Innehåll
Inledning ... 1 Underlag ... 1 Beskrivning av verksamheten... 2 Bedömningar ... 2
Inledning
Skolverket har granskat förskoleverksamheten, dvs. familjedaghem och för-skolor, i Varbergs kommun under perioden 19 september 2007 till 25 januari 2008. I slutet av denna rapport framgår vilka som varit ansvariga för utbild-ningsinspektionen.
Inspektionen riktas mot tre huvudområden, verksamhetens uppdrag att främja barnens utveckling och lärande, uppdraget att överföra grundläggande värden, samt ledningens och huvudmannens ansvarstagande för verksamhetens målin-riktning och myndighetsutövning och hur kommunens uppföljnings- och ut-värderingssystem fungerar för att säkra och förbättra kvaliteten i utbildningen.
Bedömningarna av kvaliteten och av hur väl verksamheten uppfyller statens krav görs utifrån skollagen, läroplanen samt övriga, för verksamheten gällande, författningar. Information om inspektionen finns i separata material och på Skolverkets webbsida (www.skolverket.se/Inspektion).
Huvudmannen har ansvar för att de brister som inspektörerna lyfter fram i be-dömningen åtgärdas. Åtgärderna ska redovisas till Skolverket inom tre månader vilket framgår av Skolverkets beslut. Skolverket följer också upp effekterna av inspektionen vid kommande inspektionstillfälle.
Denna skriftliga rapport kompletteras med muntlig återrapportering av de an-svariga inspektörerna.
Underlag
Bedömningarna av förskoleverksamheten i Varbergs kommun grundar sig på dokumentstudier och intervjuer. I dokumentstudierna ingår dels dokument från kommunen, dels annan information om kommunens verksamhet som finns i Skolverkets nationella uppföljningssystem eller finns publicerat på annat sätt.
Politiker och förvaltningspersonal med ansvar för förskoleverksamheten inter-vjuades. Dessutom intervjuades processledaren, de rektorer som har ansvar för förskoleverksamhet samt personalrepresentanter från kommunens alla försko-leenheter Dessutom genomfördes intervjuer med föräldrar med barn i verk-samheten.
Processledaren för förskolan har tagit del av och givits möjlighet att lämna syn-punkter på sakuppgifter i rapporten.
Beskrivning av verksamheten
Förskoleverksamheten Antal inskrivna barn Förskola i kommunal regi 2 079 Förskola i enskild regi* 445
Familjedaghem 149
Källa: Kommunens årsredovisning 2006.
Varbergs kommuns utbildning för barn och ungdomar är organiserad i totalt åtta olika team. Sju av dessa team består av rektorsområden för förskola och den obligatoriska skolan. Det åttonde teamet består av gymnasieskolans och gymnasiesärskolans rektorer samt komvux. För samordning och pedagogisk ledning finns det en lärprocessledare för förskolan. Lärprocessledaren är också chef över de rektorer som ansvarar för förskolan samt dagbarnvårdare. I något fall finns det rektor med ansvar för både skola och förskola. Det finns också en förvaltningschef med övergripande ansvar.
Det finns 57 förskolor och 13 förskolor i enskild regi. *Förskolor i enskild regi omfattas inte av inspektionen.
Bedömningar
Samlad bedömning
Varbergs kommun erbjuder som helhet en verksamhet av god kvalitet. Kom-munen kan erbjuda plats inom förskola som i stor utsträckning motsvarar för-äldrarnas önskemål. Inspektörernas bedömning är att kommunens förskole-verksamhet erbjuder en miljö där barnen känner sig trygga i barngruppen och att det finns ett klimat som främjar barnens förmåga att känna empati, respekte-ra varespekte-randrespekte-ra och hanterespekte-ra konflikter. Det finns dock exempel på att kunskaperna om läroplanen och sättet att bedriva verksamhet ibland brister och att det fort-farande finns förskolor och områden som behöver utveckla kvalitetsredovis-ningarna så att dessa förskolor kontinuerligt utvärderar kvaliteten i förskole-verksamheten mot de nationella målen och genomför insatser för att förbättra.
Brister som måste åtgärdas och förbättringsbehov
Inspektörerna bedömer att nedan angivna brister snarast måste åtgärdas.
- Verksamheternas likabehandlingsplaner uppfyller inte de krav som ställs på en sådan plan (6 § lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkan-de behandling av barn och elever).
Inspektörerna bedömer att det finns behov av förbättringsinsatser i verksamhe-ten inom följande områden.
