• No results found

Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg

In document Årsredovisning för staten 2019 (Page 90-94)

2 Utfallet för statens budget

2.6 Utfall per utgiftsområde

2.6.9 Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg

Tabell 2.60 UO 9 Anslag Miljoner kronor

Anslag Anslagsnamn 2019 SB 2019 ÄB Utfall 2019 Utfall-SB 2019

Utfall-SB procent 2019 Utfall 2018 1:4 Tandvårdsförmåner 6 772 6 644 -128 -1,9 6 457 1:5 Bidrag för läkemedelsförmånerna 27 789 630 28 428 639 2,3 27 067 1:6

Bidrag till folkhälsa och

sjukvård 8 949 8 774 -176 -2,0 7 711

1:7

Sjukvård i internationella

förhållanden 476 43 518 42 8,9 493

1:8 Bidrag till psykiatri 2 203 -90 2 037 -166 -7,5 1 634 1:11

Prestationsbundna insatser

för att korta vårdköerna 1 620 1 610 -10 -0,6 4:2

Vissa statsbidrag inom

funktionshindersområdet 768 594 -174 -22,6 723 4:3

Bilstöd till personer med

funktionsnedsättning 263 143 -120 -45,6 100 4:4 Kostnader för statlig assistansersättning 24 837 150 24 175 -662 -2,7 25 308 4:5 Stimulansbidrag och

åtgärder inom äldreområdet 1 677 -310 1 070 -608 -36,2 2 809 4:6 Statens institutionsstyrelse 1 132 1 105 -28 -2,4 1 046 4:7

Bidrag till utveckling av

socialt arbete m.m. 1 081 -155 833 -248 -22,9 1 486

Övriga anslag 3 710 3 661 -49 -1,3 3 583

Summa 81 277 268 79 592 -1 685 -2,1 78 418

Utgiftsområdet omfattar Hälso- och sjukvårdspolitik, Folkhälsopolitik, Funktions- hinderspolitik, Politik för sociala tjänster, omsorg om äldre, individ- och familje- omsorg, personer med funktionsnedsättning samt Barnrättspolitik.

Utfallet uppgick till 79 592 miljoner kronor och blev därmed 1 685 miljoner kronor (2,1 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Jämfört med 2018 blev utgifterna 1 174 miljoner kronor (1,5 procent) högre.

Utgifterna för läkemedelsförmånerna ökade mer än beräknat

Utfallet för anslaget 1:5 Bidrag för läkemedelsförmånerna uppgick till 28 428 miljoner kronor, vilket är 639 miljoner kronor (2,3 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. Den 24 januari 2019 undertecknade staten och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) (Sveriges kommuner och Regioner (SKR) fr.o.m. 2020) en överenskommelse om statens bidrag för kostnader för läkemedelsförmånerna m.m. för 2019. Kostnaderna för läkemedel inom förmånerna ökade mer än vad som hade beräknas. Riksdagen anvisade därför ytterligare 630 miljoner kronor till anslaget i enlighet med propositionen Vårändringsbudget för 2019.

Utfallet för 2019 blev 1 361 miljoner kronor högre än 2018. Det är bl.a. användandet av cancerläkemedel som ökade, både till följd av nya läkemedel och att befolkningen ökar i åldersgrupper där förekomsten av cancer är relativt hög. Nya cancerläkemedel är dyrare, sätts allt oftare in i ett tidigare skede i behandlingen och används alltmer i

olika kombinationer. Utvecklingen inom cancerbehandling har också gjort att patienter lever längre och därmed också behandlas längre.

Dessutom ökar användandet av blodproppsförebyggande läkemedel samt blodglukossänkande läkemedel som inte är insuliner. Detta är i linje med gällande riktlinjer för att minska risken för b.la. stroke samt för behandling av diabetes typ 2.

Färre brukare ger lägre kostnader för assistansersättning

Utfallet för anslaget 4:4 Kostnader för statlig assistansersättning uppgick till 24 175 miljoner kronor. Det är 662 miljoner kronor (3,0 procent) lägre än anvisat i statens budget och 1 133 miljoner kronor (4,5 procent) lägre än föregående år. Utgiftsminskningen beror på förändrade administrativa betalningsrutiner hos Försäkringskassan och att antalet brukare som beviljas ersättningen minskar. Under 2019 hade 8 067 män och 6 720 kvinnor assistansersättning, totalt 14 787 personer. Det är en minskning med 3,4 procent jämfört med föregående år.

För 2019 var schablonbeloppet 300 kronor per timme och det högsta möjliga timbeloppet 336 kronor. Det genomsnittliga timbeloppet i assistansersättningen 2019 var 303 kronor.

För att säkerställa att andning och sondmatning ska anses vara grundläggande behov ändrades lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade.

Lagändringen trädde i kraft 1 november 2019. För att finansiera de ökade kostnaderna som lagändringen medförde anvisades anslaget 4:4 Kostnader för statlig assistansersättning ytterligare 150 miljoner kronor i enlighet med propositionen Vårändringsbudget för 2019.

