2 Utfallet för statens budget
2.6 Utfall per utgiftsområde
2.6.10 Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och
Anslag
Tabell 2.63 UO 10 Anslag Miljoner kronor
Anslag Anslagsnamn 2019 SB 2019 ÄB Utfall 2019 Utfall-SB 2019
Utfall-SB procent
2019 Utfall 2018
1:1 Sjukpenning och rehabilitering
m.m. 36 946 37 246 300 0,8 37 545
1:2 Aktivitets- och sjukersättningar
m.m. 43 944 44 108 165 0,4 45 806 1:3 Merkostnadsersättning och handikappersättning 1 391 1 304 -87 -6,3 1 343 1:4 Arbetsskadeersättningar m.m. 2 773 2 677 -96 -3,5 2 811 1:6 Bidrag för sjukskrivningsprocessen 2 901 2 445 -456 -15,7 2 649 1:7 Ersättning för höga sjuklönekostnader 957 135 1 090 133 13,9 954 2:1 Försäkringskassan 8 641 -3 8 897 256 3,0 8 468 Övriga anslag 105 104 -1 -0,6 107 Summa 97 657 132 97 872 215 0,2 99 681
Utgiftsområdet omfattar ersättningar vid sjukdom och funktionsnedsättning, bl.a. sjukpenning, rehabiliteringspenning, aktivitets- och sjukersättning,
handikappersättning och bidrag för sjukskrivningsprocessen. Området omfattar även myndigheterna Försäkringskassan och Inspektionen för socialförsäkringen.
Utfallet för utgiftsområdet uppgick till 97 872 miljoner kronor och blev därmed 215 miljoner kronor (0,2 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. Jämfört med 2018 blev utfallet 1 809 miljoner kronor (1,8 procent) lägre.
Utfallet för anslaget 1:6 Bidrag för sjukskrivningsprocessen blev 2 445 miljoner kronor, vilket är 456 miljoner kronor (15,7 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Det beror främst på att utgifter för arbetsplatsinriktat rehabiliteringsstöd, rehabiliteringsinsatser i samarbete mellan Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen samt försäkringsmedicinska utredningar blev lägre än beräknat.
Utfallet för anslaget 1:7 Ersättning för höga sjuklönekostnader blev 1 090 miljoner kronor, vilket är 133 miljoner kronor (13,9 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. Det beror på att arbetsgivare var berättigade till högre ersättning än vad som ursprungligen beräknats. I enlighet med propositionen Höständringsbudget för 2019 anvisade riksdagen därför ytterligare 135 miljoner kronor.
Utgifter för sjukpenning och rehabilitering blev lägre än föregående år
Jämfört med föregående år blev utfallet på anslaget 1:1 Sjukpenning och rehabilitering m.m. 298 miljoner kronor (0,8 procent) lägre. Det beror främst på att utgifterna för statlig ålderspensionsavgift för sjukpenning blev 702 miljoner kronor (19,8 procent) lägre. Utgifterna består av en preliminär avgift samt ett regleringsbelopp som täcker avvikelsen mellan det preliminära belopp som tagits ut tre år tidigare och den faktiska avgiften. Det lägre utfallet 2019 förklaras främst av ett lägre regleringsbelopp jämfört med föregående år. De lägre utgifterna för statlig ålderspensionsavgift motverkades delvis av att utgifterna för sjukpenning ökade med 488 miljoner kronor (1,5 procent).
Det beror främst på att inkomsttaket för sjukpenningen höjdes från 7,5 till 8 prisbasbelopp fr.o.m. den 1 juli 2018. Höjningen medförde ökade utgifter trots att antalet nettodagar för sjukpenning minskade med 1,8 procent jämfört med 2018. Begreppet nettodag innebär t.ex. att två dagar med halv ersättning räknas som en nettodag.
Tabell 2.64 Statistik över sjukpenning och sjukfall
2019 2018 Förändring procent
Antal personer som fick sjukpenning i december månad 195 655 198 544 -1,5
varav kvinnor 128 328 131 355 -2,3
varav män 67 327 67 189 0,2
varav kvinnor med sjukpenning på normalnivå 79 623 81 085 -1,8 varav män med sjukpenning på normalnivå 43 207 43 066 0,3 varav kvinnor med sjukpenning på fortsättningsnivå 44 513 46 177 -3,6 varav män med sjukpenning på fortsättningsnivå 21 125 21 114 0,1 Antal startade sjukfall, genomsnitt per månad under januari
till oktober1 41 000 43 300 -5,3
varav startade sjukfall gällande kvinnor, procent 63 63 varav startade sjukfall gällande män, procent 37 37 Antal ersättningsdagar med sjukpenning, netto (miljoner
dagar) 53,4 54,4 -1,8
Andel pågående sjukfall med psykiatriska diagnoser,
procent, september månad2 47,5 47,7
1 Måttet för startade sjukfall har tagits fram på ett nytt sätt 2019. Jämförelsetalen för 2018 har därför räknats om. 2 Jämförelsetalet för 2018 har räknats om då statistiken för året har reviderats.
Källa: Försäkringskassan.
Antalet personer som fick sjukpenning minskade från 198 544 personer i december 2018 till 195 655 personer för samma månad 2019. Av dessa ökade antalet män med 0,2 procent och antalet kvinnor minskade med 2,3 procent. Antalet personer med sjukpenning på normalnivå minskade med 1 321 (1,1 procent). Vidare minskade antalet personer som fick sjukpenning på fortsättningsnivå, dvs. sjukfall längre än ett år, med 1 653 (2,5 procent).
Fler kvinnor än män får sjukpenning. Andelen kvinnor som fick sjukpenning i december 2019 uppgick till 65,6 procent vilken ska jämföras med 66,2 procent i december 2018.
Inflödet av nya sjukfall mäts med viss eftersläpning. I genomsnitt startade 41 000 sjukfall per månad under januari till oktober 2019, vilket är en minskning med 5,3 procent jämfört med samma period föregående år.
Andelen pågående sjukfall med psykiatriska diagnoser minskade 2019 och var 47,5 procent i september 2019, vilket ska jämföras med 47,7 procent i september
Utgifterna för aktivitets- och sjukersättningar minskade
Utfallet för anslaget 1:2 Aktivitets- och sjukersättningar m.m. blev 44 108 miljoner kronor, vilket är 1 697 miljoner kronor (3,7 procent) lägre än 2018. Det beror på att färre personer fick aktivitets- eller sjukersättning samt lägre utgifter för statlig
ålderspensionsavgift gällande aktivitets- och sjukersättningar.
Försäkrade i åldrarna 19–64 år som har en stadigvarande nedsatt arbetsförmåga på grund av sjukdom, skada eller funktionsnedsättning kan ha rätt till sjukersättning. Antalet personer som hade sjukersättning uppgick i december 2019 till 246 810 (145 457 kvinnor och 101 353 män), vilket är en minskning med 14 157 personer (5,4 procent) jämfört med december 2018. Minskningen beror på att många har lämnat förmånen till följd av att de fyllt 65 år samtidigt som antalet nybeviljade sjukersättningar har minskat. Under 2019 blev 5 478 personer (2 921 kvinnor och 2 557 män) nybeviljade sjukersättning. Det är en minskning med 56 personer
(1,0 procent) jämfört med 2018. Andelen avslag vid initial ansökan om sjukersättning var 68,8 procent (72,1 procent för kvinnor och 64,9 procent för män) under 2019. För 2018 uppgick andelen avslag till 69,3 procent (72,6 procent för kvinnor och
65,3 procent för män).
Aktivitetsersättning kan beviljas personer i åldrarna 19–29 år som har långvarigt nedsatt arbetsförmåga eller på grund av en funktionsnedsättning behöver längre tid för att avsluta sin skolgång. Ersättningen är alltid tidsbegränsad och kan beviljas för maximalt tre år i taget. I december 2019 uppgick antalet personer med
aktivitetsersättning till 29 119, vilket är en minskning med 2 232 personer
(7,1 procent) jämfört med december 2018. Det beror bl.a. på att många av dem som haft ersättningen har fyllt 30 år och därmed inte längre kan få ersättning, samtidigt som nybeviljandet varit relativt lågt. Under 2019 har 6 331 personer (2 960 kvinnor och 3 371 män) nybeviljats aktivitetsersättning. Det är 826 personer (15,0 procent) fler än 2018. Andelen avslag vid olika former av ansökan om aktivitetsersättning har minskat. För 2019 uppgick andelen till 24 procent. Motsvarande avslagsandel för 2018 var 26 procent. Avslag på ansökan om förlängd skolgång har dock ökat.
I december 2019 uppgick antalet personer som fick sjuk- eller aktivitetsersättning sammanlagt till 275 929 personer. Det är en minskning med 5,6 procent jämfört med föregående år. Antalet kvinnor som fick sjuk- eller aktivitetsersättning var 158 883 personer, vilket var en minskning med 5,9 procent jämfört med december 2018. Antalet män som fick sjuk- eller aktivitetsersättning uppgick till 117 046 personer, vilket är en minskning med 5,2 procent jämfört med december 2018.
Tabell 2.65 Ohälsomått 2019 2018 Ohälsotalet 23,5 24,7 varav kvinnor 28,3 29,9 varav män 18,8 19,8 Sjukpenningtalet 9,4 9,7 varav kvinnor 12,3 12,8 varav män 6,6 6,7 Källa: Försäkringskassan.
Ohälsotalet är ett mått på antalet ersatta dagar inom hela sjukförsäkringen under en 12-månadersperiod. Det definieras som antal utbetalda nettodagar med sjukpenning, arbetsskadesjukpenning, rehabiliteringspenning, sjukersättning och aktivitetsersättning per registrerad försäkrad (16–64 år). Alla dagar är omräknade till nettodagar. I
24,7 dagar 2018. Orsaken är främst att antalet personer med sjuk- eller
aktivitetsersättning minskat. Ohälsotalet har sedan december 2018 minskat med 5,2 procent för kvinnor och med 5,0 procent för män.
Sjukpenningtalet anger hur många frånvarodagar som ersätts med sjukpenning eller rehabiliteringspenning per registrerad försäkrad (16–64 år) exklusive personer med hel sjuk- eller aktivitetsersättning. Alla dagar är omräknade till nettodagar.
I december 2019 var sjukpenningtalet 9,4 dagar, vilket är en minskning med
3,1 procent sedan december 2018. Utvecklingen beror på att antalet startade sjukfall minskat samtidigt som antalet långa sjukfall inte längre ökar. Kvinnor har i likhet med tidigare år ett högre sjukpenningtal (12,3) än män (6,6).
Lägre utgifter för bidrag för sjukskrivningsprocessen jämfört med föregående år
Utfallet för anslaget 1:6 Bidrag för sjukskrivningsprocessen blev 2 445 miljoner kronor, vilket är 204 miljoner kronor (7,7 procent) lägre än 2018. Det beror främst på lägre utgifter för arbetsplatsinriktat rehabiliteringsstöd, bidrag till hälso- och sjukvården samt rehabiliteringsinsatser i samarbete mellan Försäkringskassan och
Arbetsförmedlingen.
Ökade kostnader för Försäkringskassans handläggning av förmåner
Utfallet för anslaget 2:1 Försäkringskassan blev 8 897 miljoner kronor, vilket är 429 miljoner kronor (5,1 procent) högre än 2018. Det beror huvudsakligen på ökade kostnader för handläggning av förmåner.
Beställningsbemyndiganden
Tabell 2.66 UO 10 Beställningsbemyndiganden Miljoner kronor
Anslag Anslagsnamn Beställningsbemyndigande
Utestående åtaganden 2019-12-31
1:6 Bidrag för sjukskrivningsprocessen 1 888 1 888
Summa 1 888 1 888
Inom utgiftsområdet har riksdagen beslutat om ett beställningsbemyndigande på 1 888 miljoner kronor. De utestående åtagandena uppgick till 1 888 miljoner kronor.
Övriga krediter
Tabell 2.67 UO 10 Övriga krediter Miljoner kronor
Övriga krediter i Riksgäldskontoret Kredit Utnyttjad kredit 2019-12-31
Regeringen gör i skrivelsen Riksrevisionens rapport om jämställd sjukfrånvaro (skr. 2019/20:50) en annan bedömning än Riksrevisionen och vidtar därför inte några åtgärder med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.
Riksdagen har tillkännagett som sin mening att regeringen ger Försäkringskassan i uppdrag att följa upp utfärdade läkarintyg för män och kvinnor och att tillsätta en utredning för att minska omotiverade könsskillnader vid sjukfrånvaro. Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till handlingarna (bet. 2019/20:SfU13 punkt 1, rskr. 2019/20:171).