länkar mellan dimensionerna av hållbarhet (a)

I kapitel 4.2 diskuterades innebörden av en integrerad ansats i samband med hållbarhetsanalyser. Här ligger fokus på integration mellan de olika dimensionerna av hållbarhet med hjälp av länkindikatorer. Dessa inte- grerande indikatorer påvisar hållbarheten ur flera dimensioner samti- digt (Maclaren, 1996). Ett exempel är andelen arbetslösa i ett samhälle, vilket säger något både om ekonomisk och om social stress, eller antalet producerade enheter per kvadratmeter vilket belyser markanvändning ur ett ekologiskt och ett ekonomiskt perspektiv. Ett annat exempel är TRIPS (transportintensitet/ transport intensity of goods and services), en indikator som länkar samman både det ekologiska och det sociala perspektivet på hållbarhet (Spangenberg & Bonniot, 1998). TRIPS är en socioekologisk störningsindikator som inte bara påvisar förbrukning av resurser för infrastruktur utan även människors restid. TRIPS synlig- gör alltså ekologiska parametrar som energi, landyta och material såväl som sociala parametrar som minskad tid att vara med vänner (ibid.).

Spangenberg och Bonniot (1998) lägger stor vikt vid synliggörandet av både de fyra hållbarhetsdimensionerna (ekologiskt, socialt, eko- nomiskt och institutionellt) och länkarna mellan dem, och illustrerar indikator-exempel för en integrerad hållbarhetsanalys (Figur 6). Detta exempel är ursprungligen utformat för att analysera hållbarheten i företag och synliggör relationen mellan de olika dimensionerna på ett tydligt sätt. Det kan användas även med ett stadsperspektiv i åtanke, antingen genom att anpassas efter en stads förutsättningar eller genom att låta företagen representera en viktig del av staden.

figur 6. indikatorexempel för fyra dimensioner av hållbarhet och länkarna dem emellan enligt Spangenberg och bonniot (1998, S. 13).

Ett alldeles särskilt viktigt samband är det som redan beskrivits mellan människa och natur, eller det socioekologiska sambandet. Exempel på socioekologiska indikatorer eller kriterier är intragenerationell hänsyn (kapitel 5.2.2), metaboliska flöden (5.2.3), resiliens (5.2.5) och interge- nerationell hänsyn (5.2.6), medan tidsperspektivet (5.2.4), datatillgäng- ligheten (5.2.7) och deltagandet (5.2.8) är ytterligare perspektiv på eller förutsättningar för en integrerad urban hållbarhetsanalys.

Socioekologiska samband

De socioekologiska sambanden påvisar det mänskliga samhällets re- lation till naturen. Med tanke på att mänskliga aktiviteter som ligger

= Indicators for Interlinkages HDI = Income Disparities, Longlivety, Education Economic Indicators Incl. - GNP - Growth rate - Innovation - Competitivness Social Indicators Incl. - Health care - Housing - Social security - Unempolyment Institutional Indicators - Participation - Justice - Gender Balance Transport intensity Distribution of access to environmental resources Environmental Indicators Incl. - resource use (extraction) - state indicators Resource Intensity of production, job, services, companies, regions

bakom många av de hållbarhetsutmaningar vi står inför idag är det också mycket viktigt att ta reda på vilka aktiviteter det egentligen är som orsakar vad, även kallat kausalkedjan, och hur detta i sin tur påverkar samhället. Eftersom de mänskliga och naturliga systemen är så tätt sammanlänkade på komplexa och dynamiska sätt kan de tillsammans sägas utgöra ett eget system som i sig behöver analyseras som en enhet lika väl som att dess ekologiska och sociala delsystem behöver det. Analyser med fokus på socioekologiska samband kan bidra till detta (Gibson, 2001). Ett sådant exempel har utvecklats av Azar et al. (1996) i form av en socioekologisk metod som föreslår indikatorer med utgångspunkt i socioekologiska re- lationer. Den socioekologiska metoden har i kombination med en emer- gianalys29 _{applicerats av Grönlund et al. (2004) för att jämföra algbaserad}

vattenrening med andra metoder. Detta är bara ett exempel på hur denna och liknande metoder kan användas i stadsutvecklingssammanhang för att synliggöra hållbarhetsgraden i olika system.

Som redan tagits upp i kapitel 3.7.2 om socioekologiska system så bör det poängteras att sociala frågor om trygghet, sysselsättning, kriminalitet, segregation, jämlikhet, utbildning och så vidare inte säkert inkluderas i en socioekologisk analys även om namnet antyder så. Särskild hänsyn behöver tas för att inkludera även dessa frågor i en hållbarhetsanalys för att den ska kunna kallas integrerad.

