Stråk: Järna/Gnesta/Nykvarn/länsgränsen–Tpl Nyboda/Älvsjö

Följande infrastruktur ingår

Väg: E4

Järnväg: Västra stambanan inkl. Grödingebanan, Älvsjö–Gnesta, Svealandsbanan, Södertälje syd–Nykvarn, Nyköpingsbanan, Söder om Järna–länsgräns

Farled: Farled Landsort–Södertälje

Stråkets funktion och trafikslagsövergripande förhållanden

E4/E20 söderut från trafikplats Nyboda till länsgränsen till Södermanlands län har flera funktioner. Den största delen av trafiken på det nationella vägnätet som en del i regionens övergripande vägnät är regional eller lokal. Men sett till antal och funktion är även de långväga resorna betydande. Vägtrafiken fyller funktioner för arbetspendling, näringslivets transporter och övrigt resande av olika slag.

Järnvägssystemet söder om Stockholm fyller en viktig funktion för nationell person- och godstrafik. Sträckan trafikeras av den långväga trafik som kommer från södra Sverige med målpunkt Stockholmsregionen, men även med målpunkter som Uppsala och fortsatt norrut i Sverige. I Södertälje ansluter både Svealandsbanan och Nyköpingsbanan till Västra stambanan, och tillgänglig kapacitet används därmed av både långväga och regional trafik. För den storregionala pendlingen i Mälardalen, liksom för arbetspendling inom

Stockholmsregionen, är Västra stambanan väsentlig. Södertälje och Flemingsberg är några av Stockholms yttre regionala stadskärnor som är viktiga målpunkter för pendlare från både Stockholms län och kringliggande län.

Södertälje hamn har under de senaste åren haft en ökning av godsmängder. Hamnen har kopplingar till det nationella vägsystemet via E4 och E20 samt via Södertälje godsbangård till järnvägsnätet och till farleden Landsort–Södertälje.

103

8.4.1. Betydande brister

E4/E20, trafikplats Saltskog–trafikplats Nyboda

Hela vägsträckan har högt kapacitetsutnyttjande och störningskänsligheten är därmed stor. Även robustheten brister, med begränsade möjligheter till omledning och långa

återställningstider. Inre delar av vägen har betydande brister, med växande problem från Kungens kurva mot centrala Stockholm som följd av tilltagande trafik närmare Stockholm. Köer bildas dagligen, på grund av stor transportefterfrågan och flaskhalsar vid bland annat anslutning till Södra länken och på Essingeleden. Bristande framkomlighet och förlängda restider påverkar punktligheten för både kollektiv- och godstrafik.

Sträckan kommer att påverkas av ökad trafik till följd av regionens tillväxt, men även av utbyggnad av de yttre tvärlederna Förbifart Stockholm och Tvärförbindelse Södertörn. Förbifart Stockholm förbättrar tillgängligheten mellan den norra och södra regionhalvan. Leden förväntas avlasta de inre delarna av vägsystemet, men den kraftiga befolknings-tillväxten med ökad transportefterfrågan som följd gör att framkomlighetsproblemen väntas förekomma även på sikt. Kapacitetshöjande åtgärder planeras under planperioden vid Södertälje och på sträckan Hallunda–Vårby inför förbifartens öppnande, för att möta den ökade transportefterfrågan.

Robustheten i transportsystemet påverkas av störningskänsliga punkter. Södertäljebron är en av flera sådana punkter i Stockholms transportsystem. En större störning vid

Södertäljebron leder till stora negativa konsekvenser både för transportsystemet och för övriga samhället.

Tillgängligheten för cyklister på sträckan har betydande brister kopplat till bland annat arbetspendling.

Höga trafikmängder och låg hastighetsefterlevnad på sträckan Södertälje in mot centrala Stockholm innebär betydande brister i hälsa och miljö. Bristerna gäller höga

luftföroreningshalter och bullernivåer. På grund av överskridanden av miljökvalitetsnormen för partiklar har hastigheten sänkts från Hallunda och in mot Stockholm. Bristerna kvarstår dock, bland annat med anledning av låg hastighetsefterlevnad. Utefter stråket finns även betydande brister som avser landskap och vattenskydd. Vägen innebär stora barriärer för både djur och människor och innebär också stor negativ påverkan på natur- och

kulturvärden och upplevelsen av dessa. De stora trafikmängderna och låg hastighets-efterlevnad på väg medför också förhöjd föroreningsrisk för vattentäkter och skyddsvärda vattenförekomster.

Hastighetsefterlevnaden är låg, särskilt på avsnitt med hastighetsbegränsningen 80 km/tim eller lägre, vilket innebär bristande trafiksäkerhet.

E4, länsgräns–trafikplats Saltskog

Avsaknad av cykelinfrastruktur på sträckan Järna–Södertälje skapar brister i det utpekade regionala cykelstråket för arbetspendling.