- Kommunen bör följa upp effekterna av resursfördelningssystemet och un-dersöka huruvida verksamheten utformas utifrån barnens olika förutsätt-ningar och behov.
- Kommunen bör försäkra sig om att alla barn i behov av särskilt stöd i sin utveckling får det stöd de behöver.
SKOLVERKET - Kommunen bör utveckla arbetet med att medverka till att barn med annat
modersmål får möjlighet att utveckla sitt modersmål.
- Kommunen bör se över hur arbetet vid alla förskolor och familjedaghem kan utformas för att främja jämställdhet mellan könen.
- Kommunen bör säkerställa att samtliga rektorer för förskolan ges möjlighet och tar möjligheten att skaffa sig kompetens för sitt uppdrag.
- Kommunen bör se över sina rutiner kring kö och intag så att inte föräldrar drabbas av orimligt långa väntetider.
- Kommunen behöver utveckla kvalitetsredovisningarna så att förskolor kon-tinuerligt utvärderar kvaliteten i förskoleverksamheten mot de nationella målen och genomför insatser för att förbättra
Utveckling och lärande
Inom detta granskningsområde bedömer inspektionen om förskoleverksamhe-ten arbetar för att erbjuda varje barn en verksamhet som är i enlighet med de nationella målen i läroplanen. Här granskas om verksamheten erbjuder barnen såväl omsorg som fostran och lärande. Inspektörerna granskar om verksamhe-ten har ett innehåll som stimulerar till ett lustfyllt lärande och en allsidig utveck-ling hos barnen. Inspektörerna granskar också om barnen har inflytande och om verksamheten tar sin utgångspunkt i barnens intressen, behov och åsikter.
Dessutom granskas vilka förutsättningar kommunen ger verksamheten för att kunna arbeta mot de mål som anges i läroplanen.
Omsorg och lärande
Förskolor och familjedaghem ska erbjuda barnen fostran och omvårdnad ge-nom pedagogisk verksamhet enligt skollagen. I läroplanen för förskolan, vilken gäller för förskolorna och är vägledande för familjedaghemmen, preciseras kra-ven.
Inspektörerna bedömer att kommunens förskolor erbjuder barnen en god pe-dagogisk verksamhet, där omsorg, fostran och lärande bildar en helhet. Läro-plan för förskolan är väl implementerad. Personalen är i allmänhet väl insatt i och bearbetar målen i läroplanen samt planerar och genomför verksamheten så att innehållet ligger i linje med målen. Enligt både förskolans rektorer och för-äldrar till barn på förskolan finns det dock exempel på att kunskaperna om lä-roplanen och sättet att bedriva verksamhet ibland brister. Rektorerna anser att personalens förtrogenhet med läroplanen och uppdraget varierar. Enligt perso-nalen organiseras arbetet utifrån läroplanen men det blir svårare att hinna med på grund av minskade resurser. Personalen stämmer av verksamheten mot läro-planen, bland annat med hjälp av observationer och sociogram. Inspektörerna bedömer att personalen tar stort ansvar för verksamheten. Leken är central i verksamheten och verksamheten bygger på barnens intresse. Personalen ger flera exempel på hur verksamheten planeras och bygger på barnens behov och att innehållet främjar leken och kreativiteten samt stimulerar till ett lustfyllt lä-rande och en allsidig utveckling i enlighet med läroplanen.
Tillsammans med barnen planerar pedagogerna verksamheten. På olika sätt arbetar de systematiskt för att barnen ska utveckla förmåga och vilja att påverka och ta ansvar. I förskolornas kvalitetsredovisningar för läsåret 2006/07 finns flera exempel på metoder och sätt att ta tillvara barnens intresse och behov.
Flera föräldrar ger också exempel på sätt som de uppfattar leder till att barnen får möjlighet att träna att ta ansvar och få inflytande.
Barn med annat modersmål än svenska
Enligt läroplanen för förskolan ska förskolan medverka till att barn med annat modersmål än svenska får möjlighet att både utveckla det svenska språket och sitt modersmål. I Varberg har ca 6 procent av de inskrivna barnen annat mo-dersmål än svenska, vilket är samma andel som på riksnivå. Av dessa får 33 procent stöd att utveckla sitt modersmål med hjälp av modersmålslärare. Som jämförelse kan nämnas att motsvarande värde på riksnivå är 16 procent.
Enligt kommunens kvalitetsredovisning har kvaliteten och måluppfyllelsen i lärandet ökat efter insatser och satsning på språkutveckling för dessa barn. En-ligt kommunen kan modersmålstränarna översätta exempelvis sånger eller böcker men också hjälpa förskolorna att förklara rutiner m.m.
