Utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning

Tabell 2.35 UO 2 Anslag Miljoner kronor

Anslag Anslagsnamn 2019 SB 2019 ÄB Utfall 2019 Utfall-SB 2019

Utfall-SB procent 2019 Utfall 2018 1:4 Arbetsgivarpolitiska frågor 2 1 -1 -55,9 1 1:5 Statliga tjänstepensioner m.m. 13 651 13 371 -280 -2,1 13 018 1:9 Statistiska centralbyrån 568 -2 567 -1 -0,1 551 1:11 Finansinspektionen 604 612 8 1,4 598 1:12 Riksgäldskontoret 331 -6 286 -45 -13,5 277

1:14 Vissa garanti- och

medlemsavgifter 203 28 230 27 13,1 207 1:15 Riksrevisionen 333 331 -2 -0,7 335 1:18 Myndigheten för digital förvaltning 232 -54 160 -71 -30,8 136 1:19 Statens servicecenter 562 558 -4 -0,8 8 Övriga anslag 833 6 811 -23 -2,7 860 Summa 17 319 -27 16 927 -392 -2,3 15 992

Utgiftsområdet omfattar utgifter för allmän offentlig förvaltning, inklusive

finansförvaltning och finansiell tillsyn m.m., utgifter för de statliga tjänstepensionerna, statistik och fastighetsförvaltning.

Utfallet uppgick till 16 927 miljoner kronor, vilket är 392 miljoner kronor (2,3 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Jämfört med 2018 blev utgifterna 935 miljoner kronor (5,8 procent) högre.

Svag kronkurs medförde högre utgifter

Utfallet för anslaget 1:14 Vissa garanti- och medlemsavgifter blev 230 miljoner kronor, vilket är 27 miljoner kronor (13,1 procent) högre än den ursprungliga budgeten för 2019 och 23 miljoner kronor (10,9 procent) högre än utfallet för 2018. Den svagare kronkursen innebar att utgifterna för kapitaltillskottet till Asiatiska utvecklingsbanken för infrastrukturinvesteringar blev högre än beräknat och föregående år. I enlighet med propositionen Vårändringsbudget för 2019 anvisade riksdagen därför ytterligare 28 miljoner kronor.

Utfallet för anslaget 1:18 Myndigheten för digital förvaltning blev 160 miljoner kronor, vilket är 25 miljoner kronor (18,2 procent) högre än föregående år. Myndigheten för digital förvaltning startade den 1 september 2018.

Beställningsbemyndiganden

Tabell 2.36 UO 2 Beställningsbemyndiganden Miljoner kronor

Anslag Anslagsnamn Beställningsbemyndigande

Utestående åtaganden 2019-12-31

1:10 Bidragsfastigheter 100 44

1:16 Finansmarknadsforskning 30 25

Summa 130 69

Inom utgiftsområdet beslutade riksdagen om två beställningsbemyndiganden på 130 miljoner kronor. Totalt har 69 miljoner kronor utnyttjats 2019.

Utlåning Tabell 2.37 UO 2 Utlåning Miljoner kronor Utlåning Låneram Lån 2019-12-31 Riksbanken1 _{- 192 560} Summa 192 560

1 _{Lån till Riksbanken ges med stöd av 5 kap. 1§ budgetlagen (2011:203).}

I Riksgäldskontorets nettoutlåning redovisas lånen till Riksbanken kassamässigt, och uppgår till 192 560 miljoner kronor, utan valutaomvärdering. Jämfört med 2018 minskade utlåningen till Riksbanken med 65 951 miljoner kronor på grund av en minskad valutareserv. I ovanstående tabell redovisas lånen valutaomvärderade till bokslutskurs. Garantier Tabell 2.38 UO 2 Garantier Miljoner kronor Garantier Garantiram Utestående åtaganden 2019-12-31 Utestående åtaganden utländsk valuta Utfärdade garantier inklusive bundna utfästelser Insättningsgarantin1 _{Obegränsad 1 631 359 1 631 359} Garanti till insättare i utländska instituts filialer i

