Riksgäldskontorets nettoutlåning

För att statens budgetsaldo ska överensstämma med statens lånebehov redovisas posten Riksgäldskontorets nettoutlåning och en kassamässig korrigeringspost på budgetens utgiftssida. Riksgäldskontorets nettoutlåning utgörs av den totala

förändringen av in- och utlåningen till myndigheter, affärsverk, vissa statliga bolag och fonder. Utfallet för nettoutlåningen uppgick till -66 892 miljoner kronor under 2019, vilket är 70 521 miljoner kronor lägre än beräkningen i statens budget och 68 870 mil- joner kronor lägre än föregående år. I tabell 2.42 specificeras nettoutlåningens största poster.

Tabell 2.119 Riksgäldskontorets nettoutlåning 2019 Miljoner kronor

SB1

2019 Utfall 2019 Utfall-SB 2019 Utfall 2018

Premiepensionsavgifter, inbetalning -44 000 -44 416 -416 -42 313 Premiepensionsmedel, utbetalning 44 000 42 986 -1 014 41 344 Övrig tillfällig förvaltning av premiepensionsmedel i RGK 3 248 3 248 787 Pensionsmyndigheten, handel med fondandelar inom PPS -1 352 -1 352 1 867 Myndigheters räntekonton (se separat tabell) 0 307 307 -2 461

CSN, studielån 5 000 7 212 2 212 6 070

CSN, kreditreserv -1 202 -1 202 -1 126

CSN, servicekonto för räntebetalningar 7 7 -39

Investeringslån till myndigheter 1 000 2 249 1 249 2 516

Kärnavfallsfonden 0 935 935 -1

Stabilitetsfonden (se separat tabell) 109 109 208

Resolutionsreserven (se separat tabell) -6 000 -5 743 257 -8 909

Insättningsgarantifonden -1 928 -1 928 72

Trafikverket, infrastrukturlån 2 000 68 -1 932 -1 619

Exportkreditnämnden 0 -512 -512 -5 269

Public Service konto -323 -323

Statliga bolag m.m.

Radiotjänst i Kiruna AB, rundradiokontot 337

Lån till Svensk-Danska Broförbindelsen AB 70 70 -645

Övriga statliga bolag m.m. -39 -39 53

Affärsverk

Lån till Affärsverket Svenska kraftnät 1 000 -1 254 -2 254 -388

Luftfartsverket -2 -2 300 Sjöfartsverket 8 8 -195 Övrigt Lån till Riksbanken 0 -67 393 -67 393 11 088 Lån till Ukraina 1 000 0 -1 000 Övrigt, netto 73 301 Summa 3 628 -66 892 -70 521 1 978

I statens budget för 2019 beräknades inbetalningarna av premiepensionsavgifter vara lika stora som utbetalningarna. I utfallet blev inbetalningarna 1 430 miljoner kronor högre än utbetalningarna.

I samband med att personer byter fonder i premiepensionssystemet uppstår en tidsförskjutning mellan köp och försäljning av fondandelar inom premiepensions- systemet. Pensionsmyndigheten har ett konto i Riksgäldskontoret för handel med fondandelar, vilket minskade nettoutlåningen med 1 352 miljoner kronor 2019. År 2018 ökade nettoutlåningen med 1 867 miljoner kronor med anledning av detta. Tabell 2.120 Förändring av nettobehållningar på myndigheters räntekonton Miljoner kronor

Myndighet Utfall 2019 Utfall 2018

Arbetsförmedlingen -302 735 Försvarets materielverk 508 -2 015 Försvarsmakten 487 1 670 Försäkringskassan -448 283 Göteborgs universitet 39 154 Karolinska institutet -82 315 Kriminalvården 807 -337 Kronofogdemyndigheten 259 1 142 Linköpings universitet 163 282 Lunds universitet 48 540 Migrationsverket -323 -629

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap -30 258

Pensionsmyndigheten -55 323

Regeringskansliet 83 243

Riksgäldskontorets kredit- och garantireserv -26 53

Polismyndigheten -72 530 Statens fastighetsverk -193 226 Sveriges lantbruksuniversitet -52 207 Trafikverket -536 -2 899 Umeå universitet 134 209 Övriga räntekonton -716 1 169

Summa förändrade nettobehållningar på

myndigheters räntekonton -307 2 461

Påverkan på Riksgäldskontorets nettoutlåning 307 -2 461

Den sammanlagda behållningen på myndigheternas räntekonton minskade

Den sammanlagda behållningen på myndigheternas räntekonton och vissa särskilda räntebelagda konton minskade 2019 med 307 miljoner kronor, vilket ökade

nettoutlåningen. I budgeten beräknades de sammanlagda behållningarna vara oförändrade. I tabell 2.43 redovisas de största förändringarna.

