Likartade mål och medel åren 2000–2012

De studerade budgetpropositionerna tog ett helhetsgrepp om rättsväsen-dets ansvar för brottsoffer, men det arbete som enskilda aktörer ska bedriva i brottsofferfrågor framkom även till viss del. Polisens arbete med brottsoffer och polisens särskilda lagstadgande ansvar för brottsoffer återspeglades i bud-getpropositionerna. Vikten av ett gott bemötande och tydlig information återfanns även i störst utsträckning i förhållande till polisens arbete, och poli-sens särskilda samverkansansvar markerades också, även om samverkansfrågan systematiskt har lagts fram som en gemensam fråga för rättsväsendet, där det föreligger ett gemensamt ansvar.⁴²⁰ Den aktör som förekom i lägst utsträck-ning i förhållande till det egna ansvaret för brottsoffer var åklagarväsendet.

Åklagarens roll i förhållande till brottsoffer har inte i nämnvärd utsträckning hamnat i blickfånget i budgetpropositionerna, utan främst när de nämndes som en del av rättskedjan, som en av flera aktörer i olika samverkansprojekt eller vid gemensamma utbildningsåtgärder. Brottsofferfrågor i Domstols-väsendet förekom till exempel i förhållande till förtroendeutredningen och den modernisering av rättegången som pågått under 2000-talet och utifrån de satsningar på vittnesstöd som har genomförts.⁴²¹

analysen av budgetpropositionerna har främst bidragit till att visa på aktörs-gemensamma tendenser och riktningar på brottsofferarbetet under 2000-talet. hur (eller om) regeringen specifikt planerat att arbetet med brottsoffers rättig heter ska genomföras i anknytning till de enskilda aktörerna kan därför tydligare studeras i deras respektive regleringsbrev. Budgetpropositioner är inte konkreta och specifika, utan sätter upp riktlinjer och målsättningar för vissa aktörer eller företeelser och kan visa hur uppmärksammat ett område är, har varit eller ämnar vara. Det gäller även information, bemötande och samverkan.

Under de studerade åren har brottsoffers rättigheter ständigt lyfts fram, om än i olika utsträckning mellan åren, och vikten av information, bemötande och samverkan har alltid framkommit i förhållande till hur rättsväsendet ska förbättra sitt arbeta med brottsoffer. Konkretiseringsnivån var för samtliga punkter låg, och hur aktörerna ska arbeta med att förbättra det faktiska brotts-offerarbetet framkom överlag inte. Åtgärder som framhävts genom åren är riktade utbildningsinsatser mot en eller flera aktörer som har genomförts, och det framkom att kunskapsnivån kontinuerligt ska underhållas i rättsväsendet,

420 Särskilt samarbetsansvar för polisen enligt PL 3 §.

421 Utifrån proposition 2004/05:131. Se till exempel proposition 2005/2006:1, Utgiftsom-råde 4, s. 43, 51.

men dock inte genom vilka insatser.⁴²² Det är dock att vänta i och med att budgetpropositioner inte är eller kan vara av så konkret natur att varje separat insats redovisas.

Utformningen av budgetpropositionerna har också varit tämligen likartade sedan 2000-års budgetproposition, och trots vissa uttryckliga försök till inten-sifieringar (efter regeringsskiftet år 2006) var skrivningarna överlag så allmänt hållet att det endast kan tolkas som allmänna målsättningar för en kommande förbättring på brottsofferområdet. Detta kan tolkas på olika sätt, såväl som att lite händer på brottsofferområdet varför formuleringar tenderar att vara lik artade över åren (även om skillnader i intensitet förekommer), som att politiken på området helt enkelt ligger tämligen fast och att målsättningarna inte har en benägenhet att förändras i raskt takt. De prioriterade frågorna på brottsofferområdet enligt budgetpropositionerna mellan år 2000 och år 2012 är likartade med brottsofferpropositionen, även om skrivningarna änd-ras något efter regeringsskiftet år 2006 till att starkare poängtera brottsupp-klaring och vikten av brottsuppbrottsupp-klaring för brottsoffren.⁴²³

