Metodkvalitet

Jag vill här under berätta hur jag resonerat och gjort mina metodiska val under

undersökningens gång. Jag vill också diskutera etiska aspekter som kan finnas på min text och hur de kan ha inverkat på kvaliteten.

2.3.1. Kvalitetsbegrepp och deras betydelse för min undersökning

Begreppen validitet och reliabilitet, kan som tidigare nämnts, vara svåra att överföra till kvalitativ metod. Valididet förutsätter, enligt ett kvantitativt synsätt, att ett

undersökningsmaterial ska kunna tolkas objektivt, och på så vis fungera som grund för generalisering och teoribildning. Reliabilitet, handlar om att bortse från fenomen som dyker upp sedan forskaren väl har definierat vad som ska studeras. Många författare från det kvalitativa forskningsfältet menar därför att man istället bör använda sig av andra kriterier för att säkra den kvalitativa forskningens kvalitet (Kvale, 1997, Ehn & Löfgren, 2001, Thomsson, 2002).

Kvale (1997) talar om forskarens hantverksskicklighet och menar att ”… validering inte

bara [är] en granskning som görs i slutet av produktionslinjen utan en kvalitetskontroll som genomförs under kunskapsproduktionens samtliga stadier.”(Kvale, 1997, s. 213)

Genom att forskaren inte avser att söka en objektiv, sann och säker kunskap utan istället inriktar sig på att tolka sitt material utifrån försvarbara kunskapsanspråk ställs också stora krav på hennes egen förförståelse. Även kommunikationen mellan forskare med konkurrerande tolkningsanspråk och handlingsalternativ är betydelsefull, då sanningen blir en förhandling i dialog bland medlemmarna i en gemenskap. Slutligen pekar Kvale (1997) på tillämpning och valet av effektivitetskriterier i forskningen, vilket förutsätter kontinuerliga funderingar kring etiska frågor om det rätta handlandet.

Thomsson (2002) beskriver en tolkande studie av god kvalitet enligt följande: God kvalitet innebär goda tolkningar i en undersökning där läsaren förstår bakgrund, tillvägagångssätt och analysförfarande så bra att hon eller han själv kan ta ställning till rimligheten i de olika tolkningar som görs. En kvalitativ förståelsegrundande studie

presenterar tolkningar och förståelse, men däremot inte ett antal personer som tycker si eller som tycker så. Även om det i vissa sammanhang kan vara tillrådligt att använda vissa kvantifierade termer, så är det aldrig kvantiteten som är det centrala. I en kvalitativ undersökning av god kvalitet finns argument av andra slag än den kvantitativa för den förståelse som presenteras som resultat. Läsaren ska övertygas med hjälp av olika argument om att den förståelse som erbjuds inte bara är en möjlig, utan att den till och med är den för närvarande överlägsna och intressantaste förståelsen av det studerade fenomenet (Thomsson (2002) s.35).

Genom att uppmärksamma teorier och metoder under mitt arbete med uppsatsen som stöder mina personliga uppfattningar men också de vilka strider mot mitt synsätt, har jag noga redovisat och motiverat de teoretiska och metodiska val jag gjort. Min ambition har varit att läsarna ska kunna ta del av min förförståelse både

erfarenhetsmässigt och utifrån utbildning, för att kunna göra sina egna bedömningar av det material och de analyser som presenteras. I de fall där jag använt

effektivitetskriterier i undersökningen, har jag på ett öppet och medvetet sätt redovisat de forskningsetiska ställningstaganden som följer. Under det år som jag har arbetat med uppsatsen har jag vid flera tillfällen deltagit i seminarier tillsammans med andra

magisterstudenter, för att ha möjlighet att diskutera och problematisera delar av både mitt eget och deras texter. Förutom de levande diskussionerna med kurskamrater, betraktar jag även den process som pågår inom mig då jag läser litteratur inom forskningsfältet, som en slags inre dialog. De teoretiska och metodiska reflektioner, ställningstaganden och slutsatser som finns i litteraturen, har jag tagit till mig, förkastat, ifrågasatt och omvärderat under tiden som jag läst.

Mitt val av det kulturanalytiska perspektivet som utgångspunkt då jag tolkar

intervjumaterialet i undersökningen, innebär att frågan om reliabilitet blir irrelevant. Det är just det som kommuniceras samtidigt och ibland dolt, vid sidan av fenomenet som undersöks, som kulturanalysen fokuserar och söker tolka. Symboler, föreställningar och förhållningssätt som vid en snabb översyn inte har med själva problemet i sig att göra, får meningsskapande betydelser som leder analyserna vidare. Ett uttryck jag själv har hört upprepas under flera etnologiska föreläsningar är; ”Att överraska materialet” (Ehn & Löfgren, 2001, s. 151). I uppmuntran till att, via tolkningslust och association, följa upp sidospår är de båda författarna noga med att även poängtera;

”[…] nödvändigheten av vetenskaplig hederlighet, noggrannhet, klarhet och självkritik

2.3.2. Etiska aspekter på min tolkning av intervjuerna

Då jag har gjort en intervjuundersökning där de fyra lärarna har delat med sig på ett öppet och generöst sätt av tankar och berättelser om sina liv, blir de forskningsetiska aspekterna ytterst viktiga att beakta. Det är mycket betydelsefullt, för hela

undersökningens trovärdighet, att de känner igen sig och tycker att mina beskrivningar är respektfullt formulerade. En intressant etisk aspekt är hur djupt och kritiskt

intervjuerna kan analyseras och huruvida intervjupersonerna själva ska ha inflytande över hur deras uttalanden tolkas eller inte (Kvale 1997). Jag har dock valt att inte ge mina intervjupersoner något inflytande över min tolkning av materialet. Genom att intervjupersonerna fick tillgång till CD-R skivor där deras intervjuer fanns återgivna, anser jag att jag givit dem möjlighet att stryka eller förtydliga det som de själva menade inte representerade deras åsikter. En av dem hörde av sig, och de uttalanden som hon ansåg hade blivit fel har inte haft någon betydelse för mina tolkningar av intervjun. I övrigt har jag utgått ifrån att de tre andra intervjupersonerna faktiskt menar att det som blivit sagt, också stämmer med deras uppfattningar och åsikter. Jag är medveten om att de analyser som jag har gjort av intervjumaterialet, baseras helt och hållet på min förförståelse och de teoretiska resonemang som jag har utgått ifrån.

Jag ville pröva Kvales (1997) modell10 med Ehn och Löfgrens (2001) kulturanalytiska verktyg, för att åstadkomma min egen tolkning. Alvesson och Sköldberg (1994) talar om en av hermeneutikens huvudteser, nämligen att det är möjligt att den som tolkar kan förstå intervjupersonen bättre än vad den själv gör. Jag menar inte att det

förhållningssättet är mitt huvudsakliga skäl till att inte ge lärarna ett större inflytande över min tolkning, samtidigt som mitt forskarperspektiv är beroende av en viss integritet. Mina tolkningar är just mina, med min förförståelse som bas.

10

I modellen är intervjupersonens egen förståelse i intervjusituationen det första steget, forskarens förståelse det andra och det avslutande en tolkning utifrån teoretiska utgångspunkter (Kvale, 1997).