Sydöstra kuststråket: Malmö–Kristianstad–Karlskrona–Kalmar–Östergötlands

Följande infrastruktur ingår

Väg: E22

Järnväg: Skånebanan, Blekinge kustbana, Kristianstad–Åhus, Stångådalsbanan/Tjustbanan Farled: Farled 261 till Karlshamns hamn, farled 271 till Karlskrona hamn, farled 335 till Oskarshamns hamn

Stråkets funktion och trafikslagsövergripande förhållanden

E22 fyller en viktig funktion för långväga godstransporter och för långväga personresor, såväl tjänsteresor som fritidsresor och turism. Den är en viktig förbindelse till de betydande turistområdena Österlen, Öland och skärgårdsområden i Blekinge och Kalmar län. Dock är det väldigt lite trafik som använder hela sträckan, utan det finns två huvuddelar: en öst-västlig och en nord-sydlig, där sträckan mellan Karlskrona och Kalmar är överlappande. Hela vägen är även viktig för arbetspendling, och betydelsen ökar kring de större orter som vägen sammanbinder. E22 har viktiga kopplingar till hamnarna i Karlshamn, Karlskrona och Oskarshamn.

Mellan Malmö och Karlskrona har E22 en parallell funktion med delar av Södra stambanan, Skånebanan och Blekinge kustbana, där de kompletterar varandra. Även om sträckan trafikeras med genomgående Öresundståg, så är restiderna långa. Mellan Karlskrona och Kalmar finns en kompletterande möjlighet att resa på Kust till kust-banan via Emmaboda. Norr om Kalmar har Stångådalsbanan en viss kompletterande funktion, men busstrafiken på E22 är den viktigaste kollektivtrafiken längs kusten. Även på övriga delar är busstrafiken viktig längs E22.

Skånebanan och Blekinge kustbana har en viktig funktion för godstrafik och för både långväga personresor och arbetspendling. Banorna är viktiga för matning till Hässleholm, för lägre resor på Södra stambanan från Kristianstad och från Blekinge. Banorna trafikeras av genomgående Öresundståg mellan Karlskrona och Malmö/Danmark. Godstrafiken är viktigast i västra delen. Banan är delvis parallell med E22 och delvis med flera regionala vägar som den kompletterar. Den har en viktig koppling till hamnarna i Karlshamn och Karlskrona för både godstrafik och personresor med färjorna.

Banan mellan Kristianstad och Åhus används enbart för godstransporter.

Stångådalsbanan/Tjustbanan har en viss funktion för arbetspendling och för långväga resor, men begränsas av långa restider. Banorna matar till Södra stambanan i Linköping.

154

Godstrafiken är viktig på vissa delsträckor, särskilt Mönsterås–Kalmar. Banorna är

parallella med E22 samt regionala vägar. Stångådalsbanan har en koppling till hamnen i Oskarshamn.

Karlshamns hamn har både bulk, container och roro samt färjetrafik. Karlshamn har koppling till E22, Blekinge kustbana och Skånebanan. Hamnen har färjetrafik till Klaipeda i Litauen. Karlskrona hamn är främst en färjehamn med roro och container. Karlskrona har koppling till E22, Blekinge kustbana och Kust till kust-banan (Emmaboda–Karlskrona). Hamnen har färjetrafik till Gdynia i Polen. Oskarshamn är färjehamn och har även andra funktioner. Oskarshamn har koppling till E22 och Stångådalsbanan och har färjetrafik till Gotland.

10.4.1. Betydande brister

E22, Malmö–Östergötlands länsgräns–(Norrköping)

Sträckan Malmö–Lund har högt kapacitetsutnyttjande och genom Lund är trafikstörningar vanliga. Detta medför betydande brister i användbarhet, robusthet, punktlighet och

säkerhet. I några trafikplatser är kapacitetsbristerna så stora att köer ofta växer ut på motor-vägen. Även den omfattande kollektivtrafiken drabbas av trafikstörningarna med

förseningar som följd. I gällande nationell plan för transportsystemet ingår ombyggnad av trafikplats Lund södra och Lund norra. Den sistnämnda åtgärden benämns trafikplats Ideon. Åtgärderna medför att bristerna minskar i de mest belastade punkterna, men betydande brister kommer att kvarstå.

Förutom nedanstående brister finns det betydande brister i användbarhet och kapacitet i vissa trafikplatser och korsningar längs E22.

Genom Linderöd är bristerna stora och utbyggnad av förbifart pågår. Sträckan Sätaröd–Vä har också betydande brister i säkerhet och användbarhet. Utbyggnaden fortsätter med den etappen inom den närmaste tiden. Inga brister bedöms kvarstå efter utbyggnad.

Sträckan Fjälkinge–Gualöv är en 2+1-väg som börjar nå kapacitetstaket. Det märks bland annat genom att det är svårt att komma ut från korsande vägar. Detta medför betydande brister i säkerhet och användbarhet. Sträckan utgör barriär för vilt. Ombyggnad ingår i gäll-ande plan och löser problemen.