Sverige2 _Obegränsad

Investerarskyddet3 _Obegränsad

Garantikapital i Europeiska investeringsbanken

(EIB)4 _{EUR 6 565 68 494 6 565 68 494}

Garantikapital i Nordiska investeringsbanken

(NIB) EUR 1 978 20 639 1 978 20 639

Nordiska investeringsbanken,

projektinvesteringslån EUR 622 1 782 171 1 782

Garantikapital i Europeiska utvecklingsbanken

(EBRD)5 _{EUR 542 5 651 542 5 651}

Garantikapital till Europarådets utvecklingsbank

(CEB)6 _{EUR 124 1 291 124 1 291}

Pensionsgaranti (inkl. efterborgen) Akademiska

Hus7 _{Obegränsad 60 60}

Garantiram stabilitetsfonden 750 000

Garantikapital Asiatiska banken för

infrastrukturinvesteringar (AIIB)8 _{USD 504 4 696 504 4 696}

Summa 1 733 972 1 733 972

1 _{Lagen (1995:1571) om insättningsgaranti. Åtagandet för insättningsgarantin avser den 31 december 2017.} 2 _{Om vissa villkor i lag (2008:812) är uppfyllda ges en möjlighet att ställa ut garantier för att skydda dessa insättare.} 3 _{Lagen (1999:158) om investerarskydd. För investerarskyddet saknas uppgifter om storleken på de skyddade}

tillgångarna.

4 _{Prop. 2008/09:116, bet 2008/09: FiU36, rskr. 2008/09:200.} 5 _{Prop. 2010/11:1, bet. 2010/11:FiU2, rskr. 2010/11:139.} 6 _{Prop. 2011/12:1, bet. 2011/12:FiU2, rskr. 2011/12:104.}

7 _{I samband med bolagisering av statliga affärsverk beslutade riksdagen om statliga borgen för överlåtna}

pensionsåtaganden (prop. 1991/92:150, bet. 1991/92:FiU30, rskr. 1991/92:350). Utfallet avser pensionsskulden per den 31 december 2014.

8 _{Prop. 2015/16:99, bet. 2015/16:FiU21, rskr. 2015/16:311.}

Inomstatliga lån

Tabell 2.39 UO 2 Inomstatliga lån Miljoner kronor

Inomstatliga lån Låneram Lån 2019-12-31

Statens fastighetsverks investeringar i fastigheter 15 200 13 195 Statens järnvägars långfristiga lån exkl. finansiell leasing1 _{2 915 326} Fortifikationsverkets investeringar i mark, anläggningar och lokaler 14 500 13 992 Riksrevisionen - anläggningstillgångar som används i verksamheten 15 7

Summa 32 330 27 520

1 _{Prop. 2013/14:1, bet. 2013/14:FiU2, rskr. 2013/14:135.}

Riksdagen har beslutat om låneramar på 32 330 miljoner kronor inom utgiftsområdet. Utestående lån vid utgången av 2019 var 27 520 miljoner kronor.

Övriga krediter

Tabell 2.40 UO 2 Övriga krediter Miljoner kronor

Övriga krediter i Riksgäldskontoret Kredit Utnyttjad kredit 2019-12-31

Insättningsgarantin1 _{Obegränsad 0}

Investerarskyddet2 _{Obegränsad 0}

Kredit för infriande av kapitalgarantier till internationella

finansiella institutioner3 _{Obegränsad 0}

Kredit för infriande av Riksgäldskontorets garantier (ordinarie

garantireserv)4 _{Obegränsad 0}

För Riksgäldskontorets utlåningsverksamhet5 _{Obegränsad 0} Kammarkollegiets behov av likviditet för inrättande av nya

myndigheter 250 0

Statens tjänstepensionsverk - behov av likviditet i

pensionshanteringen 100 30

Kammarkollegiets kredit för statliga försäkringssystemet6 _{100 0}

Resolutionsreserven kreditram 100 000 0

Stabilitetsfonden kreditram 50 000 0

Summa 30

1 _{Lagen (1995:1571) om insättningsgaranti.} 2 _{Lagen (1999:158) om investerarskydd.}