Utefter denna del av stråket är problemen med höga luftföroreningshalter och höga

104

problem med bullerstörda områden och behov av åtgärder för att minska barriärer för djur och människor och att åtgärda brister i övrigt när det gäller natur- och kulturvärden. Det finns också behov av åtgärder för att minska föroreningsrisker för vattenförekomster. Västra stambanan (inklusive Grödingebanan, Älvsjö–Gnesta), Svealandsbanan (Södertälje syd–Nykvarn), Nyköpingsbanan (Söder om Järna–länsgräns)

Västra stambanan har generellt ett högt kapacitetsutnyttjande och är störningskänslig, med konsekvenser för robusthet och punktlighet för såväl trafiken i Stockholmsregionen som trafiken i Mälardalen och övriga södra Sverige.

Kapacitetsutnyttjandet skiljer sig dock mellan innerspåren och ytterspåren, det vill säga mellan kapacitet för pendeltågstrafiken, godstrafiken och regional och långväga trafik. Det är framför allt för den långväga trafiken, regionaltågstrafiken, som det uppstår brister i linjekapaciteten. För i stort hela sträckan är det endast möjligt att framföra gods i lågtrafik. På Grödingebanan, Flemingsberg–Södertälje syd, är kapacitetsutnyttjandet i dag högt, med begränsningar i antalet tåg som kan trafikera utifrån den efterfrågan som finns. I och med öppnandet av Citybanan finns förväntningar på att utöka trafiken, vilket skulle innebära ytterligare ökat kapacitetsutnyttjande. Likaså kan en utbyggnad av Ostlänken innebära ett ökat tryck på banan. De stora kapacitetsbristerna uppstår genom konflikter mellan tåg i olika hastighet, där snabbare tåg kör ikapp mer långsamtgående tåg och effekterna av ikappkörningsproblematiken påverkar hur många tåg som är möjliga att köra på sträckan. På hela sträckan Älvsjö–Södertälje syd påverkar även olika uppehållsmönster kapaciteten. På Västra stambanan mellan Flemingsberg och Södertälje syd är det framför allt

restriktioner i systemet genom begränsningar i tunnlarna söder om Flemingsberg. Detta påverkar användbarheten för godstrafiken och minskar redundansen i systemet och framkomligheten för gods. Det kan i förlängningen också påverka såväl kapaciteten som punktligheten när störningar uppstår. Längs med hela sträckan finns det en plankorsning och även andra säkerhetsbrister, och sträckan har många personpåkörningar.

Västra stambanan, Södertälje syd och söderut, specifikt söder om Järna mot Gnesta, är förklarad överbelastad, vilket innebär att önskemålen om att bedriva trafik och ansökan om tåglägen är högre än tillgänglig kapacitet. Sträckan har också säkerhetsbrister.

Svealandsbanan ansluter till Västra stambanan i Södertälje syd och är betydelsefull för den storregionala pendlingen i Mälardalen. Begränsningarna i möjlig turtäthet med anledning av att sträckan är enkelspårig, innebär begränsningar i användbarheten utifrån den efterfrågan som finns på regionaltågstrafik från regionala aktörer. Almnäs pekas i RUFS (Regional utvecklingsplanering för Stockholmsregionen) ut som möjlig framtida plats för omlastning mellan järnväg och väg i södra Storstockholm. Nuvarande utformning av Svealandsbanan begränsar möjligheten till utveckling av godstransporter på järnväg med fokus på regionens södra delar.

Även Nyköpingsbanan ansluter till Västra stambanan söder om Järna. Banan är enkelspårig och innebär brister i robusthet eftersom sträckan blir mycket störningskänslig. En

105

De mest betydande bristerna i järnvägens miljöpåverkan är bullerstörningar och vibrationer och risk för förorening av vattenförekomster. Det senare gäller framför allt Västra

stambanan söder om Järna. Farled Södertälje–Landsort

Södertälje sluss och åtgärder i farleden i Mälaren ingår i gällande Nationell plan för transportsystemet 2014–2025 och kommer därmed att göra det möjligt för större och säkrare fartyg att trafikera Mälaren. Södertälje farled har kapacitets- och säkerhetsbrister för att möta en utveckling av trafiken, och det gäller både mängden fartyg och mer

djupgående och bredare fartyg. Farledens säkerhetsbrister innebär restriktioner vid mörker och ogynnsamma vindförhållanden.

De största mängderna gods som ankommer och avgår från Södertälje hamn landvägen körs med lastbil, vilket gör att mängden lastbilar som rör sig på vägnätet i hamnen har ökat. Södertälje hamns järnvägsanslutning, godsbangården, har i nuvarande utformning betydande brister.

Godsvolymerna till Södertälje hamn och till hamnarna i Mälaren förväntas öka, och den internationella trenden är att fartygen blir större och större, vilket ställer hårdare krav på farledens utformning.

In document Tillstånd och brister i transportsystemet (Page 102-105)