Inspektörerna bedömer att kommunen, trots ett bra arbete, bör utveckla arbetet med att medverka till att barn med annat modersmål får möjlighet att utveckla sitt modersmål.
Samverkan
Enligt läroplanen ska förskolans arbete med barnen ske i ett nära och förtroen-defullt samarbete med hemmen. Utifrån föräldra- och personalintervjuer be-dömer inspektörerna att detta krav uppfylls. Personalen berättar om hur de lägger upp arbetet för att skapa tillitsfulla relationer med föräldrarna. I försko-lornas kvalitetsredovisningar finns många exempel på det arbete som görs för att föräldrarna ska känna delaktighet. Det är allt från dagrapporter till digitala bilder med anknytande text m.m. Föräldrarna är nöjda med såväl den dagliga kontakten som samtalen om det egna barnet i t. ex. utvecklingssamtal. De me-nar också att verksamheten kompletterar hemmen och ger barnen bra möjlighe-ter att utvecklas rikt och mångsidigt. I några fall påpekar föräldrarna att det finns olika kvalitet på hur tambursituationen nyttjas på ett medvetet sätt. I de bästa fallen märker föräldrarna att personalen har ett medvetet sätt att ge och få information samt skapa trygghet, i andra fall är det mer slumpartat och inte diskuterat. De föräldrar som inspektörerna möter anser dock att de får bra och fullödig information om läroplanen och hur förskolan arbetar med strävansmå-len.
Inspektörerna bedömer att samarbetet med föräldrarna fungerar tillfredsställan-de. Föräldrarna har, på de flesta förskolor, stora möjligheter att påverka verk-samheten. För de som har ett annat modersmål ombesörjer modersmålstränar-na att kallelser och informationsmaterial översätts. Tolk används vid samtal med rektor eller kontaktlärare.
Förskolorna samarbetar med förskoleklass, skola och fritidshem för att ge bar-nen kontinuitet och sammanhang och det finns tydliga rutiner för övergångar-na. Enligt kommunens egen skattning som bland annat bygger på enkäter har samverkan mellan förskolor och förskoleklass samt fritidshem en hög grad av måluppfyllelse.
Samtliga förskolor arbetar med individuella utvecklingsplaner (IUP), i flera fall kopplat till så kallade portfoliomappar. Enligt personalen ska samtliga barn ha en IUP. Vid intervjuerna framkommer det att områdena arbetar med olika sy-stem och olika mallar. Flera av personalen anser att syftet inte är klarlagt och färdigdiskuterat. Det har utvecklats till något självklart trots att flertalet personal och rektorer känner till att det inte finns sådana krav från staten när det gäller förskolan. I några fall lämnas IUP/alternativt portfolion vidare till förskoleklass
SKOLVERKET bra funktion men många använder den för att de måste. De flesta anser att
syf-tet och utformandet inte diskuterats färdigt. I något fall upplever föräldrar att IUP:n liknar den som finns i skolan det vill säga att det finns vissa nivåer i kun-skaper som barnet ska nå vid en viss ålder. Enligt förskolerektorerna är detta något som de starkt tar avstånd ifrån.
Individuella utvecklingsplaner kan ha goda effekter om barnens behov, förut-sättningar och intressen blir mer synliga och om personalen använder denna kunskap för att anpassa verksamheten till att barn är olika. Samtidigt finns det en risk om utvecklingsplanerna i praktiken mer kommer att fokusera på barnens brister och blir ett instrument för normalisering, där det enskilda barnet be-döms utifrån vad man förväntar sig att barn i allmänhet ska kunna vid en viss ålder. Det finns forskning som tyder på att förskolor genom de individuella utvecklingsplanerna skapar individuella uppnåendemål för varje barn och att man börjar bedöma enskilda barns resultat på ett sätt som inte ligger i linje med läroplanens intentioner. Det är mindre vanligt med planer som lyfter fram hur, när och i vilka situationer barn visar sina styrkor och förmågor.
Inspektörerna vill göra kommunen uppmärksam på att läroplanen för förskolan betonar att varje barn ska utveckla lust och nyfikenhet till kunskap och en tilltro till sin egen förmåga – inte uppnå en bestämd kunskapsnivå.
Särskilt stöd
Inspektionen bedömer här om kommunens förskoleverksamhet är till för alla barn och om arbetet präglas av ett inkluderande syn- och arbetssätt och dessut-om dessut-om det finnas tydliga rutiner för arbetet med att identifiera behovet av olika stödinsatser och om kommunen har en tydlig bild av hur omfattande behovet är och vilken typ av insats som behövs. Bedömningen gäller också om alla barn i kommunens förskoleverksamhet får det stöd de behöver för sin utveckling.