Studielånen m.m. blev 1 007 miljoner kronor högre än i budgeten

Centrala studiestödsnämnden (CSN) tar lån i Riksgäldskontoret för studielån. Detta lån ökade 2019 med 7 212 miljoner kronor.

CSN:s medel i kreditreserven ökade med 1 202 miljoner kronor, vilket minskade nettoutlåningen. Anslaget 1:3 Avsättning för kreditförluster i statens budget belastas med konstaterade förluster på lån upptagna före 2014 och med förväntade förluster på nya lån. Dessa medel förs till en kreditreserv, som utgörs av ett konto i Riksgäldskontoret

som används för att betala faktiska kreditförluster på lån i Riksgäldskontoret. Kreditreserven kommer att byggas upp under en lång uppbyggnadsperiod och kommer då att öka.

CSN har ett servicekonto i Riksgäldskontoret för löpande räntebetalningar. Detta konto ökade nettoutlåningen med 7 miljoner kronor 2019. Inbetalda räntor från låntagarna förs fr.o.m. 2014 till kontot till dess CSN betalar fakturerade ränteutgifter till Riksgäldskontoret. Den ränta som låntagarna betalar uppgår till 30 procent av den ränta som Riksgäldskontoret fakturerar. Denna subvention finansieras från anslaget 1:4 Statens utgifter för studiemedelsräntor och förs till servicekontot. De räntor som inte betalas in av låntagarna kapitaliseras. Årets kapitaliserade räntor fastställs av CSN vid årets slut och upplåningen sker i januari året därpå.

Den sammantagna påverkan för studielånen, kreditreserven och servicekontot uppgår till 6 017 miljoner kronor, vilket är 1 017 miljoner kronor högre än vad som

beräknades i budgeten.

Investeringslånen ökade mer än beräknat

Riksgäldskontoret lånar ut medel till myndigheter för investeringar i

anläggningstillgångar som används i statens verksamhet. Den sammanlagda summan för sådana investeringslån ökade 2019 med 2 249 miljoner kronor.

I statens budget beräknades investeringslånen öka med 1 000 miljoner kronor, vilket är 1 249 miljoner kronor lägre än utfallet.

Kärnavfallsfonden ökade sina placeringar i Riksgäldskontoret

Kärnavfallsfonden tar emot, förvaltar och betalar ut de avgiftsmedel som

kärnkraftsbolagen m.fl. är skyldiga att betala. Avgifterna ska finansiera bl.a. kostnader för att ta hand om använt kärnbränsle och annat radioaktivt avfall samt kostnader för en säker avveckling och rivning av kärnkraftverk. Fonden placerar sina tillgångar i obligationer, statsskuldväxlar och på konto i Riksgäldskontoret. Under 2019 minskade fonden sina placeringar i Riksgäldskontoret med 935 miljoner kronor, vilket därmed ökade årets nettoutlåning.

Resolutionsavgifterna medförde att resolutionsreservens konton ökade

Stabilitetsfonden inrättades 2008 för att finansiera stödåtgärder till banker och andra kreditinstitut. Från och med den 1 februari 2016 gäller nya EU-gemensamma regler för hantering av banker i kris. Stabilitetsavgiften ersattes då med en resolutionsavgift. Stabilitetsfonden kommer dock att vara kvar som nationellt reglerad fond för bankstödsåtgärder. Resolutionsavgiften betalas in till ett konto i Riksgäldskontoret, resolutionsreserven, som ska täcka statens eventuella utgifter för krisåtgärder. Under 2019 ökade resolutionsreservens konto i Riksgäldskontoret med 5 743 miljoner kronor. Nettotillskottet från resolutionsavgifterna uppgick till 5 848 miljoner kronor. I tabell 2.44 och 2.45 redovisas in- och utgående behållning för de två fonderna samt de poster som påverkat förändringen under åren 2019 och 2018. Under 2019 minskade

ränteutgifter på 104 miljoner kronor till följd av att räntan på kontot har varit negativ. Även 2018 var räntan negativ och kontot belastades då med ränteutgifter på

204 miljoner kronor. Resolutionsreservens konto belastades med ränteutgifter på 105 miljoner kronor 2019 och 174 miljoner kronor 2018.

Tabell 2.121 Stabilitetsfondens konton i Riksgäldskontoret Miljoner kronor

Typ av transaktion Utfall 2019 Utfall 2018

Ingående balans på kontot 40 037 40 246

Stabilitetsavgifter 0

Uttag till resolutionsreserv

Ränteinkomster (+) /ränteutgifter (-) m.m. -104 -204

Administrativa kostnader m.m. -6 -5

Utgående balans på kontot 39 928 40 037

Summa kontoförändring -109 -208

Påverkan på Riksgäldskontorets nettoutlåning 109 208

Tabell 2.122 Resolutionsreservens konton i Riksgäldskontoret Miljoner kronor

Typ av transaktion Utfall 2019 Utfall 2018

Ingående balans på kontot 37 755 28 846

Resolutionsavgifter 5 848 9 083

Ränteinkomster(+) /ränteutgifter (-) m.m. -105 -174

Utgående balans på kontot 43 498 37 755

Summa kontoförändring 5 743 8 909

Påverkan på Riksgäldskontorets nettoutlåning -5 743 -8 909

Trafikverkets infrastrukturlån ökade mindre än beräknat

Trafikverkets infrastrukturlån ökade med 68 miljoner kronor. Det innebär att nettoutlåningen ökade med 1 932 miljoner kronor mindre än beräknat.

