2 Utfallet för statens budget
2.5 Utgifter i statens budget 2019
Utgifterna i statens budget är indelade i 27 utgiftsområden. Därutöver ingår även posterna Förändring av anslagsbehållningar, Riksgäldskontorets nettoutlåning och Kassamässig korrigering på budgetens utgiftssida.
Posten Förändring av anslagsbehållningar används endast vid budgetering. Utfallet påverkar anslagsbehållningarna för respektive anslag.
Utgifter i statens budget – sammanfattning
I tabell 2.25 jämförs utfallet för utgifterna, dvs. den faktiska förbrukningen, dels med ursprungligen anvisade medel (statens budget), dels med totalt anvisade medel (inklusive ändringar av budgeten). En högre förbrukning än anvisade medel möjliggörs genom utnyttjande av ett eventuellt ingående anslagssparande eller en anslagskredit.
Tabell 2.26 Utgifter i statens budget 2019 Miljoner kronor
Utgiftsområde Statens budget Ändrings-budget Totalt anvisat Utfall
Utfall - statens budget Utfall - totalt anvisat 1 Rikets styrelse 14 594 179 14 773 14 638 44 -135
2 Samhällsekonomi och finansförvaltning 17 319 -27 17 292 16 927 -392 -365
3 Skatt, tull och exekution 11 523 -13 11 509 11 520 -2 11
4 Rättsväsendet 48 384 1 219 49 602 49 383 1 000 -219
5 Internationell samverkan 2 362 -2 2 360 2 337 -25 -23
6 Försvar och samhällets krisberedskap 60 067 212 60 278 60 572 505 293
7 Internationellt bistånd 44 945 -487 44 458 44 240 -705 -218
8 Migration 12 112 306 12 418 11 847 -265 -571
9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg 81 277 268 81 545 79 592 -1 685 -1 953 10
Ekonomisk trygghet vid sjukdom och
funktionsnedsättning 97 657 132 97 789 97 872 215 83
11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom 34 881 19 34 900 34 486 -396 -415 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn 97 332 534 97 866 97 315 -17 -551 13
Jämställdhet och nyanlända invandrares
etablering 17 967 462 18 430 16 942 -1 025 -1 487
14 Arbetsmarknad och arbetsliv 73 940 624 74 564 73 408 -532 -1 156
15 Studiestöd 24 731 -21 24 710 22 815 -1 916 -1 895
16 Utbildning och universitetsforskning 80 846 -381 80 465 78 527 -2 319 -1 938 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid 15 782 72 15 853 15 828 47 -25 18
Samhällsplanering, bostadsförsörjning och
byggande samt konsumentpolitik 4 742 -754 3 988 3 052 -1 690 -936
19 Regional tillväxt 3 497 71 3 568 3 316 -180 -251
20 Allmän miljö- och naturvård 9 737 1 516 11 253 9 446 -291 -1 807
21 Energi 3 150 795 3 945 2 214 -936 -1 731
22 Kommunikationer 58 968 224 59 192 58 604 -364 -588
23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel 20 900 1 122 22 023 20 784 -117 -1 239
24 Näringsliv 7 437 -29 7 408 7 304 -133 -104
25 Allmänna bidrag till kommuner 119 993 59 120 052 120 052 59 0
26 Statsskuldsräntor m.m. 25 155 25 155 22 174 -2 981 -2 981
27 Avgiften till Europeiska unionen 40 914 40 914 37 683 -3 231 -3 231
Förändring av anslagsbehållningar -11 289 -11 289 11 289 11 289
Summa 1 018 923 6 099 1 025 022 1 012 879 -6 043 -12 142
Riksgäldskontorets nettoutlåning 3 628 3 628 -66 892 -70 521 -70 521
Kassamässig korrigering 0 0 -2 389 -2 389 -2 389
Summa utgifter m.m. i statens budget 1 022 551 6 099 1 028 650 943 598 -78 953 -85 052
Utgifterna i statens budget uppgick 2019 till 943 598 miljoner kronor. Det är 78 953 miljoner kronor (7,7 procent) lägre än vad som anvisades i den ursprungliga budgeten och 85 052 miljoner kronor (8,3 procent) lägre än vad som totalt anvisades. Inom 7 av de 27 utgiftsområdena blev utgifterna mer än 1 miljard kronor lägre än vad som anvisades i statens budget.
