Förskoleklass
Grundskola årskurserna 1–9
Innehåll
Inledning ... 1 Underlag ... 1 Beskrivning av Håstensskolan... 2 Bedömningar ... 2
Inledning
Skolverket har granskat verksamheten i Håstensskolan och besökt skolan den 25 och 26 september 2007. I slutet av denna rapport framgår vilka inspektörer som varit ansvariga för utbildningsinspektionen.
Inspektionen riktas mot tre huvudområden: Kunskaper, Normer och värden samt Ledning och kvalitetsarbete. De krav på åtgärder som inspektörerna anger i denna rapport framgår även av Skolverkets beslut med anledning av inspektionen. Bedömningarna av kvaliteten och om verksamheten uppfyller statens krav görs utifrån skollagen, läroplanen och övriga författningar för det offentliga skolväsendet.
Övergripande information om inspektionen finns publicerad på Skolverkets webbplats (www.skolverket.se).
Kommunen har det yttersta ansvaret för att de brister inspektörerna lyfter fram i bedömningen åtgärdas av skolan. Åtgärderna ska redovisas till Skolverket inom tre månader vilket framgår av Skolverkets beslut. Skolverket följer också upp effekterna av inspektionen vid kommande inspektionstillfälle.
Denna skriftliga rapport kompletteras med muntlig återrapportering av de an-svariga inspektörerna.
Underlag
Underlaget för inspektörernas bedömning är dels dokument från kommunen och skolan, dels den information som samlats in under besöket. Även annan information om kommunen och skolan som finns i Skolverkets nationella upp-följningssystem eller finns publicerat på annat sätt har använts.
I skolan intervjuades rektorn, lärare, övrig personal och elever samt föräldrar med barn i olika årskurser. Inspektörerna besökte även lektioner i flertalet års-kurser och verksamheten i förskoleklassen. Även andra iakttagelser i skolmiljön och studier av dokument som finns på skolan utgör underlag för kvalitetsbe-dömningen.
Rektorn har tagit del av och givits möjlighet att lämna synpunkter på sakuppgif-ter i rapporten.
Beskrivning av Håstensskolan
Håstensskolan Antal barn/elever
Förskoleklass 30 Grundskola 311
Källa: Skolans egna uppgifter.
Håstensskolan är en skola med förskoleklass och årskurserna 1–9 i Varbergs kommun. Skolan ligger centralt i ett naturskönt och lugnt område. Skolan tar emot elever från 6-15 år och har fritidshem för barn i ålder 6-12 år. Skolbarns-omsorgen bedöms i en egen verksamhetsrapport.
Skolan var tidigare en skola enbart för de senare skolåren, men i samband med kommunens beslut att satsa på F–9 skolor blev Håstensskolan sådan skola för ett 10-tal år sedan.
Bedömningar
Samlad bedömning
Kunskapsresultaten vid Håstensskolan är vad gäller slutbetygen i årskurs 9 i nivå med riket i övrigt. Särskilt intressant är att pojkars resultat i huvudsak är lika bra som flickors, vilket inte är fallet i Varbergs kommun eller riket som helhet. Det kan finnas anledning för skolan att närmare undersöka vilka fakto-rer som ligger bakom dess resultat. Andra iakttagelser när det gäller kunskapsre-sultaten är att resultat på de nationella proven varierar över tid och mellan äm-nen. Till exempel är resultaten de två senaste åren i svenska låga. Dessa stora variationer kan också vara anledning till undersökningar och analyser.
Individanpassning av undervisningen handlar både om att tillgodose de elever som behöver stöd och att stimulera duktiga elever till att nå så långt de kan.
Inom detta område finns det ytterligare arbete att göra på Håstensskolan.
Skolan har lokala bearbetningar av de nationella kursplanerna och betygskriteri-erna. Eleverna, framför allt i de senare årskurserna, säger att de är bekanta med målen för undervisningen. De anser sig veta vad de ska kunna för de olika bety-gen. De upplever också betygssättning som rättvis. Däremot förefaller det som eleverna vid utvecklingssamtal och med hjälp av de individuella utvecklingspla-nerna inte så tydligt får klart för sig vad de presterat.
Det råder ett öppet och trivsamt klimat på skolan och eleverna uppger att de i allmänhet trivs på sin skola och med sina lärare. Klimatet är i huvudsak vänligt och eleverna upplever inte att det är särskilt vanligt att elever bär sig illa åt mot varandra. Det finns ett bra förebyggande arbete när det gäller hur eleverna ska vara mot varandra. När det inträffar kränkningar och bråk på skolan upplever de flesta eleverna att de vuxna tar tag i problemen. Samtidigt som detta är nor-malfallet upplever såväl elever som varit utsatta för det som andra elever att flera lärare inte bemöter eleverna med den respekt de ska. Det förekommer relativt frekvent tilltal, tillmäle, tonläge och kroppsspråk från lärares sida som är direkt olämpligt och som av eleverna upplevs som obehagligt och ibland också
SKOLVERKET ver som inte är lämpliga. Skolan måste omedelbart ta itu med denna ”kultur”
som finns hos vissa lärare.
Rektorn för skolan känner stor tillit till sin personal och dess utbildning och kompetens, men har uppenbarligen inte förstått omfattningen och effekterna av de lärares beteende som beskrivs ovan. När inspektörerna tittade på vilka lärare som var behöriga i såväl det ämne som för den åldersgrupp de undervisade i visade det sig att rektorns uppfattning om detta inte överensstämde med verk-ligheten. Många av lärarna fanns på skolan redan när rektorn kom och han trodde att de lärare som länge arbetat på skolan i vissa ämnen också hade den utbildning som krävdes. Det finns all anledning för rektorn att noggrant gå ige-nom personalens formella utbildning och samlade kompetens och utifrån detta på för eleverna bästa sätt disponera sin personal.
Skolans kvalitetsarbete behöver utvecklas och det som görs måste struktureras och framför allt analyseras och användas för att utveckla skolans verksamhet.
Håstensskolan har under senare år byggts om och är nu en skola med, för verk-samheten, väl anpassade lokaler.
Inspektörerna bedömer att nedan angivna brister snarast måste åtgärdas.
- Skolan gör inte en systematisk uppföljning och utvärdering av elevernas kunskapsresultat i förhållande till målen i årskurs 5 i samtliga ämnen och inte heller en systematisk utvärdering av elevernas kunskapsresultat i förhål-lande till målen i årskurs 9 (4 kap. 1 § skollagen, 2 kap. 6 § grundskoleför-ordningen samt avsnitt 2.2 och 2.8 i läroplanen för det obligatoriska skolvä-sendet, förskoleklassen och fritidshemmet, Lpo 94).
- Skolan bedriver inte tillräckligt arbete för att förebygga och förhindra tra-kasserier och annan kränkande behandling (1 kap. 2 § skollagen och 7 § la-gen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling).
- Skolans kvalitetsredovisning uppfyller inte förordningens krav (3 § förord-ningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m.).
- Elevens val anordnas inte vid skolan (2 kap. 19-20 §§ grundskoleförord-ningen).
Inspektörerna bedömer att det finns behov av förbättringsinsatser på skolan inom följande områden.
- Skolan bör försöka finna förklaringar till de mycket oregelbundna resultaten på de nationella proven i årskurs 5 under de senaste tre åren och följa prov-resultaten noga framgent.
- Skolan bör intensifiera sitt arbete för att säkerställa en likvärdig betygssätt-ning.
- Skolan bör analysera skillnaden mellan skolans resultat på det nationella provet i matematik och slutbetyget i ämnet.
- Skolans arbete med individanpassning bör förbättras.
- Arbetet med IUP bör utvecklas.
- Skolans ledning och styrning bör vara tydligare.
- Kvalitetsarbetet bör förbättras.
- De planer och dokument som beskriver skolans arbete bör struktureras och samlas på ett tydligare sätt samt benämnas arbetsplan.
- Skolan bör arbeta för att organisera lärarna så att de har utbildning för den undervisning de bedriver.
Kunskaper
Resultat och utvärdering av lärandet
Utbildningen i förskoleklassen ska stimulera varje barns utveckling och lärande samt ligga till grund för fortsatt skolgång. Enligt personalen vid Håstensskolan ges barnen i förskoleklassen möjlighet till mycket lek och lärande. Förskoleklas-sen är lokalmässigt integrerad i skolan och personalen ingår i samma arbetslag som personal för årskurserna 1–2. Förskoleklassen är en del av verksamheten vid skolan och barnen deltar naturligt i skolans dagliga arbete. Inspektörerna bedömer att förskoleklassens verksamhet stimulerar barnens utveckling och lärande samt ligger till grund för fortsatt skolgång.
Tabell 1. Resultat nationella prov årskurs 5 våren 2005, 2006 och 2007.
Håstensskolan Andel elever (i procent) som minst uppnått kravnivån
2005 2006 2007
Engelska 81 88 87
Matematik 84 79 90
Svenska 90 74 71
Källa: Skolans rektor.
Tabellen visar över tid goda resultat i engelska. Goda resultat uppvisas i mate-matik, men med en rejäl svacka under 2006. I svenska däremot är de senaste två årens svaga resultat mycket oroande. Skolan bör försöka analysera orsakerna till dessa mycket oregelbundna resultat på de nationella proven i årskurs 5 under de senaste tre åren och följa provresultaten noga framgent.
Tabell 2. Resultatmått för elever i årskurs 9.
Håstensskolan Varberg Riket
2005 2006 2007 2005 2006 2007 2005 2006 2007 Meritvärde 189 208 208 205 201 210 206 207 207
- Flickor 207 209 209 220 212 224 217 218 219
- Pojkar 179 207 207 191 197 196 196 196 196
Andel (i pro-cent) behöri-ga till natio-nellt program
83 96 97 91 90 92 89 90 89
- Flickor 85 92 92 94 92 93 91 91 90
- Pojkar 81 100 100 89 87 90 88 88 88
SKOLVERKET
Tabellen visar på i huvudsak goda resultat för skolan när det gäller meritvärde, andel gymnasiebehöriga och andel med fullständiga slutbetyg. Det är värt att notera att pojkar och flickor har i stort sett samma meritvärden, vilket avviker från såväl kommunen i övrigt som i riket som helhet. När det gäller andelen med behörighet till gymnasieskolan är pojkarnas andel till och med högre än flickornas. Här kan skolan ha anledning att analysera orsaker till detta eftersom det är relativt ovanligt att pojkar lyckas så bra jämfört med flickor, vilket också framgår av tabellen ovan.
Tabell 3. Tabellen visar relationen mellan resultaten i nationella prov i årskurs 9 och slut-betygen i samma ämnen år 2007.
Ämnen Andel elever som når
Tabellen visar hög korrelation mellan skolans resultat på de nationella proven och slutbetygen i årskurs 9 i ämnena engelska och svenska. I matematik där-emot är differensen så pass stor att skolan bör analysera detta.
De lokala bearbetningarna av de nationella målen finns tillgängliga på skolan och på skolans hemsida. Skolan har ingen systematisk uppföljning och utvärde-ring av kunskapsresultaten i alla ämnen vare sig i årskurserna 5 eller 9. De elever som ska få betyg känner sig relativt väl bekanta med målen för undervisningen och känner också till målen och betygskriterierna. De upplever betygssättningen som rättvis. Inspektörerna bedömer att skolan saknar systematisk kunskapsupp-följning och utvärdering i alla ämnen i årskurserna 5 och 9.
Individanpassning och särskilt stöd
En viktig del i det svenska skolsystemet är den sammanhållna grundskolan. En förutsättning för denna är dock att det inom klassen/gruppen också sker en individanpassning, som innebär att eleverna ges uppgifter och utmaningar i paritet med vad de har förkunskaper och förutsättningar att klara av. De som möter svårigheter i sin inlärning ska få särskilt stöd. På Håstensskolan uppger såväl elever som lärare att det förekommer viss individanpassning och att elever kan få uppgifter och möta krav som skiljer sig åt beroende på vilken elev det gäller. Framför allt lärarna menar dock att det är svårt att individanpassa efter-som det tar mycket tid och ibland kan skapa konflikter hos lärare hur man ska prioritera.
På skolan finns ett elevhälsoteam som arbetar med elever i behov av stöd och framför allt särskilt stöd. Elevhälsoteamet anser att de allra flesta elever får det stöd de behöver, men det finns också inom personalen på skolan uppfattningar om att stödet inte är tillräckligt. Det senare gäller framför allt de senare åren. På skolan upprättas åtgärdsprogram för de elever som befaras inte nå målen.
Åt-gärdsprogrammen upprättas i alla ämnen och stöd förekommer i de flesta äm-nen. Stödet ges såväl inom som utom klassens ram. Ett problem som elevhälso-teamet lyfter fram är svårigheterna när det gäller vikarier för lärare för de yngre eleverna, där det förekommer att dessa lärare saknar kompetens för grundläg-gande läs- och matematikinlärning. Skolan försöker då inte tillfälligt omorgani-sera sin verksamhet för att klara detta.
Inspektörerna bedömer att skolans arbete med individanpassning och särskilt stöd bör förbättras särskilt i de senare årskurserna.
Bedömning och betygssättning
Inför utvecklingssamtalen informerar sig ansvarig lärare om varje elevs kun-skapsutveckling. Detta sker genom portfolios eller andra former av skriftlig information från undervisande lärare till en lärare som har ansvar för en viss elev. I samband med utvecklingssamtalen upprättas i allmänhet en individuell utvecklingsplan (IUP). I de senare åren har arbetet med IUP enligt rektorn gått relativt trögt eftersom det funnits motstånd mot IUP:na från lärare. Samtal med elever bekräftar också att deras IUP känns intetsägande och otydliga när det gäller vad eleverna hittills uppnått och vad som egentligen förväntas av dem.
Inspektörerna bedömer därför att arbetet med IUP bör utvecklas på Håstenss-kolan.
Lokala bearbetningar och konkretiseringar av kursplanerna har gjorts och in-spektörerna bedömer att dessa är relativt aktuella och kända av såväl eleverna som lärare, inklusive de som är nyanställda.
Skolan har, liksom de flesta av Varbergs betygssättande skolor, relativt få elever i varje årskurs. Det innebär följaktligen att det är få lärare i varje ämne, som sätter betyg och möjligheten att diskutera prestationer och betygssättning blir begränsad. Skolan har inte några organiserade forum att diskutera dessa frågor utanför den egna skolan, vilket innebär en risk när det gäller att säkerställa en likvärdig betygssättning. Inspektörerna bedömer att skolan bör intensifiera sitt arbete för att säkerställa en likvärdig betygssättning.
Eleverna genomför nationella prov i årskurserna 5 och 9 i ämnena engelska, matematik och svenska. För årskurs 9 utgör de nationella proven ett visst stöd för betygssättningen.
Normer och värden
Enligt lagen (2006:67) om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever råder det numera ett uttryckligt förbud mot dis-kriminering och annan kränkande behandling av barn och elever. Lagens ända-mål är att främja barns och elevers lika rättigheter oavsett kön, etnisk tillhörig-het, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder och att förebygga och förhindra trakasserier och annan kränkande behandling.
Huvudmannen ska enligt lagen bedriva ett målinriktat arbete för att främja des-sa ändamål och se till att det upprättas en likabehandlingsplan i varje verkdes-sam- verksam-het. I det målinriktade arbetet ingår även att vidta åtgärder för att förebygga och förhindra att barn och elever utsätts för trakasserier och annan kränkande be-handling liksom att vid behov utreda omständigheterna och i förekommande fall vidta åtgärder för att förhindra fortsatta kränkningar. I likabehandlingspla-nen ska åtgärder redovisas och den ska ses över och följas upp varje år. Likabe-handlingsplanen ska upprättas, följas upp och ses över under medverkan av barnen eller eleverna och den ska utgå från en kartläggning av den egna
verk-SKOLVERKET I skolans uppdrag ingår att aktivt undervisa om och verka för att eleverna ska omfatta vårt samhälles grundläggande gemensamma värderingar. Rektorn me-nar att skolan är en arbetsplats med god stämning. Det är lugnt på skolan även om det förekommer att elever från andra skolor kommer och stör. Utifrån upp-gifter från flera olika källor framträder en bild av skolan som kännetecknas av ett bra förebyggande arbete mot kränkande behandling elever emellan. Här kan nämnas en så kallad kramgrupp, elevrådets arbete med ett biståndsprojekt i Senegal och ett relativt väl fungerande klassråds- och elevrådsverksamhet. Detta arbete till trots uppger elever att det förekommer att elever retas och utsätts för otrevliga tillmälen och grovt språk.
Vid ett par olika lektionsbesök upplever en av inspektörerna ett par lärare som genom ordval och tonläge utsätter elever för kränkande behandling. Vid inter-vjuer med elever kom efterhand fram att det fanns ytterligare lärare som ut-trycker sig nedlåtande mot elever och bara lyfter fram det negativa om eleverna och att de, på ett negativt sätt, behandlar elever väldigt olika bland annat grun-dat på könstillhörighet. Representanter för elevhälsoteamet bekräftar denna bild och uttrycker att det ”ploppar ut lite grodor” ur en del munnar på lärarrummet.
När rektorn konfronterades med dessa uppgifter medgav han att han kände till några av lärarna, som han pratat allvar med om detta. Han uppgav sig ändå vara förvånad över att det sagts vara så många lärare som agerade på detta sätt. In-spektörerna finner det anmärkningsvärt att lärare, mer eller mindre medvetet, är så dåliga på att använda ett trevligt och korrekt språkbruk mot eleverna. Inspek-törerna bedömer att skolan inte bedriver ett tillräckligt arbete för att förebygga och förhindra trakasserier och kränkande behandling.
Håstensskolan har en likabehandlingsplan som upprättades under våren 2007.
Skolans kurator har haft ansvaret att utforma likabehandlingsplanen och då samverkat mycket med rektorn. Planen har sedan varit på remiss hos elever och personal. I planen finns inte någon kartläggning av skolans riskmiljöer när det gäller kränkande behandling och utifrån det ovan beskrivna heller inga rutiner för hur skolan avser att hantera kränkningar från vuxna mot elever. Detta med-för att likabehandlingsplanen inte uppfyller lagens krav.
Eftersom ansvaret för upprättandet av likabehandlingsplaner i kommunen inte överlåtits till rektorn sker bedömningen av likabehandlingsplanerna i den för kommunen övergripande rapporten.
Ledning och kvalitetsarbete
Styrning och ledning
Enligt skolförfattningarna ska det för ledningen av utbildningen i skolorna fin-nas rektorer. Som rektor får bara den anställas som genom utbildning och erfa-renhet förvärvat pedagogisk insikt. Rektorn ska hålla sig förtrogen med det dag-liga arbetet i skolan. Rektorn på Håstensskolan är en vidareutbildad folkskollä-rare med behörighet i samhällsorienterande ämnen för de senare årskurserna.
Han har lång och varierad erfarenhet som skolledare från flera olika kommuner och har arbetat som rektor på Håstensskolan i cirka sju år. Skolan har varit känd som en framåt och progressiv skola men rektorn uppfattar en viss stagna-tion och menar att det krävs nya insatser för att få fart på skolans utveckling.
Rektorn är ensam skolledare på skolan, men några lärare har vissa uppgifter när det gäller att utveckla skolan pedagogiskt.
Rektorn uttalar och visar stor tillit till sin personal, men är enligt intervjuerna och inspektörernas iakttagelser samtidigt inte medveten om hur allting förhåller
sig på skolan och heller inte alltid förmögen att fullt ut ta tag i vissa problem som dyker upp.
Intervjuer med personal elever och föräldrar visar att de allra flesta på skolan har stort förtroende för rektorn men menar också att han inte fullt ut driver det pedagogiska utvecklingen framåt med den kraft som skulle behövas.
Enligt inspektörerna driver ledningen på Håstensskolan inte den pedagogiska utvecklingen med tillräcklig intensitet och rektorn har inte heller har den insikt i, och tid och kraft att påverka, lärarnas kompetens, utbildning och agerande som behövs. Inspektörerna bedömer att skolans ledning och styrning bör vara tydligare och kraftfullare.
Kvalitetsarbete
För genomförandet av de fastställda målen för utbildningen ska det finnas en arbetsplan. Rektorn beslutar om planen och den ska utarbetas under medverkan av lärare, övrig personal samt företrädare för eleverna och deras vårdnadshava-re. Arbetsplanen ska kontinuerligt följas upp och utvärderas.
På Håstensskolan finns olika typer av planer och lokala bearbetningar av de nationella kursplanerna. Bearbetningarna är relativt aktuella och är väl kända av alla. Inspektörerna bedömer att de planer och dokument som beskriver skolans arbete möjligen skulle kunna utgöra skolans arbetsplan, men att dessa bör struk-tureras och samlas på ett tydligare sätt samt också benämnas arbetsplan.
Enligt förordningen om kvalitetsredovisning ska varje skola årligen upprätta en skriftlig kvalitetsredovisning. Kvalitetsredovisningen ska innehålla en bedöm-ning av i vilken utsträckbedöm-ning de nationella målen för utbildbedöm-ningen har förverkli-gats och en redogörelse för vilka åtgärder skolan avser vidta för ökad målupp-fyllelse.
Håstensskolans kvalitetsarbete saknar systematiska uppföljningar och utvärde-ringar. Mycket grundar sig på personalens egna uppfattningar och självvärde-ringar. Särskilt tydligt är detta när det gäller uppföljning av kunskapsresultaten i de tidigare skolåren. Inspektörerna bedömer att kvalitetsarbetet bör förbättras.
I Varbergs kommun sänds från den centrala förvaltningen ut anvisningar för arbetet med kvalitetsredovisningen. Av dessa framgår vad som särskilt ska bely-sas, men anvisningarna betonar också att varje skola kan behandla ytterligare områden. Kvalitetsredovisningen upprättas av rektorn i samarbete med lärarna.
Håstensskolans kvalitetsredovisningar som inspektörerna har tagit del av är i huvudsak beskrivande där det mer redovisas om vad som skall göras enligt styr-dokumenten och egna planer. Ibland beskrivs också vad som gjorts på skolan.
Håstensskolans kvalitetsredovisningar som inspektörerna har tagit del av är i huvudsak beskrivande där det mer redovisas om vad som skall göras enligt styr-dokumenten och egna planer. Ibland beskrivs också vad som gjorts på skolan.