3 _{Prop. 2001/02:1 (vol. 1, bet. 2001/02:FiU1, rskr. 2001/02:34).}

4 _{Regeringen har beslutat om en obegränsad kredit med stöd av 5 kap. 1§ budgetlagen (2011:203).} 5 _{Budgetlag (2011:203) och förordning (2011:211) om utlåning och garantier.}

6 _{Prop. 1995/96:105, bet. 1995/96:FiU11, rskr. 1995/96:191).}

Riksdagen har beviljat krediter inom utgiftsområdet, bl.a. för insättningsgarantin och investerarskyddet.

Riksrevisionens iakttagelser – effektivitetsrevision

RiR 2019:8 Köp på saklig grund – myndigheters skydd mot förtroendeskadliga närståendetransaktioner

Riksrevisionen har granskat fem myndigheters skydd mot förtroendeskadliga närståendetransaktioner.

Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om Köp på saklig grund (skr. 2018/19:148) redovisat sin övergripande bedömning med anledning av

Riksrevisionens iakttagelser och slutsatser och att ytterligare åtgärder kommer vidtas under innevarande mandatperiod. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad. Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till handlingarna (bet. 2019/20:FiU17, rskr. 2019/20:29).

RiR 2019:28 Föråldrade it-system – hinder för en effektiv digitalisering

Riksrevisionen har granskat förekomsten av föråldrade it-system i statsförvaltningen. Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om föråldrade it-system i

statsförvaltningen (skr. 2019/20:82) redovisat sin övergripande bedömning samt vilka åtgärder som vidtagits med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.

RiR 2019:32 Konsumentskyddet på det finansiella området – förutsättningar och statlig tillsyn

Riksrevisionen har granskat om regeringen, Finansinspektionen och Konsumentverket har skapat förutsättningar för att tillsynen ska kunna bidra till ett högt

konsumentskydd inom det finansiella området. Även omfattningen av åtgärder för att stärka konsumentskyddet inom premiepensionssystemet har undersökts och om samverkan mellan Finansinspektionen, Konsumentverket och Pensionsmyndigheten bidrar till ett högt konsumentskydd.

Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om konsumentskyddet på det finansiella området (skr. 2019/20:128) redovisat vilka åtgärder som vidtagits eller avses vidtas med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.

RiR 2019:34 Nationalräkenskaperna – en stabilare grund för finanspolitiken.

Riksrevisionen har granskat om nationalräkenskaperna har tillräckligt god kvalitet för att utgöra underlag för välinformerade finanspolitiska beslut.

Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om Nationalräkenskaperna – en stabilare grund för finanspolitiken (skr. 2019/20:134) redovisat bedömningar av de iakttagelser och de rekommendationer Riksrevisionen har redovisat samt vilka åtgärder som avses vidtas med anledning av granskningsrapporten.

Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.

RiR 2019:36 Svenska Skeppshypotekskassan

Riksrevisionen har granskat om Svenska skeppshypotekskassans verksamhetsform är ändamålsenlig och lämplig.

Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om Svenska

skeppshypotekskassan (skr. 2019/20:108) redovisat vilka åtgärder som vidtagits eller avses vidtas med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.

RiR 2019:38 Det finanspolitiska ramverket – regeringens tillämpning 2019

Riksrevisionen har granskat regeringens tillämpning av det finanspolitiska ramverket under 2019 och rapporten innehåller rekommendationer till regeringen om hur myndigheten bedömer att tillämpningen kan bli mer tydlig och transparent. Ärendet bereds inom Regeringskansliet, och regeringen kommer att återkomma till riksdagen med en skrivelse.

2.6.3

Utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution