Förskoleklass
Grundskola årskurserna 1–9
Innehåll
Inledning ... 1 Underlag ... 1 Beskrivning av Almers skola ... 2 Bedömningar ... 2
Inledning
Skolverket har granskat verksamheten i Almers skola och besökt skolan den 3 och 4 oktober 2007. I slutet av denna rapport framgår vilka inspektörer som varit ansvariga för utbildningsinspektionen.
Inspektionen riktas mot tre huvudområden: Kunskaper, Normer och värden samt Ledning och kvalitetsarbete. De krav på åtgärder som inspektörerna anger i denna rapport framgår även av Skolverkets beslut med anledning av inspektionen. Bedömningarna av kvaliteten och om verksamheten uppfyller statens krav görs utifrån skollagen, läroplanen och övriga författningar för det offentliga skolväsendet.
Övergripande information om inspektionen finns publicerad på Skolverkets webbplats (www.skolverket.se).
Kommunen har det yttersta ansvaret för att de brister inspektörerna lyfter fram i bedömningen åtgärdas av skolan. Åtgärderna ska redovisas till Skolverket inom tre månader vilket framgår av Skolverkets beslut. Skolverket följer också upp effekterna av inspektionen vid kommande inspektionstillfälle.
Denna skriftliga rapport kompletteras med muntlig återrapportering av de an-svariga inspektörerna.
Underlag
Underlaget för inspektörernas bedömning är dels dokument från kommunen och skolan, dels den information som samlats in under besöket. Även annan information om kommunen och skolan som finns i Skolverkets nationella upp-följningssystem eller finns publicerat på annat sätt har använts.
I skolan intervjuades elever, lärare, elevhälsoteamet, rektorn samt föräldrar med barn i olika årskurser. Inspektörerna besökte även lektioner i flertalet årskurser och verksamheten i förskoleklassen. Även andra iakttagelser i skolmiljön och studier av dokument som finns på skolan utgör underlag för kvalitetsbedöm-ningen.
Rektorn har tagit del av och givits möjlighet att lämna synpunkter på sakuppgif-ter i rapporten.
Beskrivning av Almers skola
Almers skola Antal barn/elever
Förskoleklass 38
Grundskola 341
Källa: Uppgifter från skolan.
Almers skola ligger relativt centralt i Varbergs stad, i anslutning till sjukhuset.
Skolan har tidigare varit vårdgymnasium och byggdes om till grundskola för ca sex år sedan. Skolan saknar idrottslokaler och de äldre eleverna har idrott i en nybyggd idrottshall ca en kilometer från skolan och de yngre eleverna bussas till idrottslokaler i centrala Varberg.
Skolan är indelad i fyra arbetslag. Två arbetslag för förskoleklassen och årskur-serna 1–5 samt två arbetslag för årskurårskur-serna 6–9. Eleverna är indelade i klasser som tillhör något av arbetslagen. S.k. kontaktlärare har ansvar för en mindre grupp elever när det gäller utvecklingssamtal m.m. I några av arbetslagen sker en stor del av undervisningen i temaform.
Skolans elever kommer i huvudsak från områdena Breared och Södra Näs.
Båda dessa områden domineras av egnahem. Skolan har få elever med utländsk bakgrund.
Bedömningar
Samlad bedömning
Inspektörerna bedömer att Almers skola erbjuder eleverna en god lärmiljö. Ele-verna är också trygga i sin skola och värdegrundsarbetet är i huvudsak av god kvalitet. Vid tillfället för inspektionen förekommer det inte några kända kränk-ningar vid skolorna och enligt uppgifter från de intervjuade är det sällsynt att elever upplever sig kränkta. Eftersom det har hänt att elever upplevt sig kränkta vill inspektörerna, trots att inspektörerna bedömer att värdegrundsarbetet är av god kvalitet, uppmana skolorna att arbeta för att samtliga kränkningar upphör. I detta arbete ingår bl.a. en likabehandlingsplan som är upprättad enligt bestäm-melserna. Skolan har lokalmässigt förutsättningar att genomföra undervisningen i samtliga ämnen och eleverna ges de valmöjligheter de har rätt till.