Utgifterna för hälsovård, sjukvård och social omsorg lägre än beräknat
Utfallet för utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg uppgick till 79 592 miljoner kronor, vilket är 1 685 miljoner kronor lägre än vad som anvisades i den ursprungliga budgeten. Utfallet för många anslag inom utgiftsområdet blev lägre. Bland annat blev kostnaderna för statlig assistansersättning och stimulansbidrag och
åtgärder inom äldreområdet lägre än beräknat. Kostnaderna för läkemedel inom förmånerna blev i stället högre än beräknat.
Färre kommunmottagna och lägre utgifter för ensamkommande barn och unga
Utfallet för utgiftsområde 13 Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering blev 16 942 miljoner kronor. Det är 1 025 miljoner kronor lägre än vad som anvisades i statens budget. Det beror bl.a. på att antalet nyanlända som beviljades
uppehållstillstånd och togs emot i en kommun blev lägre än beräknat, och att utgifterna för ersättningar för mottagandet av ensamkommande barn blev lägre än beräknat.
Prioriterat studiebidrag lägre än beräknat
Inom utgiftsområde 15 Studiestöd blev utfallet 22 815 miljoner kronor, vilket är 1 916 miljoner kronor lägre än vad som anvisades i budgeten. Det beror framför allt på att utgifterna för prioriterat studiebidrag för dem som saknar slutbetyg från grundskola eller gymnasium blev lägre än beräknat.
Bidrag till lärarlöner och vuxenutbildning lägre än beräknat
För utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning uppgick utgifterna till 78 527 miljoner kronor. Det är 2 319 miljoner kronor lägre än anvisat i den
ursprungliga budgeten. Det beror bl.a. på att medlen under anslag för bl.a. bidrag till lärarlöner och vuxenutbildning inte utnyttjades fullt ut.
Investeringsstöd för anordnande av hyresbostäder lägre än beräknat
Utfallet för utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik uppgick till 3 052 miljoner kronor och blev därmed 1 690 miljoner kronor lägre än vad som anvisats. Det beror främst på att
investeringsstöd för anordnande av hyresbostäder och bostäder till studerande blev 1 323 miljoner kronor lägre än beräknat.
Högre inkomster från överkurser vid emission, än beräknat
Utgifterna inom utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m. uppgick till 22 174 miljoner kronor, vilket är 2 981 miljoner kronor lägre än vad som anvisades i budgeten. Det beror i första hand på högre inkomster från överkurser vid emission, än beräknat.
EU återbetalade 1,5 miljarder kronor
Utfallet för utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska unionen uppgick till 37 683 miljoner kronor och är därmed 3 231 miljoner kronor lägre än vad som anvisades i statens budget. Det beror främst på att EU under 2019 återbetalade ett överskott till Sverige om 1 500 miljoner kronor för den avgift som baseras på bruttonationalinkomsten (BNI). Dessutom blev EU:s fastställda budget lägre än vad som antogs i statens budget. Även tullavgiften blev lägre än beräknat i statens budget.
Tabell 2.27 Utfallet för statens budget för 2018 och 2019 Miljoner kronor
Utgiftsområde Utfall 2019 Utfall 2018 Skillnad mot 2018
1 Rikets styrelse 14 638 14 288 350
2 Samhällsekonomi och finansförvaltning 16 927 15 992 935
3 Skatt, tull och exekution 11 520 11 446 74
4 Rättsväsendet 49 383 45 937 3 446
5 Internationell samverkan 2 337 1 893 444
6 Försvar och samhällets krisberedskap 60 572 53 487 7 084
7 Internationellt bistånd 44 240 42 813 1 427
8 Migration 11 847 19 624 -7 776
9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg 79 592 78 418 1 174 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och
funktionsnedsättning 97 872 99 681 -1 809
11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom 34 486 34 771 -285 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn 97 315 95 208 2 107 13 Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering 16 942 22 217 -5 275
14 Arbetsmarknad och arbetsliv 73 408 73 861 -453
15 Studiestöd 22 815 21 118 1 697
16 Utbildning och universitetsforskning 78 527 76 002 2 525 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid 15 828 16 008 -180 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande
samt konsumentpolitik 3 052 4 616 -1 563
19 Regional tillväxt 3 316 3 576 -260
20 Allmän miljö- och naturvård 9 446 10 438 -992
21 Energi 2 214 3 504 -1 289
22 Kommunikationer 58 604 56 594 2 010
23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel 20 784 19 597 1 187
24 Näringsliv 7 304 7 464 -161
25 Allmänna bidrag till kommuner 120 052 111 409 8 643
26 Statsskuldsräntor m.m. 22 174 13 603 8 571
27 Avgiften till Europeiska unionen 37 683 34 960 2 723
Summa 1 012 879 988 527 24 352
Riksgäldskontorets nettoutlåning -66 892 1 978 -68 870
Kassamässig korrigering -2 389 1 552 -3 941
Summa utgifter m.m. i statens budget 943 598 992 056 -48 458
Utgifterna i statens budget minskade när Riksbanken minskade valutareserven
Utgifterna i statens budget minskade med 48 458 miljoner kronor (4,9 procent) mellan 2018 och 2019. Att utgifterna minskade beror i huvudsak på att Riksbanken minskade valutareserven vilket påverkar förändringen av Riksgäldskontorets nettoutlåning som totalt minskade med 68 870 miljoner kronor jämfört med 2018.
Utgifterna för Polismyndigheten ökade
Utgifterna för utgiftsområde 4 Rättsväsendet ökade utgifterna med 3 446 miljoner kronor (7,5 procent). Utgifterna för Polismyndigheten ökade med 2 779 miljoner kronor (11,7 procent). Det beror dels på att lönerna höjdes, dels på att
Polismyndigheten har anställt fler. Utgifterna för rättsliga biträden ökade med 214 miljoner kronor (7,5 procent).
Ökade anslag för att stärka totalförsvaret
Inom utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap ökade utgifterna med 7 084 miljoner kronor (13,2 procent). Det beror främst på utveckling och anskaffning av JAS 39E, och ubåt A26. Ökningen beror också på att Försvarsmakten har haft en ökad övningsverksamhet och vidmakthållit materiel i högre utsträckning.
Utgifterna för asylsökande minskade
Inom utgiftsområde 8 Migration blev utgifterna 7 776 miljoner kronor (39,6 procent) lägre. Ersättningarna till kommunerna minskade med 6 665 miljoner kronor
(56,9 procent), vilket främst beror på att antalet barn och unga i Migrationsverkets mottagningssystem minskade.
Färre personer fick aktivitets- och sjukersättning
Utgifterna för utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktions- nedsättning blev 1 809 miljoner kronor (1,8 procent) lägre än 2018. Det beror främst på att färre personer hade aktivitets- och sjukersättning.
Utgifterna för barnbidrag och föräldraförsäkring ökade
Inom utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn ökade utgifterna med 2 107 miljoner kronor (2,2 procent). Utgifterna för barnbidrag ökade med 1 452 miljoner kronor (4,6 procent). Det beror dels på att barnbidraget höjdes den 1 mars 2018, dels på att antalet barn i åldrarna 0–16 år ökade. Utgifterna för föräldraförsäkringen ökade med 634 miljoner kronor (1,4 procent). Antalet ersättningsdagar för föräldrapenning minskade svagt, men den genomsnittliga ersättningen per dag ökade med 3,7 procent, bl.a. på grund av att fler män tog ut föräldrapenning.
Utgifterna för nyanlända inklusive ensamkommande barn minskar
Inom utgiftsområde 13 Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering minskade utgifterna med 5 275 miljoner kronor (23,7 procent) eftersom antalet nyanlända och antalet ensamkommande barn och unga minskade. Ersättningarna till kommunerna för ensamkommande barn och unga minskade med 2 365 miljoner kronor och schablonersättningarna för mottagande av nyanlända minskade med 2 091 miljoner kronor.
