• No results found

Norra tvärstråket: (Göteborg/Mariestad)–Västra Götalands länsgräns/Falköping–

10. BETYDANDE BRISTER I SÖDRA SVERIGE

10.6. Norra tvärstråket: (Göteborg/Mariestad)–Västra Götalands länsgräns/Falköping–

Följande infrastruktur ingår

Väg: Rv 40, Rv 26

Järnväg: Jönköpingsbanan, banorna Nässjö–Vetlanda/Nässjö–Eksjö–Hultsfred Stråkets funktion och trafikslagsövergripande förhållanden

Väg 40 fyller en viktig funktion för långväga godstransporter och för långväga resor, såväl tjänsteresor som fritidsresor och turism. Vägen är den kortaste och snabbaste

vägförbindelsen mellan Göteborg och Stockholm, tillsammans med E4. Den är en viktig förbindelse till turistområden i Vimmerby och skärgården i Kalmar län. Hela vägen är även viktig för arbetspendling, och betydelsen ökar kring de större orter som vägen

159

För långväga gods- och persontransporter på hela sträckan mellan Göteborg och Stockholm har sträckan en parallell funktion med Västra stambanan. I detta perspektiv kompletterar de varandra. I övrigt har de helt olika funktion eftersom avståndet mellan dem är stort.

På sträckorna Göteborg–Jönköping och Borås–Jönköping är resmöjligheterna med tåg betydligt längre och vägen har en dominerande roll. På sträckan Jönköping–Nässjö är vägen parallell med järnvägen. På denna sträcka har tågtrafiken en viktig roll för arbetspendling och som matning till Södra stambanan. Öster om Nässjö har järnvägen en låg standard och vägen har en dominerande roll. För kollektivtrafiken är därför regional och interregional busstrafik mycket viktig på hela vägsträckan.

Väg 26 fyller en viktig funktion för långväga godstransporter och för långväga resor, såväl tjänsteresor som fritidsresor och turism, särskilt vintertid. Hela vägen är även viktig för arbetspendling, och betydelsen ökar kring de större orter som vägen sammanbinder. Mellan Jönköping och Falköping/Skövde är vägen parallell med Jönköpingsbanan. Här

kompletterar väg och järnväg varandra. Busstrafiken är den viktigaste kollektivtrafiken på de flesta sträckorna.

Jönköpingsbanan är en viktig förbindelse mellan Södra och Västra stambanorna. Den har viktiga funktioner för godstrafik och för både långväga personresor och arbetspendling. Den är viktig för matning till stambanorna i Nässjö respektive Skövde/Falköping. Vissa tåg fort-sätter till Göteborg utan byte. Banan är viktig för omledning. Banan är parallell med delar av väg 26, 40 och 47 och har en kompletterande funktion. Den är även viktig för godstrafik mot Göteborgs hamn.

Banorna Nässjö–Vetlanda och Nässjö–Eksjö–Hultsfred har en viss funktion för

arbetspendling och för långväga resor, men begränsas av långa restider. Banorna matar till Södra stambanan. Godstrafik förekommer på vissa delsträckor. Främst sträckan Nässjö– Eksjö, som har relativt god standard, är viktig för arbetspendling. Banorna är parallella med väg 40 och regionala vägar.

10.6.1. Betydande brister

Rv 40, (Göteborg)–Västra Götalands länsgräns–Jönköping–Hyttan– (Västervik)

Sträckan Västra Götalands länsgräns–Haga i Jönköping är 2+1-väg, med flera besvärliga plankorsningar där det är svårt för trafiken att komma ut på väg 40. I flera korsningar är det lokala hastighetsbegränsningar och körningen blir ryckig för den stora långväga trafik-strömmen. Sammantaget medför detta betydande brister i användbarhet, kapacitet, robusthet, punktlighet och säkerhet. Sträckan är också en konfliktsträcka för vattenskydd. Sträckan Ekhagen–Åkarp har flera besvärliga plankorsningar där det är svårt för trafiken att komma ut på väg 40. Sammantaget medför detta betydande brister i användbarhet,

kapacitet, robusthet, punktlighet och säkerhet.

Sträckan Nässjö–Eksjö har betydande brister i säkerhet, särskilt när det gäller mötes-olyckor. Sträckan är mycket viktig för arbetspendling. Anspråken på restiden på sträckan

160

uppfylls inte och det medför betydande brister i användbarhet. På sträckan finns ett stort antal besvärliga plankorsningar och den är mycket drabbad av viltolyckor. Sträckan är även utpekad som risksträcka avseende vattenskydd. Ombyggnad ingår i gällande nationell plan för transportsystemet och kommer att åtgärda bristerna.