All undervisande personal har pedagogisk utbildning och i stor utsträckning undervisas eleverna av lärare med utbildning i det ämne undervisningen avser.
Personalen i förskoleklassen arbetar på ett sätt som stimulerar barnens möjlig-heter till utveckling och lärande. Inspektörernas intryck, utifrån intervjuer och besök i klasser, är att undervisningen och arbetssätten ger eleverna möjlighet att nå kunskaper på olika sätt. Vid sidan av enskilt arbete förekommer i relativt hög utsträckning tematiska arbeten och grupparbeten. Praktiska övningar varvas med teoretiska uppgifter. Det finns dock skillnader mellan lärare och arbetslag i dessa avseenden. Detta har uppmärksammats av skolan och ett skolövergripan-de arbete kring kursplanernas mål utifrån en uppskolövergripan-delning i ”kärnkompetenser, verktyg och fakta” har påbörjats.
SKOLVERKET Skolans arbete präglas i stor utsträckning av att gjorda erfarenheter ligger till grund för utveckling av verksamheten. Ett sådant exempel är ett projekt för utveckling av undervisningen i matematik, startat mot bakgrund av att elevernas resultat på de nationella proven i matematik inte ansågs vara tillfredsställande.
Enligt inspektörernas bedömning har skolan bl.a. härigenom till delar ett funge-rande kvalitetsarbete som bidrar till att utveckla verksamheten. Skolans kvali-tetsredovisning bidrar dock inte i tillräcklig utsträckning till att stödja, spegla och göra känd den utveckling som pågår eller är önskvärd vid skolan.
Skolan har ett fungerande system för att identifiera elever i behov av särskilt stöd och i stor utsträckning ges eleverna detta stöd. Inspektörerna har granskat ett antal åtgärdsprogram och funnit att dessa bygger på utredningar av god kva-litet och innefattar åtgärder som visar att skolans arbete och resurser anpassas så att individuella lösningar för elever möjliggörs.
Eleverna har när de lämnar skolan ett högre genomsnittligt meritvärde och är i högre grad behöriga till nationellt program än riksgenomsnittet. Det finns dock skillnader som behöver följas upp mellan flickors och pojkars resultat för att eventuella åtgärder skall kunna sättas in. Skolan bör också söka samarbete med andra skolor för att säkerställa att bedömningar av elevers kunskaper ger en likvärdig betygssättning.
Inspektörerna bedömer att nedan angivna brister snarast måste åtgärdas.
- Skolan gör inte en systematisk uppföljning och utvärdering av elevernas kunskapsresultat i förhållande till målen i årskurs 5 i samtliga ämnen och inte heller en systematisk utvärdering av elevernas kunskapsresultat i förhål-lande till målen i årskurs 9 (4 kap. 1 § skollagen, 2 kap. 6 § grundskoleför-ordningen samt avsnitt 2.2 och 2.8 i läroplanen för det obligatoriska skolvä-sendet, förskoleklassen och fritidshemmet, Lpo 94).
- Kvalitetsredovisningen uppfyller inte förordningens krav (3 § förordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m.).
- Skolan uppfyller inte förordningens krav på medverkan/delaktighet vid utarbetandet av kvalitetsredovisningen (4 § förordningen om kvalitetsredo-visning inom skolväsendet m.m.).
Inspektörerna bedömer att det finns behov av förbättringsinsatser på skolan inom följande områden.
- Skolan bör följa upp skillnaderna mellan flickors och pojkars resultat.
- Representanter för eleverna i de yngre åren bör ges möjlighet att medverka vid upprättandet av ordningsregler för skolan.
- Skolan bör förbättra arbetet för en rättvis och likvärdig bedömning och betygssättning.
- Skolan bör använda sina möjligheter till samverkan för att stödja elevernas långsiktiga lärande.
- Skolans kvalitetsredovisning bör utvecklas så att den blir ett stöd i skolans utveckling.
