• No results found

Stråk: Norrtull/Tomteboda–länsgräns–Uppsala

8. BETYDANDE BRISTER I STOCKHOLMSOMRÅDET OCH GOTLAND

8.3. Stråk: Norrtull/Tomteboda–länsgräns–Uppsala

Följande infrastruktur ingår

Väg: E4 (även delsträcka av E18)

Järnväg: Ostkustbanan, Tomteboda bangård, Hagalunds bangård Stråkets funktion och trafikslagsövergripande förhållanden

E4 fyller funktioner för arbetspendling, näringslivets transporter och övrigt resande av olika slag.

Stråket är ett viktigt pendlingsstråk för regional arbetspendling som förbinder den centrala regionkärnan med de regionala kärnorna Kista–Sollentuna–Häggvik, Arlanda–Häggvik vidare norrut med koppling till Uppsala.

Ostkustbanan fyller en viktig funktion för arbetspendling såväl inom Stockholms län som för storregional pendling Stockholm–Uppsala. Ostkustbanan tillsammans med Arlandabanan är också av nationell och internationell betydelse med kopplingen till Arlanda samt för trafiken till och från norra Sverige.

Längs stråket ligger Rosersbergs kombiterminal med bland annat landets största post-terminal. E4 sammanbinder de centrala delarna av Stockholm med Arlanda flygplats som är

100

en av landets största knutpunkter i transportsystemet. Arlanda är Sveriges största flygplats för resenärer och fraktgods.

8.3.1. Betydande brister

E4, länsgräns–Norrtull (även delsträcka av E18)

Hela vägsträckan har högt kapacitetsutnyttjande och störningskänsligheten är stor. Även robustheten brister, med begränsade möjligheter till omledning och långa återställnings-tider. Hela sträckan har betydande brister, med växande problem från Arlanda in mot Stockholm som följd av tilltagande trafik. Stor transportefterfrågan och flera flaskhalsar leder till daglig köbildning. Bristande framkomlighet och förlängda restider påverkar punktligheten för både kollektiv- och godstrafik.

Sträckan kommer att påverkas av trafiktillväxt till följd av regionens tillväxt, men även av Arlandas utveckling samt utbyggnad av Förbifart Stockholm. Förbifart Stockholm förbättrar tillgängligheten mellan den norra och södra regionhalvan. Leden förväntas avlasta de inre delarna av vägsystemet, men den kraftiga befolkningstillväxten med ökad

transportefterfrågan som följd gör att framkomlighetsproblemen väntas förekomma även på sikt. Kapacitetshöjande åtgärder planeras under planperioden inför förbifartens öppnande på sträckan Häggvik–Arlanda för att möta den ökade transportefterfrågan.

Kapacitetshöjande åtgärder planeras enligt Nationell plan för transportsystemet 2014–2025 inför förbifartens öppnande på sträckan Häggvik–Arlanda, för att möta den ökade

transportefterfrågan.

Utmed sträckan finns betydande brister i det utpekade regionala cykelstråket för

arbetspendling. Sträckan är i dag inte ett sammanhängande stråk med separering mellan gång och cykel. Stråket har också begränsningar i korsningspunkter.

Höga trafikmängder och låg hastighetsefterlevnad på sträckan Arlanda–Norrtull innebär betydande brister avseende hälsa och miljö. De största bristerna med höga

luftföroreningshalter och bullernivåer förekommer från Upplands Väsby och in mot Stockholm. På grund av överskridanden av miljökvalitetsnorm för partiklar har åtgärder genomförts, bland annat säsongsvarierad sänkning av hastigheten. Trots åtgärder kvarstår dessa brister. Utefter stråket finns även betydande brister som avser landskap och

vattenskydd. Vägen innebär stora barriärer för både djur och människor och innebär också stor negativ påverkan på natur- och kulturvärden och upplevelsen av dessa. De stora trafikmängderna och låg hastighetsefterlevnad på väg medför också förhöjd föroreningsrisk för vattentäkter och skyddsvärda vattenförekomster.