Nya bidrag till sjukvård och prestationsbundna insatser medför högre utgifter

Utfallet för anslaget 1:6 Bidrag till folkhälsa och sjukvård blev 8 774 miljoner kronor, vilket är 1 062 miljoner kronor högre än föregående år. Det högre utfallet beror till största delen på att staten och SKL har slutit flera överenskommelser som medför olika satsningar inom vården.

Under 2019 har 1 471 miljoner kronor betalats till landstingen för en ny satsning med syfte att höja kvaliteten inom hälso- och sjukvården. Även den nya satsningen på en specialistsjuksköterskeutbildning, för att ge sjuksköterskor möjligheten att specialisera sig inom ett specifikt område, finansieras av anslaget 1:6 Bidrag till folkhälsa och sjukvård. Landstingen har fått 400 miljoner kronor för detta 2019. Under 2019 betalades 1 393 miljoner kronor till landstingen för förlossningsvård och kvinnors hälsa, vilket är 198 miljoner kronor lägre än 2018. Under året har inga bidrag för ökad

tillgänglighet inom vården betalats ut från anslag 1:6 Bidrag till folkhälsa och sjukvård, vilket påverkar jämförelsen mellan åren negativt med 600 miljoner kronor.

Utfallet för det nya anslaget 1:11 Prestationsbundna insatser för att korta vårdköerna blev 1 610 miljoner kronor. Anslaget finansierar den nya s.k. kömiljarden. Satsningen syftar

att Försäkringskassan tillsammans med Trafikverket genomfört förenklings- och effektiviseringsarbete.

Satsning på ökad bemanning upphörde

Utfallet för anslaget 4:5 Stimulansbidrag och åtgärder inom äldreområdet blev 1 070 miljoner kronor, vilket är 1 740 miljoner kronor (61,9 procent) lägre än föregående år. Det beror på att den tillfälliga satsningen på ökad bemanning inom äldreomsorgen pågick t.o.m. 2018 och därför inte fanns med i statens budget 2019.

Beställningsbemyndiganden

Tabell 2.61 Beställningsbemyndiganden Miljoner kronor

Anslag Anslagsnamn bemyndigande Beställnings-

Utestående åtaganden 2019-12-31

2:2 Insatser för vaccinberedskap 368 28

4:5 Stimulansbidrag och åtgärder inom äldreområdet 900 710 4:7 Bidrag till utveckling av socialt arbete m.m. 31 25 7:2 Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd: Forskning 2 800 1 421

Summa 4 099 2 184

1:6 (2018) Bidrag till folkhälsa och sjukvård 12

Totalt 2 197

Inom utgiftsområdet har riksdagen beslutat om beställningsbemyndiganden på 4 099 miljoner kronor. De utestående åtagandena uppgick till 2 184 miljoner kronor. Skillnaden mellan bemyndiganden och utestående åtaganden uppgick till

1 915 miljoner kronor. Huvuddelen av skillnaden avser anslaget 7:2 Forskningsrådet för

hälsa, arbetsliv och välfärd: Forskning. Bemyndigandet fördubblades jämfört med 2018.

Myndigheten hann dock inte ingå de åtaganden som bemyndigandet medgav. Under utgiftsområdet finns även ett äldre beställningsbemyndigande, dvs.

bemyndigande som har upphört men där det fortfarande finns utestående åtaganden. Totalt uppgick dessa åtaganden till 12 miljoner kronor.

Inomstatliga lån

Tabell 2.62 UO 9 Inomstatliga lån Miljoner kronor

Inomstatliga lån Låneram Lån 2019-12-31

Beredskapsinvesteringar inom ramen för Socialstyrelsens

verksamhet 100 6

Beredskapsinvesteringar inom ramen för

Folkhälsomyndighetens verksamhet 350 52

Riksrevisionens iakttagelser – effektivitetsrevision

RiR 2019:23 Ej verkställda beslut – rapporteringsskyldighet och särskild avgift i SoL och LSS

Riksrevisionen har granskat reglerna om kommunernas skyldighet att rapportera ej verkställda beslut och särskild avgift i socialtjänstlagen (2001:453), förkortad SoL, och lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade, förkortad LSS. Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om ej verkställda beslut – rapporteringsskyldighet och särskild avgift i SoL och LSS (skr. 2019/20:61) redovisat vilka åtgärder som avses vidtas med anledning av granskningsrapporten.

Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.

RiR 2019:33 Inspektionen för vård och omsorg

Riksrevisionen har granskat Inspektionen för vård och omsorgs (IVO) tillsynsverksamhet.

Regeringen har i skrivelsen Riksrevisionens rapport om Inspektionen för vård och omsorg (skr. 2019/20:121) redovisat vilka åtgärder som vidtagits eller avses vidtas med anledning av granskningsrapporten. Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.

2.6.10

Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och

In document Årsredovisning för staten 2019 (Page 90-94)