Kunskaper
Resultat och utvärdering av lärandet
Utbildningen i förskoleklassen ska stimulera varje barns utveckling och lärande samt ligga till grund för fortsatt skolgång. Enligt personalen och inspektörernas observationer ges barnen i förskoleklassen möjlighet till mycket lek och lärande.
Inspektörerna bedömer att personalen arbetar på ett sätt som stimulerar bar-nens möjligheter till utveckling och lärande samt lägger en grund för fortsatt skolgång.
Enligt läroplanen ska en skola följa upp och utvärdera måluppfyllelsen. I Al-mers skola följs de yngre elevernas utveckling främst genom de nationella äm-nesproven i engelska, matematik och svenska i årskurs 5. De två senaste åren har skolan mer systematiskt följt upp elevernas utveckling och lärande även i andra ämnen, men det finns ännu ingen systematisk uppföljning och utvärde-ring av elevernas kunskapsresultat i förhållande till målen i alla ämnen i årskurs 5. Till grund för elevernas utvecklingssamtal ligger bl.a. en självskattning som eleverna gör av sin egen utveckling. Lärarna gör också i ämneskonferenserna en uppföljning av kunskapsutvecklingen hos eleverna. I intervjuer med rektorn anser denne att elevernas kunskapsresultat vid skolan är goda. Lärarna för de yngre eleverna uppger i intervjuer att elevernas kunskapsresultat i framförallt engelska varit mycket goda de senaste åren. Skolan har noterat att elevernas resultat i matematik varit sämre och därför har ett utvecklingsarbete startat som syftar till att förbättra undervisningen i matematik. Inspektörerna bedömer att skolan måste följa upp och utvärdera elevernas kunskapsresultat i samtliga äm-nen.
Skolan avser också att arbeta med elevernas läs- och skrivutveckling med hjälp av ett diagnostiskt material.
Alla elever deltog i de nationella proven i årskurs 5 2006 och 2007. Andelen elever som bedömts nå kravnivån vid de nationella ämnesproven i årskurs 5 framgår av nedanstående tabell.
Tabell 1: Resultat på nationella prov i årskurs 5.
Almers skola Andel elever (i procent) som uppnår målen i årskurs 5
2005 (28 elever)
2006 (47 elever)
2007 (37 elever)
Engelska 100 98 100
Matematik 75 87 89
Svenska 100 89 92
Källa: Skolans rektor.
Lärarna i årskurserna 6–9 anser i intervjuer att de har metoder för att följa ele-vernas kunskapsutveckling. De genomför egna utvärderingar av eleele-vernas kun-skapsutveckling. Någon systematik eller dokumentation över dessa uppföljning-ar kan skolan dock inte redovisa. Inspektörerna bedömer att skolan i högre utsträckning måste följa upp och utvärdera resultaten.
Av avgångseleverna 2007 var 97 procent behöriga till nationellt program i gym-nasieskolan. Andelen behöriga elever har under de senaste tre åren överstigit 90 procent.
SKOLVERKET
Tabell 2: Resultatmått för elever i årskurs 9.
Almers skola Varberg Riket
2005 2006 2007 2005 2006 2007 2005 2006 2007 Meritvärde 233 210 226 205 201 210 206 207 207
- Flickor 237 237 239 220 212 224 217 218 219
- Pojkar 230 195 217 192 191 197 196 196 196
Andel (i pro-cent) behöri-ga till natio-nellt program
100 91 97 91 90 92 89 90 89
- Flickor 100 87 100 94 92 93 91 91 90
- Pojkar 100 93 96 89 87 90 88 88 88
Andel elever som nått målen i alla ämnen
90 74 89 80 78 78 76 76 76
Källa: Skolverkets statistik.
Tabell 2 visar att eleverna vid Almers skola de redovisade åren, med några få undantag, når högre genomsnittligt meritvärde och når behörighet till nationellt program i högre utsträckning än genomsnittet i kommunen och riket. Andelen elever som når målen i alla ämnen är högre eller i nivå med riksgenomsnittet.