Genom Eksjö medför den genomgående trafiken störningar i tätortsmiljön och den är en barriär för oskyddade trafikanter. Samtidigt medför genomfarten en begränsning av framkomligheten för genomfartstrafiken. Sammantaget medför detta betydande brister i användbarhet, säkerhet och hälsa. Utbyggnad av förbifart ingår i gällande nationell plan för tran-sportsystemet och innebär att bristerna kommer att minska.

Sträckan Eksjö–Mariannelund är en demonstrationssträcka med målad och räfflad 2+1-väg, med syftet att föreslå en lämplig utformning för en väg med 90 km/tim, vid måttliga

trafikmängder. Med den nya inriktningen för hastigheter med jämna 20-steg, skulle denna sträcka behöva sänkas, trots att den är anpassad för 90 km/tim, eftersom mitträcke saknas. Med hänsyn till långa pendlingsavstånd är anspråken på restid höga, vilket medför

betydande brist i användbarhet.

Sträckan Toverum–Hyttan har betydande brister i säkerhet, särskilt när det gäller mötes-olyckor. Sträckan har också betydande brister i användbarhet eftersom pendlingsavstånden är långa och restidsanspråken höga. Förbindelsen mellan Vimmerby och Västervik är viktig för den regionala utvecklingen i norra länsdelen.

Rv 26, Jönköping–Västra Götalands länsgräns–(Mariestad)

Sträckan Hedentorp–Månseryd är en gles 2+1-väg. Trafikmängden har ökat kraftigt på sträckan och dagliga störningar med köbildning förekommer. Stora utbyggnader av verksamheter och bostäder planeras i området, vilket kommer att förvärra

kapacitetsproblemen. Sammantaget medför detta betydande brister i användbarhet, kapacitet, robusthet, punktlighet och säkerhet.

Sträckan Månseryd–Mullsjö har betydande brister i säkerhet, särskilt när det gäller mötesolyckor. Vägen är en mycket viktig pendlingssträcka och anspråken på restiden på sträckan uppfylls inte, vilket medför brister i användbarhet. På sträckan finns ett stort antal besvärliga plankorsningar och den är mycket drabbad av viltolyckor. Sträckan är även utpekad som risksträcka avseende vattenskydd. Ombyggnad ingår i gällande nationell plan för transportsystemet och byggstartas 2018. Ombyggnaden bedöms lösa problemen på sträckan.

Sträckan Mullsjö–Slättäng har betydande brister i säkerhet, särskilt när det gäller mötes-olyckor. Sträckan är viktig för arbetspendling och anspråken på restiden på sträckan uppfylls inte och det medför betydande brister i användbarhet. På sträckan finns ett stort antal besvärliga plankorsningar. Mellan Mullsjö norra anslutning och Broholm är

situationen otillfredställande för cyklister. Det är även en konfliktsträcka för vattenskydd. Jönköpingsbanan

Banan är enkelspårig och har ett mycket högt kapacitetsutnyttjande som begränsar

möjligheten att utveckla trafiken. Anspråken på att utveckla såväl gods- som persontrafik är höga. Det finns flera underhållsbrister på sträckan Falköping–Jönköping som kan medföra

161

reducerad hastighet enligt Järnvägsnätsbeskrivning 2018. Detta medför betydande brister i användbarhet, kapacitet, robusthet och punktlighet. Det finns problem med barriäreffekt för vilt. Utbyggnad av samtidig infart och vissa hastighetshöjande åtgärder ingår i gällande plan. Utbyggnaden har en positiv effekt, men betydande brister bedöms kvarstå.

Långa restider med kollektivtrafik till viktiga målpunkter kring A6-området i Jönköping, medför anspråk på ytterligare ett tågstopp inom Jönköping.

Nässjö–Vetlanda

Kommunerna har höga anspråk på utveckling av banan, för att möjliggöra en utvecklad trafik. Banan har låg standard i flera avseenden och saknar mötesmöjlighet och

elektrifiering. Detta medför betydande brister i användbarhet, kapacitet, robusthet och punktlighet samt säkerhet vid plankorsningar.

Nässjö–Eksjö–Hultsfred

Det finns anspråk på utveckling av persontrafiken för arbetspendling mellan Nässjö och Eksjö, med önskemål om att köra genomgående tåg till Jönköping från Eksjö. Främst avsaknaden av elektrifiering medför betydande brister i användbarhet, kapacitet och robusthet.

162