Även om målen för kriminalpolitiken för brottsofferarbetet har varit lik-artade under 2000-talet, har de bakomliggande politiska grundtankarna kring vad som är bäst för offer (till exempel vikten av en fällande dom för brottsoffrets välbefinnande) skilt sig åt något. Medlen för att nå en förbättring för offer, som utbildningsåtgärder och utökad samverkan och samarbete har dock i likhet med målen, varit desamma. Det är därför även svårt att utreda vad som faktiskt är ett brottsofferperspektiv enligt nuvarande regering, och hur ett sådant ska genomsyra rättsprocessen.⁴²⁴ om det innebär en rättssäker process som innehåller stora mått av effektivitet och kvalitet i dömandet av gärningspersonen är det svårt att se att det skulle stå i strid med annan gäl-lande lagstiftning. Uttagäl-landet

422 till exempel lyftes detta fram inför året 2011 där det framkom att för att tillgodose offers rättigheter krävdes utbildning: ”God kunskap och återkommande utbildning om brotts-offers reaktioner och utsatta situation är en förutsättning liksom vikten av att ett bemötande av brottsoffer anpassas till individuella förutsättningar.” Detta citat är hämtat från avsnittet Stöd till brottsoffer – Mål för verksamheten” varför konkretiseringsnivån ska förstås inom kontex-ten ”Målsättningar”. Proposition 2010/2011:1, Utgiftsområde 4, s. 33.

423 Det är en genomgående formulering från åren 2007 till och med 2011, se till exempel proposition 2010/11:1, Utgiftsområde 4, s. 31.

424 För budgetåren 2008 till och med 2012 ska rättsprocessen uttryckligen genomsyras av ett brottsofferperspektiv.

”[i]ngen insats är dock viktigare för brottsdrabbade än att rättsväsendet lyckas med sina huvuduppgifter, det vill säga att utreda brott, gripa misstänkta och döma de skyldiga”⁴²⁵

skulle möjligen kunna tolkas så att den brottsutredande och dömande rollen som rättsväsendet har i sig själv kan leva upp till ett brottsofferperspektiv.

Vagheten i de uttalanden regeringen framför genom budgetpropositioner (och regleringsbrev) som riktar sig till rättsväsendets aktörer, till exempel av -seende formuleringar som att arbetet ska drivas utifrån ett särskilt perspektiv (som brottsoffer-, medborgar-, eller rättskedjeperspektiv) kritiserades även av riksrevisionen i en rapport från år 2011. rapporten behandlade särskilt effek-tiviteten i brottmål och granskande regeringens styrning av rättsväsendets aktörer. revisionen poängterade där att regeringen inte preciserar perspek-tivens innebörd eller uttrycker hur det ska kunna efterlevas av aktörerna⁴²⁶

om rättsväsendets huvuduppgifter redan idag är det som främst gynnar brottsoffer, skulle innebörden av ett brottsofferperspektiv i sammanhanget kunna vara att utföra verksamhetens huvuduppgifter så väl som möjligt.

rättsväsendets myndigheter ska dock även uttryckligen genom budgetpro-positionerna för år 2008 och 2009 kunna ”försäkra brottsoffren om att sam-hället står på deras sida”,⁴²⁷ vilket som nämnts skulle kunna vara mer proble-matiskt ställt mot andra krav som riktas mot rättsväsendet.

425 Proposition 2011/12:1, Utgiftsområde 4, s. 31.

426 riksrevisionen, rir 2011:27, 2011, s. 50–51. I regeringens svar genom regeringens skri-velse 2011/12:135 framkom inget bemötande av just den kritiken.

427 Proposition 2007/08:1, Utgiftsområde 4, s. 14, proposition 2008/09:1, Utgiftsområde 4, s. 12.