Eleverna i årskurs 9 genomför de nationella ämnesproven i engelska, matematik och svenska. Över 95 procent av eleverna deltog i de nationella proven 2006 och 2007. Resultatet för 2007 i relation till slutbetygen i samma ämne framgår av nedanstående tabell.
Tabell 3: Tabellen visar relationen mellan resultaten i nationella prov i årskurs 9 och slut-betygen i samma ämnen år 2007. Totala antalet elever år 2007 var 37.
Ämnen Andel elever som upp-nått målen i det nationel-la provet år 2007
Andelen elever som i slutbe-tyget uppnått målen år 2007
Svenska 95 97
Engelska 95 97
Matematik 95 100
Källa: Skolans statistik.
Inspektörerna konstaterar att eleverna överlag når förhållandevis goda kun-skapsresultat vid skolan. Det finns dock skillnader mellan flickors och pojkars resultat inom skolan som inspektörerna bedömer att skolan bör följa upp.
Individanpassning och särskilt stöd
Enligt läroplanen ska skolan klargöra för eleverna vilka mål utbildningen har.
Detta är en förutsättning för att eleverna ska kunna utöva inflytande och påver-ka i enlighet med intentionerna. Vid intervjuer med elever framkommer att lä-rarna generellt och framför allt lälä-rarna för de yngre eleverna diskuterar målen i respektive ämne på ett sätt som gör att eleverna kan relatera till kursplanemålen.
En del av undervisningstiden vid skolan är avsatt för s.k. målpass. Under mål-passen arbetar eleverna utifrån sina egna mål som satts upp i elevernas indivi-duella utvecklingsplaner, som upprättats i samband med utvecklingssamtalen.
Inspektörerna bedömer att skolan på ett tydligt sätt arbetar för att göra målen synliga och tydliga för eleverna. Genom kopplingen mellan detta arbete, elever-nas IUP och eleverelever-nas arbete i de s.k. målpassen görs eleverna delaktiga i plane-ringen och undervisningen anpassas därmed i viss utsträckning till respektive elev.
Särskilt stöd ges till elever i Almers skola i första hand inom klassens ram och av den undervisande läraren. Läraren har stöd och handledning av specialpeda-gogen. En stor del av specialpedagogens arbete är inriktat på att handleda lärar-na. Skolan har som ambition att tidigt upptäcka barn i behov av särskilt stöd och att sätta in tidiga åtgärder. Skolsköterskan genomför intervjuer med elever-na kontinuerligt med start i årskurs 2 för att kartlägga eleverelever-nas synpunkter på om de får sitt stödbehov tillgodosett. Kontaktläraren har ansvar för att åtgärds-program upprättas för elever i behov av särskilt stöd. Även i detta sammanhang kan lärarna få stöd av specialpedagogen. Rektorn skriver under alla åtgärdspro-gram och innan åtgärdsproåtgärdspro-gram skrivs har ärendet alltid varit upp till diskussion i elevvårdsteamet. I samband med inspektionen har inspektörerna granskat ett antal av skolans aktuella åtgärdsprogram och funnit att dessa bygger på utred-ningar av god kvalitet och innefattar åtgärder som visar att skolans arbete an-passas så att individuella lösningar möjliggörs.
På skolan finns, utöver särskilt stöd inom klassens ram, en speciell verksamhet för elever i behov av särskilt stöd kallad ”Webben”. Till denna verksamhet kommer elever efter överenskommelse med sin lärare eller som ett led i de åt-gärder som planerats inom ramen för elevens åtgärdsprogram. Det har period-vis funnits elever som fått huvuddelen av sin underperiod-visning förlagd till Webben.
Enligt den intervjuade personalen fungerar det förebyggande arbetet för elever i behov av särskilt stöd bra och det finns en bra organisation för att ge särskilt stöd till elever i behov av det. Det finns dock en viss frustration hos personalen över att de insatta åtgärderna inte bedöms som tillräckliga.