Hastighetsefterlevnaden är låg, särskilt på avsnitten med säsongsvariation samt avsnitt med hastighetsbegränsningen 80 km/tim eller lägre, vilket skapar betydande brister i trafik-säkerhet.

101

Ostkustbanan, Tomteboda–Myrbacken

Ostkustbanan ger möjlighet att bedriva betydande trafik, men utifrån resandeefterfrågan har banan samtidigt ett högt kapacitetsutnyttjande på hela sträckan Stockholm–Uppsala. Kapacitetsutnyttjandet skiljer sig dock mellan innerspåren och ytterspåren, det vill säga mellan kapacitet för pendeltågstrafiken, godstrafiken och regional och långväga trafik. Det är framför allt för den långväga trafiken, regionaltågstrafiken och tåg som trafikerar Arlandabanan som det uppstår brister i linjekapaciteten. Där pendeltågssystemet inte är separerat från övrig trafik uppstår också kapacitetsproblem. Utöver detta är det några konfliktpunkter på sträckan som även påverkar godstrafiken.

De betydande bristerna för delen Tomteboda–Myrbacken handlar utifrån dagens nivå på trafikering bland annat om konfliktpunkter mellan godstrafiken och övrig trafik. I anslutningen till Rosersbergs godsbangård innebär godstrafikens anslutning korsande tågvägar, vilket påverkar såväl person- som godstrafiken. Likaså innebär

anslutningspunkten från Ostkustbanan vid Ulriksdal till Tomteboda korsande tågvägar, med konsekvenser för framför allt godstrafiken.

Korsande tågvägar uppstår också vid Skavstaby. Dagens utformning innebär konflikter mellan trafik på Ostkustbanan och Arlandabanan med kapacitetsförluster som följd. Längs sträckan finns betydande brister vid vissa stationer. Märsta station har betydande brister inom flera områden, exempelvis användbarhet, robusthet och säkerhet. I Häggvik finns det tillgänglighetsbrister kopplade till planerad bebyggelseutveckling.

Längs med hela sträckan finns det plankorsningar, bland annat Slottsvägen i Rosersberg och Brobyvägen i Märsta. Det finns även andra säkerhetsbrister längs sträckan och det inträffar många personpåkörningar.

Såväl för en utveckling av den storregionala pendlingen i Mälardalen som för stråkets funktion för internationella och nationella kopplingar har Ostkustbanan en särskild betydelse med Arlanda som målpunkt. En förväntad tågtrafikutveckling innebär brister i kapaciteten i järnvägssystemet och anslutningen till Arlanda, med avseende både på Arlanda central och på möjligheten att trafikera sträckan effektivt.

För en utveckling av den storregionala pendlingen finns det brister i användbarheten när det gäller bytesmöjligheter mellan pendeltåg och regionaltåg i systemet. Bristen är också starkt kopplad till bebyggelseutveckling i stråken och den regionala utvecklingen i Stockholms län, utifrån bland annat de regionala kärnor som pekats ut i RUFS (Regional

utvecklingsplanering för Stockholmsregionen).

En förväntad trafikutveckling och förändrade fordonstyper ger en betydande brist för depå och uppställning för tåg för persontrafik i Stockholmsområdet. Där har Tomteboda bangård en viktig funktion. Bangårdens utformning innebär också brister för ett effektivt utnyttjande för godstrafiken, samt som etableringsplats för järnvägens drift och underhåll.

Utformningen av Hagalunds bangård möjliggör inte ett effektivt utnyttjande för dagens och framtidens behov av depå, uppställning och verkstad för persontrafik. Genomförande av

102

planerad bangårdsombyggnad i gällande nationell plan för transportsystemet åtgärdar dagens brister.

De brister som gäller järnvägens miljöpåverkan är bullerstörningar och vibrationer samt risk för förorening av vattenförekomster.

Arlanda

För en långsiktig utveckling av flygtrafiken till och från Stockholmsregionen bedöms Arlanda flygplats ha bristande kapacitet. En utveckling av Arlanda flygplats tillsammans med tillväxt i stråket på längre sikt innebär ökad efterfrågan på marktransporter i ett transportsystem med högt kapacitetsutnyttjande.