Fler studerande med studiemedel
Utgifterna inom utgiftsområde 15 Studiestöd ökade med 1 697 miljoner kronor (8,0 procent). Det beror både på att bidragsbeloppet har höjts och att antalet studerande med studiemedel ökade med 5,6 procent.
Statligt stöd för stärkt likvärdighet och kunskapsutveckling medför högre utgifter
Inom utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning ökade utgifterna med 2 525 miljoner kronor (3,3 procent). Inom utgiftsområdet har utfallet för många
Ökade utgifter för investeringar, drift och underhåll av järnvägar
Inom utgiftsområde 22 Kommunikationer ökade utgifterna med 2 010 miljoner kronor (3,6 procent). Utgifterna för större järnvägsinvesteringar enligt nationell plan ökade med 2 216 miljoner kronor samtidigt som de större väginvesteringarna minskade med 896 miljoner kronor. Utgifterna för drift, underhåll och trafikledning på järnväg ökade med 463 miljoner kronor.
Höjt grundavdrag för pensionärer medför högre bidrag till kommuner och landsting
Utfallet för utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner ökade med
8 643 miljoner kronor (7,8 procent). Det beror framför allt på att kommunerna och landstingen kompenserades med totalt 4 930 miljoner kronor för det intäktsbortfall som det förhöjda grundavdraget för pensionärer medför. Kommunerna fick även ytterligare 3 500 miljoner kronor i ökade resurser.
Högre utgifter för räntor på statsskulden
Inom utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m. ökade utgifterna med 8 571 miljoner kronor (63,0 procent). Det beror på flera faktorer, bl.a. blev räntor på lån i svenska kronor och valutakursförluster högre än 2018.
Lägre återbetalningar av EU-avgiften
Utgifterna inom utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska unionen blev 2 723 miljoner kronor (7,8 procent) högre än 2018. Det beror framför allt på att återbetalningarna från EU blev ca 2 200 miljoner kronor lägre än 2018.
Förklarande faktorer till avvikelserna mot statens budget
Utgifterna i statens budget blev 79,0 miljarder kronor lägre än den budget som riksdagen ursprungligen fastställde. I detta avsnitt analyseras hur stor del av denna skillnad som berodde på reviderade bedömningar av dels de makroekonomiska förutsättningarna, dels antalet personer som tar emot ersättning från olika trans- fereringssystem (volymer). Vidare redovisas hur stor del av skillnaden som beror på nya beslut. Det gäller sådana beslut som fattats av riksdagen eller Riksbanken. Resterande skillnad beror på andra förklaringsfaktorer och redovisas i kategorin Övrigt. Skillnaderna fördelas också på Utgiftsområden exklusive räntor, Statsskulds- räntor m.m. och Riksgäldskontorets nettoutlåning. Resultatet sammanfattas i tabell 2.28 och kommenteras därefter.
Tabell 2.28 Förklarande faktorer till skillnaden mellan utfall och budget för 2019 Miljarder kronor
Totalt Volym3 Makro4 Beslut Övrigt5
Utgiftsområden, exklusive räntor1 -3,2 -3,5 0,6 3,9 -4,2
Statsskuldsräntor m.m. -2,9 0,0 -2,9 0,0 0,0
Riksgäldskontorets nettoutlåning2 -72,9 0,0 1,8 0,0 -74,7
Budgetens utgifter m.m. -79,0 -3,5 -0,5 3,9 -78,9
1 Utgiftsområden som omfattas av det statliga utgiftstaket.
2 Riksgäldskontorets nettoutlåning och den kassamässiga korrigeringsposten.
3 Begreppet volym innefattar utgiftsförändringar till följd av bl.a. antal personer i transfereringssystemen, längden på
den tid som en person finns i ett system samt förändringar av nivån på styckkostnader i transfereringssystemen som inte direkt kan kopplas till den makroekonomiska utvecklingen.
