledaren, en hängiven argentinare som också lär ut svenska fraser vid folkdansrepetitionerna.

Stolt förklarade informanten att här lär sig ungdomarna danser som rikssvenska barn inte längre sägs kunna.

Bild 8. Svensk folkdans och seder lever vidare bland svenskättlingarna. (Foto från 1970-t.)

Den största manifestationen är den årliga immigrantfesten, numera upphöjd till na­

tionell angelägenhet, där ett femtontal olika grupper deltar. För den nordiska grup­

pen arbetar ett hundratal personer aktivt, inte bara ättlingar till nordbor utan också ingifta och vänner till dem. Centrum för aktiviteterna är då det röd-vita nordiska huset i Nationernas park. På min fråga vilket syfte immigrantfesten har uppgav in-formanten att det var att bevara traditionerna, där språkbevararna är viktiga nyckel­

personer. Men festveckan har också ett ekonomiskt syfte, eftersom den innebär ökade intäkter för staden Obera (med upp till 20 000 festbesökare dagligen).

Den nordiska kulturen ansågs kunna fördjupas genom att språket inte fick gå för­

lorat utan att kontinuiteten måste upprätthållas med svenskundervisning, vidare med möjlighet att kunna resa till förfädernas hemland för att lära något nytt och fördjupa sig t.ex. i vikingarnas historia. Internet ansågs skapa nya möjligheter, via nätet hade man t.ex. fatt ritningar till ett vikingaskepp. Det stora hindret var nu som alltid den ekonomiska situationen samtidigt som gruppen ansågs för liten för ytterligare ar­

betsinsatser. Överst på denne informants önskelista stod stöd till svenskundervis­

ningen i form av lärare samt ett bibliotek med översatt litteratur till det nordiska huset, eftersom det svenska församlingsbiblioteket endast kunde utnyttjas av ett fåtal.

"Vi kanske far lov att översätta Kronblom", slutade den intervjun.

Denna grupp utgör enligt sagesmannen en arbetsgemenskap som verkar för vissa traditionsbevarande ändamål, vilka hör hemma under etnicitetsfaktorerna. Huruvida medlemskapet kan förknippas med identitet är dock tveksamt, även om hängivenhe­

ten och arbetsviljan kan vara stor. Gruppbildningen påminner om en slags förenings­

gemenskap, gentemot vilken medlemmarna hyser solidaritet i första hand snarare än mot de utvalda kulturyttringar som kommit att representera de nordiska ländernas kulturarv på dessa breddgrader. I argentinska ögon lär t.ex. nordiska folkdanser och maträtter framstå som exotiska.