I skollagen anges att barn som av något skäl behöver särskilt stöd i sin utveck-ling ska ges den omsorg som deras speciella behov kräver.
Enligt personalen finns rutiner för arbetet med att identifiera behovet av olika stödinsatser och förskolan har en bild av hur omfattande behovet är och vilken typ av insats som behövs. Däremot varierar omfattningen av vilket stöd som ges och på vilket sätt kommunen vet att alla barn i kommunens förskoleverk-samhet får det stöd de behöver för sin utveckling. Intervjuer och dokumenta-tion som inspektörerna tagit del av pekar på ett starkt engagemang i arbete med att ge särskilt stöd till de barn som behöver detta. Såväl rektorer som personal i verksamheten tar ansvar för att uppmärksamma behoven och hitta lösningar. I kommunen finns tillgång till såväl specialpedagoger som psykolog. Personalen uppger också att samverkan med andra instanser såsom socialtjänsten och barnhabiliteringen fungerar bra. Av intervjuerna framkommer dock att arbetet med att kartlägga barns behov av särskilt stöd är mer eller mindre systematiskt och skillnaderna områdena emellan är stora. Möjligheten att ge stöd varierar också. I förskolornas kvalitetsredovisningar för läsåret 2006/07 framkommer att förskolans personal bedömer att de, på flera förskolor, har svårt att ge det stöd som de bedömer att barnen har rätt till. Detta verifieras av den personal som intervjuas även om det inte är så överallt. Enligt personalen beror detta på att de i vissa fall har för stora grupper, grupper med ojämn sammansättning och liknade. I kommunens kvalitetsredovisning för 2006 konstateras att det är vik-tigt att följa upp barnens utveckling och lärande och att detta görs målinriktat med hjälp av IUP samt att de upprättar åtgärdsprogram för barn i behov av särskilt stöd. Det finns däremot ingen redovisning om detta görs och i så fall
hur många barn det gäller och om dessa barn fått det stöd som krävs. Inspektö-rerna bedömer att kommunen bör försäkra sig om att alla barn i behov av sär-skilt stöd i sin utveckling får det stöd de behöver.
I Varberg finns, för barn med flerfunktionshinder, två speciella avdelningar integrerade med den vanliga verksamheten, dvs. avdelningar där verksamheten är specialanpassad för vissa av barnen. Det finns dessutom en allergiförskola som tar emot allergiska barn som inte kan gå på kommunens övriga förskolor.
Normer och värden
Inom detta granskningsområde behandlas förskoleverksamhetens arbete för att främja vårt samhälles demokratiska värderingar och för att ta tillvara och ut-veckla barnens förmåga till empati och omtanke om andra, liksom öppenhet och respekt för skillnader i människors uppfattningar och levnadssätt.
Inspektionen bedömer här om kommunens förskoleverksamhet erbjuder en miljö där barnen känner sig trygga i barngruppen och om det finns ett klimat som främjar barnens förmåga att känna empati, respektera varandra och hantera konflikter samt om de vuxna är goda förebilder. Dessutom granskas om det i kommunens förskoleverksamhet sker ett medvetet arbete för att förankra värden som alla människors lika värde, jämställdhet, solidaritet med svaga och utsatta och om förskolorna arbetar för att motverka traditionella könsmönster och könsroller. Inspektionen bedömer också om arbetet är integrerat och ingår som en naturlig del i verksamhetens innehåll och arbetsformer och om barn i kom-munens förskoleverksamhet utsätts för diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning hos någon an-hörig eller funktionshinder eller för annan kränkande behandling. Inspektionen kontrollerar om det för detta arbete finns en likabehandlingsplan.
Enligt kommunens kvalitetsredovisning upplevs måluppfyllelsen i frågor som rör normer och värden som god. I förskolornas kvalitetsredovisningar finns tydliga tecken på att förskolorna arbetar målmedvetet med frågor som trygghet, normer och värden, social kompetens m.m. med hjälp av metoder som gör att barnen lär sig att umgås i grupp, visa hänsyn, hjälpa varandra och samarbeta.