4 Utgiftsförändringar till följd av reviderade makroekonomiska förutsättningar.
5 Under Utgiftsområden, exkl. räntor ingår förändring av anslagsbehållningar enligt ursprunglig budget.
Skillnader till följd av reviderade volymer i olika transfereringssystem
Utgifterna blev 3,5 miljarder kronor lägre än i statens budget till följd av ändrade bedömningar av bl.a. antalet personer som tar emot ersättning från olika
transfereringssystem (volymer). Det beror bl.a. på att färre personer än beräknat i statens budget fick assistansersättning 2019 och att det beviljade antalet timmar assistansersättning per vecka också var något lägre. Det medförde att utgifterna under utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg. Vidare blev utgifterna under utgiftsområde 15 Studiestöd lägre då färre personer under 2019 än beräknat i budgeten erhöll studiehjälp och studiemedel.
Skillnader till följd av den makroekonomiska utvecklingen
Skillnader till följd av ändrade makroekonomiska förutsättningar medförde att utgifterna blev 0,5 miljarder kronor lägre än i statens budget.
Utgifterna för utgiftsområdena, exklusive utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m., blev 0,6 miljarder kronor högre än i statens budget till följd av ändrade makro- ekonomiska förutsättningar. Det beror bl.a. på att arbetslösheten var högre 2019 än beräknat i statens budget, vilket medförde högre utgifter under utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv.
Utgifterna på anslaget för statsskuldsräntor blev 2,9 miljarder kronor lägre till följd av ändrade makroekonomiska förutsättningar. Det beror på att såväl korta som långa marknadsräntor blev avsevärt lägre än beräknat.
Ändrade makroekonomiska förutsättningar medförde vidare att Riksgäldskontorets nettoutlåning blev 1,8 miljarder kronor högre än i statens budget. Den försvagade växelkursen medförde att Riksbankens lån i Riksgäldskontoret ökade mer än beräknat när ett enskilt lån som förföll under 2019 refinansierades till en högre växelkurs. Tabell 2.29 Makroekonomiska förutsättningar
SB 2019 Utfall 2019 Utfall-SB 2019 Utfall 2018
Procentuell förändring från föregående år:
BNP (fp) 2,1 1,2 -0,9 2,2
KPI (årsgenomsnitt) 1,9 1,8 -0,1 2
Antal sysselsatta, 15–74 år 0,9 0,7 -0,2 1,5
Nivåer:
Arbetslöshet, 15–74 år, procent av arbetskraften 6,4 6,8 0,4 6,3
SEK/Euro, årsgenomsnitt 10,4 10,6 0,2 10,3
SEK/USD, årsgenomsnitt 8,7 9,5 0,8 8,7
6-mån ränta, årsgenomsnitt 0 0 0 -0,7
5-årig statsobligation, årsgenomsnitt 0,7 -0,4 -1,1 0,1
fp=fasta priser, SB=Statens budget.
Skillnader till följd av beslut
De totala utgifterna blev 3,9 miljarder kronor högre än i statens budget till följd av beslut fattade av riksdagen. Hela förändringen avser utgifterna för utgiftsområdena,
transfereringsanslag, se 2019 års ekonomiska vårproposition (prop. 2018/19:100 tabell 6.10) och budgetpropositionen för 2020 (prop. 2019/20:1 tabell 7.16).
Skillnader till följd av övriga orsaker
Av övriga orsaker blev utgifterna 78,9 miljarder kronor lägre än i statens budget. Riksgäldskontorets nettoutlåning (inkl. kassamässig korrigering) och statsskuldsräntor blev 74,7 miljarder kronor lägre. Utgiftsområdenas utgifter (exkl. statsskuldsräntor) blev 4,2 miljarder kronor lägre.
Inom framför allt följande sju områden blev utgifterna lägre än i statens budget av övriga orsaker: 14 Arbetsmarknad och arbetsliv, 16 Utbildning och universitets- forskning, 20 Allmän miljö- och naturvård, 21 Energi, 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel samt 27 Avgiften till Europeiska unionen.
I avsnitt 2.6 Utfall per utgiftsområde finns detaljerade kommentarer till skillnaden