Inspektörerna bedömer att skolan har ett fungerande system för att identifiera elever i behov av särskilt stöd och att erbjuda stöd. Inspektörerna vill också påpeka att om elever i huvudsak undervisas i Webben under en längre tid skall rektorn fatta beslut om placering i särskild undervisningsgrupp.
Bedömning och betygssättning
Vid skolan pågår för närvarande ett arbete med att konkretisera kursplanernas mål. Arbetet tar sin utgångspunkt i lärandet i ett perspektiv från förskoleklassen till och med årskurs 9. Inom respektive ämne analyserar lärarna kursplanernas mål utifrån en uppdelning i ”kärnkompetenser, verktyg och fakta”. Analysen skall ligga till grund för hur undervisningen skall utformas och vara en grund för hur elevernas lärande skall bedömas.
Skolan har få betygsättande lärare och i vissa fall är en lärare ensam om att sätta betyg i ett ämne. Något systematiskt samarbete med andra skolor kring bedöm-ning och betygssättbedöm-ning förekommer inte.
Inspektörerna bedömer att det arbete som startats för att konkretisera kurspla-nernas mål kan ge förutsättningar för en samsyn på bedömning av elevers lä-rande inom skolan. Skolan bör dock förbättra arbetet för en rättvis och
likvär-SKOLVERKET dig betygssättning, t.ex. genom att söka samarbete med andra skolor för
gemen-samma diskussioner när det gäller bedömning och betygsättning.
Normer och värden
Skolan präglas av en trivsam stämning mellan elever och mellan elever och vuxna. Skolan arbetar kontinuerligt med värdegrundsfrågor och fokuserar på trygghet. De intervjuade barnen är också trygga i sin skola. Även personalen upplever att skolan är trygg innevarande läsår. Trots detta uppger de flesta in-tervjuade att kränkningar kan förekomma vid skolan även om det är sällsynt.
Eleverna är förvissade om att när något händer griper lärarna in. En del elever känner också till att det finns rutiner för hur skolan skall hantera uppkomna situationer.
Enligt rektorn arbetar skolan mycket med demokratiprocesser för att förbereda eleverna. Skolan har också genomfört ett attitydprojekt för jämställdhet under rubriken ”Du bestämmer”. Vid skolan arbetar också en av Varbergs kommuns utbildade genuspedagoger. Skolan har förhållandevis få elever med utländsk bakgrund, men har genom olika projekt, bl.a. samverkan med andra skolor, arbetat aktivt för att förbereda eleverna för ett mångkulturellt samhälle.
Skolan har upprättat ordningsregler. Reglerna är kända av eleverna, men enbart eleverna i årskurserna 6 till och med 9 anser att de har haft möjlighet att ha in-flytande över vilka regler som skall gälla. Eleverna tycker att reglerna är bra och att de oftast efterlevs. Inspektörerna bedömer att även representanter för de yngre eleverna bör ges möjlighet att medverka vid upprättandet av ordningsreg-ler för skolan.
Enligt lagen (2006:67) om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever råder det numera ett uttryckligt förbud mot dis-kriminering och annan kränkande behandling av barn och elever. Lagens ända-mål är att främja barns och elevers lika rättigheter oavsett kön, etnisk tillhörig-het, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder och att förebygga och förhindra trakasserier och annan kränkande behandling.
Huvudmannen ska enligt lagen bedriva ett målinriktat arbete för att främja des-sa ändamål och se till att det upprättas en likabehandlingsplan i varje verkdes-sam- verksam-het. I det målinriktade arbetet ingår även att vidta åtgärder för att förebygga och förhindra att barn och elever utsätts för trakasserier och annan kränkande be-handling liksom att vid behov utreda omständigheterna och i förekommande fall vidta åtgärder för att förhindra fortsatta kränkningar. I likabehandlingspla-nen ska åtgärder redovisas och den ska ses över och följas upp varje år. Likabe-handlingsplanen ska upprättas, följas upp och ses över under medverkan av barnen eller eleverna och den ska utgå från en kartläggning av den egna verk-samheten.