Personalens uppfattning är att, genom genomtänkt och planerat arbete, upple-ver barnen att de blir respekterade och får tilltro till sitt eget värde. Detta stämmer även väl överens med omdömen från föräldrar och rektorer som anser att förskoleverksamheten är stimulerande och utmanande för barnens ”sociala kompetens”. Inspektörernas bedömning är att kommunens förskoleverksamhet erbjuder en miljö där barnen känner sig trygga i barngruppen och att det finns ett klimat som främjar barnens förmåga att känna empati, respektera varandra och hantera konflikter.
Jämställdhet
Läroplanen anger bland annat att förskolan ska motverka traditionella köns-mönster och könsroller. För att främja denna utveckling har Varbergs kommun anställt två genuspedagoger som har till uppgift att stödja förskolorna i detta arbete. Enligt personalen arbetar de kontinuerligt med frågan bland annat ge-nom att styra leken och ta upp händelser som belyser frågan. Bilden av hur för-skolorna arbetar med genusfrågor är dock inte entydig. Föräldrar ger exempel på situationer och händelser där ett mycket könstraditionellt handlande domi-nerar.
SKOLVERKET Inspektörerna bedömer att kommunen bör se över hur arbetet vid alla
försko-lor och familjedaghem kan utformas för att främja jämställdhet mellan könen.
Likabehandlingsplaner
Lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever gäller från och med april 2006. Enligt denna lag ska bland annat varje förskola årligen upprätta en likabehandlingsplan. Planerade åtgärder ska redovi-sas och likabehandlingsplanen ska följas upp och ses över varje år. Inspektörer-na erfar att arbetet med likabehandlingsplaner påbörjats på alla förskolor och familjedaghem men att man kommit olika långt. De flesta enheterna har en färdig plan men i vissa fall är inte planerna kompletta. Som exempel saknas ofta en allmän översikt över de insatser som ska vidtas för att främja barns och elevers lika rättigheter, rutiner för uppföljande insatser och ansvarsfördelning. I andra fall har exempelvis inte föräldrarna varit delaktiga och känner inte heller till att förskolan har en sådan plan. Enligt personalen har det varit en bra pro-cess även om tiden varit knapp och det finns en uppenbar risk att likabehand-lingsplanen inte blir ett levande dokument. Inspektörerna bedömer att Verk-samheternas likabehandlingsplaner inte uppfyller de krav som ställs på en sådan plan.
Ledning och kvalitetsarbete
Inom detta granskningsområde behandlas tillgången till plats i förskoleverk-samheten. Dessutom behandlas verksamhetens ledning och personal, barn-gruppernas storlek och sammansättning samt lokalernas ändamålsenlighet. In-spektionen granskar ledningens ansvarsstagande för kvalitet och utveckling och vilka effekter kommunens kvalitetsarbete får för att förbättra kvaliteten i för-skoleverksamheten.
Personalens utbildning och erfarenhet
Inspektionen bedömer om personalen i kommunens förskoleverksamhet har lämplig utbildning eller erfarenhet och nödvändiga insikter i de föreskrifter som styr verksamheten och om kommunen erbjuder kompetensutveckling för per-sonalen med utgångspunkt ifrån behov hos individen och verksamheten.
Tabell 1: Personalens utbildningsnivå.
Samtliga kommuner 51 43 70
Källa: Skolverkets statistik från år 2006.
Av tabellen ovan framgår att personal i Varbergs förskolor och familjedaghem har något högre utbildningsnivå än genomsnittet i Sverige. Vid intervjuer ger personalen ett mycket kompetent intryck. Inspektörerna uppfattar att persona-len är väl insatta i de föreskrifter som styr verksamheten.
Kommunen erbjuder enligt personalen kompetensutveckling av personalen med utgångspunkt ifrån behov hos individen och verksamheten. Inspektörerna bedömer dock att det saknas kopplingar mellan planeringen av kompetensut-vecklingen och kvalitetsredovisningarna.
Ledningens/huvudmannens ansvar
Inspektionen bedömer om ledningen och huvudmannen har god kunskap om verksamhetens uppdrag och kvalitet och om ledningen har goda kunskaper om förskolepedagogik och om förskolans mål och uppdrag. Inspektionen bedömer också om ledningen/huvudmannen tar ansvar för verksamhetens utveckling och om det görs kontinuerligt insatser för att förbättra/utveckla verksamheten utifrån nationella mål och krav. Inspektionen kontrollerar också om register-kontroll alltid genomförs innan personal anställs.
Kommunen har stor frihet att avgöra hur förskoleverksamheten utformas.
Kommunallagen ställer dock krav på en tydlig fördelning av ansvaret. Enligt
Kommunallagen ställer dock krav på en tydlig fördelning av ansvaret. Enligt