Exportkreditnämnden ökade placeringarna i Riksgäldskontoret

Exportkreditnämndens placeringar i Riksgäldskontoret ökade med 581 miljoner kronor 2019, vilket minskade nettoutlåningen. Samtidigt ökade EKN:s valutakoncern- konton i Riksgäldskontoret nettoutlåningen med 69 miljoner kronor. Sammantaget minskade EKN:s placeringar nettoutlåningen med 512 miljoner kronor.

I december 2018 överfördes Exportkreditnämndens (EKN) garantimedel i utländsk valuta till valutakoncernkonton i Riksgäldskontoret. Anledningen till överföringen var en ändring i förordningen (2011:211) om utlåning och garantier. Tidigare kunde EKN ha garantimedlen placerade på valutakonto i bank. Överföringen till valutakoncern- konton påverkade nettoutlåningen med 4 660 miljoner kronor 2018. EKN har sedan tidigare även andra placeringar i Riksgäldskontoret. Sammantaget minskade EKN:s placeringar nettoutlåningen med 5 269 miljoner kronor 2018.

Public servicekonto minskar nettoutlåningen

Den 1 januari 2019 ersattes radio- och tv-avgiften till Radiotjänst med en individuell public service-avgift som ska finansiera radio- och tv-verksamhet i allmänhetens tjänst. Den nya avgiften tas ut via inkomstdeklarationen för alla över 18 år med beskattnings- bar förvärvsinkomst. De avgiftsmedel som Skatteverket får in förs sedan över till ett räntebärande konto i Riksgäldskontoret (public service-kontot) som förvaltas av

Kammarkollegiet. Saldot på public service-kontot uppgick till 323 miljoner kronor vid utgången av 2019. Det minskar nettoutlåningen med samma belopp.

Ökad utlåning till Svedab ökade nettoutlåningen

I posten Statliga bolag m.m. ingår bl.a. utlåningen till Svensk-Danska Broförbindelsen Svedab AB. Denna utlåning ökade med 70 miljoner kronor till 5 051 miljoner kronor.

Svenska kraftnät minskade sina lån

Utlåningen till Affärsverket svenska kraftnät beräknades i statens budget öka med 1 000 miljoner kronor. I stället minskade affärsverket lånen i Riksgäldskontoret med 1 254 miljoner kronor 2019. Det beror på att myndigheten har kunnat finansiera sina investeringar med internt tillförda medel och kapacitetsavgifter. Affärsverkets totala lån i Riksgäldskontoret uppgick den 31 december 2019 till 2 481 miljoner kronor. Det är riksdagen som sätter ramarna för Svenska kraftnäts investeringar.

Minskad valutareserv minskar nettoutlåningen

Riksbanken har sedan 2009 lånat i Riksgäldskontoret för att förstärka valutareserven. Lånet till Riksbanken består egentligen av flera lån med olika löptid. Den 6 mars 2019 beslutade Riksbanken att minska valutareserven med 8 000 miljoner amerikanska dollar (USD) eftersom beredskapsbehovet i utländsk valuta bedömdes ha minskat. Skälen till detta var förändringar i bankernas balansräkningar och Nordeas byte av hemvist från Sverige till Finland. Återbetalningen gjordes under 2019 och motsvarar ungefär 69 000 miljoner kronor.

För 2019 minskade Riksbankslånet nettoutlåningen med 67 393 miljoner kronor. Att lånet minskade mindre än återbetalningen beror på att andra lån som är upptagna i dollar och euro påverkas av ändrade valutakurser då enskilda lån refinansieras. Den totala vidareutlåningen till Riksbanken uppgick till 176 008 miljoner kronor den 31 december 2019.

Under 2018 ökade lånen med 11 088 miljoner kronor med anledning av högre dollar- och eurokurser. Det ökar nettoutlåningen. Lånen som är upptagna i dollar och euro påverkas av ändrade valutakurser då enskilda lån refinansieras.

Inget lån till Ukraina

Under 2015 erbjöd Sverige ett bilateralt lån om 100 miljoner amerikanska dollar till Ukraina. Avsikten är att lånet ska kopplas till Internationella valutafondens (IMF) lån till Ukraina. Utbetalningar görs först när IMF bedömer att nödvändiga reformsteg tagits. I statens budget beräknades att låneavtal skulle tecknas med 1 000 miljoner kronor under 2019, vilket inte gjordes.