Vid Almers skola har en likabehandlingsplan upprättats för läsåret 2007/08.
Planen uppfyller enligt inspektörernas bedömning till stora delar de krav på innehåll som ställs på en sådan plan. En del av de yngre eleverna har medverkat vid framtagandet genom att kartlägga riskmiljöer i skolan. Planen bör dock kompletteras bl.a. med de generella förebyggande åtgärder skolan avser att vidta för att främja barns och elevers lika rättigheter och en specifik redovisning av verksamhetens behov och de åtgärder som avses påbörjas under det kommande året. Planen är inte känd bland alla de elever som inspektörerna intervjuar.
Eftersom ansvaret för upprättandet av likabehandlingsplaner i kommunen inte överlåtits till rektorn sker bedömningen av likabehandlingsplanen i den för kommunen övergripande rapporten.
Inspektörerna bedömer att värdegrundsarbetet vid Almers skola i huvudsak fungerar bra.
Ledning och kvalitetsarbete
Styrning och ledning
En skolas rektor är enligt läroplanen pedagogisk ledare och chef för skolans personal. Rektorn är också ansvarig för att skolans resultat följs upp och utvär-deras i förhållande till de nationella målen, till målen i skolplanen och till sko-lans arbetsplan. Som rektor får den anställas som genom utbildning och erfa-renhet förvärvat pedagogisk insikt.
Rektorn för Almers skola har ansvar för förskoleklass, årskurserna 1–9 samt skolbarnsomsorgen vid skolan. Han är utbildad lärare i språk och har arbetat som lärare i 14 år och är sedan 2001 rektor för Almers skola.
Vid skolan finns en samrådsgrupp bestående av rektorn, representanter för arbetslagen samt skolbarnsomsorgen. Den intervjuade personalen anser att rek-torn tar ansvar för och leder skolans pedagogiska utveckling, men att rekrek-torn har för lite tid att följa den dagliga verksamheten. De intervjuade eleverna upp-ger att rektorn ibland är med på lektioner. Enligt inspektörernas bedömning är rektorn väl förtrogen med sitt uppdrag och har en god kännedom om den aktu-ella situationen på skolan.
Kvalitetsarbete
Enligt läroplanen måste en skolas verksamhet utvecklas så att den svarar mot uppställda mål. Detta kräver att skolans arbete kontinuerligt prövas, resultaten följs upp och utvärderas och att nya metoder prövas och utvecklas.
Till delar finns ett systematiskt arbete för uppföljning av elevernas kunskaper på Almers skola. Lärarna har var för sig eller inom respektive arbetslag verktyg för att följa upp elevernas kunskapsutveckling. Uppföljningar sker bl.a. genom prov kopplade till målen, genom att lärarna i språkundervisningen lyssnar till eleverna och genom läsutvecklingsschema. Skolans organisation ger förutsättningar för att följa upp elevernas resultat genom hela grundskolan. De intervjuade lärarna har kännedom om elevernas resultat i anslutning till de årskurser där man arbe-tar. Däremot har lärarna liten kännedom om vilka resultat eleverna presterar under andra delar av sin grundskoletid. Inspektörerna bedömer därför att sko-lan bör använda sina möjligheter till samverkan för att stödja elevernas långsik-tiga lärande.
Skolan har utifrån de gjorda erfarenheterna gemensamt prioriterat utvecklings-områden. Exempel på områden som skolan för närvarande arbetar för att ut-veckla finns bl.a. inom språkutveckling och matematik.
Enligt förordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet ska bl.a. varje skola årligen upprätta en skriftlig kvalitetsredovisning. Kvalitetsredovisningarna ska innehålla en bedömning av i vilken utsträckning de nationella målen för
Enligt förordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet ska bl.a. varje skola årligen upprätta en skriftlig kvalitetsredovisning. Kvalitetsredovisningarna ska innehålla en bedömning av i vilken utsträckning de nationella målen för