Sträckan Ronneby Öst–Nättraby har nått kapacitetstaket. Problemen är störst i östra delen där det är köer dagligen. Detta medför betydande brister i användbarhet, robusthet och punktlighet, som också påverkar kollektivtrafiken.

Sträckan Lösen–Jämjö har betydande brister i säkerhet och användbarhet samt delvis kapacitetsbrister. Trafiken passerar genom Jämjö centrum och trafiken medför betydande störning för boende i tätorten. Mellan Torstäva och Jämjö är cykeltrafiken hänvisad till en smal vägren, vilket är mycket otillfredsställande. Ombyggnad och förbifart ingår i gällande nationell plan för transportsystemet och bedöms lösa problemen.

155

Sträckan Brömsebro–Söderåkra har betydande brister i säkerhet och användbarhet.

Trafiken passerar genom Bergkvara centrum och trafiken medför betydande störning för boende i tätorten.

Sträckan genom Mönsterås har betydande brister i säkerhet och användbarhet. Den saknar mitträcke och det finns flera besvärliga korsningar där det är svårt för biltrafiken att komma ut på E22 och otryggt för oskyddade trafikanter att korsa vägen. Funktionella busshållplats-er saknas på sträckan.

Sträckan Nygård–Verkebäck har betydande brister i säkerhet eftersom mitträcke saknas och anspråken på reshastigheten är höga. För delen Nygård–Gladhammar finns vägplan för fyra etapper. Delen Gladhammar–Verkebäck ingår i gällande nationell plan för

transportsystemet som namngiven investering. De planerade åtgärderna bedöms lösa säkerhetsbristerna, men vissa betydande brister bedöms kvarstå. Sträckan utgör barriär för klövvilt.

Skånebanan, Hässleholm–Kristianstad

Det finns höga anspråk på utökad trafik, men banan är enkelspårig och har ett mycket högt kapacitetsutnyttjande som begränsar möjligheten att utveckla trafiken. Sträckan mellan Hässleholm och Kristianstad är ett av landets mest belastade enkelspår. Detta medför betydande brister i användbarhet, kapacitet, robusthet och punktlighet. Det finns underhållsbrister som kan medföra reducerad hastighet enligt Järnvägsnätsbeskrivning 2018. Utbyggnad av två mötesspår ingår i gällande nationell plan för transportsystemet. Utbyggnaden har en positiv effekt, men betydande brister bedöms kvarstå.

Blekinge kustbana

Banan är enkelspårig och har ett mycket högt kapacitetsutnyttjande som begränsar

möjligheten att utveckla trafiken. Den är mycket krokig, vilket medför långa restider. Banan är viktig för arbetspendling, och regionens anspråk på kortare restider är stora. Utrymmet för godstrafik mellan Karlshamn och Södra stambanan är litet och godstågen får ofta stå och vänta. Det medför betydande brister i användbarhet, kapacitet, robusthet och punktlighet. Detta är en utpekad brist i gällande nationell plan för transportsystemet.

Järnväg Kristianstad–Åhus

Främst den låga hastigheten, 40 km/tim, begränsar användbarhet och kapacitet. Det finns underhållsbrister på delar av sträckan som kan medföra reducerad hastighet enligt Järnvägsnätsbeskrivning 2018.

Stångådalsbanan

Regionförbundet Kalmar län och berörda kommuner har höga anspråk på utveckling av banan, för att möjliggöra en utvecklad trafik med väsentligt kortare restider. Banan har låg standard i flera avseenden och saknar elektrifiering. Banan har ett gammalt radioblock-system för trafikledning som är uttjänt och behöver ersättas på sikt. Det finns

underhållsbrister på delar av sträckan som kan medföra reducerad hastighet enligt Järnvägsnätsbeskrivning 2018. Detta medför betydande brister i användbarhet, kapacitet, robusthet, punktlighet och säkerhet.

156

Tjustbanan

Regionförbundet Kalmar län och berörda kommuner har höga anspråk på utveckling av banan, för att möjliggöra en utvecklad trafik med väsentligt kortare restider. Banan har låg standard i flera avseenden och saknar elektrifiering. Banan har ett gammalt radioblock-system för trafikledning som är uttjänt och behöver ersättas på sikt. Det finns

underhållsbrister på sträckan som kan medföra reducerad hastighet enligt Järnvägsnäts-beskrivning 2018. Detta medför betydande brister i användbarhet, kapacitet, robusthet, punktlighet och säkerhet.

Farled 261 till Karlshamn

Farleden har inte några betydande brister sett till sin funktion. Farled 271 till Karlskrona

Trång farled och ökad fartygsstorlek medför betydande brister i användbarhet och kräver säkerhetshöjande åtgärder.

Farled 335 till Oskarshamn

Farleden har inte några betydande brister sett till sin funktion.

10.5. Södra tvärstråket: (Halmstad/Göteborg)–Hallands/Västra

In document Tillstånd och brister i transportsystemet (Page 153-156)