Socioekonomiska samband

En stads ekonomi handlar till stor del om socioekonomi, om de sociala åtgärder och skeenden som på olika sätt belastar eller bidrar till det eko- nomiska systemet. Socioekonomiska samband kan handla om att belysa samhällets kostnader för kriminalitet, arbetslöshet eller otrygghet och ställa de kostnaderna i relation till vad det skulle kosta att förebygga sådana problem, vilket har beskrivits i kapitel 4.10.3 om monetär vär- desättning av sociala resurser. Det kan också handla om hur resurser ska fördelas, till exempel mellan kultur, skola och sjukvård. Socialt välmå- ende går delvis hand i hand med ekonomiskt välstånd eftersom social utveckling, som ökad tillgång till livsmedel, utbildning, sjukvård etc., kräver att individen har ekonomiska resurser. Socioekonomiska hållbar- hetsanalyser blir viktiga redskap för att synliggöra sociala utmaningar så väl som för att hitta sätt att lösa dem.

Två synsätt på social hållbarhet har beskrivits av Dempsey et al. (2011): dels social rättvisa som berör sådant som invånare behöver ha

29 Analys av hur mycket energi i form av tid, ansträngning, material m.m. som investerats i en produkt eller tjänst

rättvis tillgång till i vardagen, som utbildning, bra boende, allmännyt- tor (post, teve, sjukhus etc.), social infrastruktur, grönytor, kultur och rekreation. Dels det hållbara samhället som handlar om själva samhäl- lets fortlevnad, exempelvis social interaktion, stabilitet (exv. avseende populationsstorlek), medborgardeltagande, tilltro och trygghet samt invånarnas positiva känsla av tillhörighet och stolthet över området. Alla dessa faktorer kan användas som utgångspunkt i utvecklingen av hållbarhetsindikatorer för den sociala dimensionen och även för länkin- dikatorer som på olika sätt kopplar det sociala till det ekonomiska. Ett exempel på en socioekonomisk indikator är Human Development Index (HDI) som används på nationell skala och främst baseras på information om livslängd, inkomstfördelning och utbildning. Ur ett västerländskt stadsutvecklingsperspektiv är denna indikator inte den mest effektiva eftersom den i högre grad riktar sig till utvecklingsländer där sådant som utbildning inte i lika stor utsträckning är en självklarhet. Enklare varianter av socioekonomiska indikatorer kan vara hushållens sammansättning, medelinkomst, andel arbetslösa eller utbildningsnivå.

Eko-ekonomiska samband

Eko(-logisk)-ekonomiska samband påvisar samband mellan natur och ekonomi och kan handla om kostnader för att rena marken efter ett oljeläckage; hur mycket resurser som läggs på naturvård; om monetär värdesättning av externa effekter som växthusgasutsläpp eller ekosys- temtjänster30_{; företags och organisationers miljöarbete; eller om miljö-}

skatter och grön skatteväxling, och andra ekonomiska styrmedel som syftar till att bidra till en bättre miljö. Ekonomi handlar om att hushålla med knappa resurser, och de ekologiska resurserna är – med tanke på människans höga resursförbrukning – i stor utsträckning knappa. Detta samband gör ekonomi till ett viktigt verktyg för att förbättra den ekolo- giska situationen. Två exempel på eko-ekonomiska verktyg är kostnads- nyttoanalyser (CBA) och kostnadseffektivitetsanalyser. Resultaten av dessa kan användas som indikatorer för eko-ekonomisk hållbarhet vid beslutsfattande. Andra eko-ekonomiska indikatorer är MIPS (materi- alintensitetsanalys/material input per unit of service) som kan användas från produktskala till nationell skala (Spangenberg & Bonniot, 1998), samt ekoeffektivite, som påvisar förändring från linjära system till slutna, kretsloppsanpassade system (Naturvårdsverket, 2011b).

30 Se exempelvis Frame, B. & Cavanagh, J. (2009). Experiences of sustai- nability assessment: An awkward adolescence. Accounting Forum, 33, 3:195-208.

Den ekologiska, sociala och ekonomiska hållbarheten, och länkarna dem emellan, är grundläggande att inkludera i en integrerad hållbar- hetsanalys på ett eller annat sätt. De är också viktiga när det kommer till rättvis fördelning av resurser i samhället eftersom tillgången till ekono- miska medel kan skilja sig markant mellan individer, grupper, folkslag eller medborgarskap; tillgången till livsmedel, rekreation eller andra ekosystemtjänster är ojämnt fördelad; lika väl som tillgången till sådant som social trygghet och rättvisa. Detta pekar på vikten av att inkludera även intragenerationella aspekter vid utvecklingen av indikatorer för en integrerad analys av urban hållbarhet.