Förskoleklass
Grundskola årskurserna 1–9
Innehåll
Inledning ... 1 Underlag ... 1 Beskrivning av Bläshammar skola ... 2 Bedömningar ... 2
Inledning
Skolverket har granskat verksamheten i Bläshammar skola och besökt skolan den 23 och 24 oktober 2007. I slutet av denna rapport framgår vilka inspektörer som varit ansvariga för utbildningsinspektionen.
Inspektionen riktas mot tre huvudområden: Kunskaper, Normer och värden samt Ledning och kvalitetsarbete. De krav på åtgärder som inspektörerna anger i denna rapport framgår även av Skolverkets beslut med anledning av inspektionen. Bedömningarna av kvaliteten och om verksamheten uppfyller statens krav görs utifrån skollagen, läroplanen och övriga författningar för det offentliga skolväsendet.
Övergripande information om inspektionen finns publicerad på Skolverkets webbplats (www.skolverket.se).
Kommunen har det yttersta ansvaret för att de brister inspektörerna lyfter fram i bedömningen åtgärdas av skolan. Åtgärderna ska redovisas till Skolverket inom tre månader vilket framgår av Skolverkets beslut. Skolverket följer också upp effekterna av inspektionen vid kommande inspektionstillfälle.
Denna skriftliga rapport kompletteras med muntlig återrapportering av de an-svariga inspektörerna.
Underlag
Underlaget för inspektörernas bedömning är dels dokument från kommunen och verksamheten, dels den information som samlats in under besöket. Även annan information om kommunen och verksamheten som finns i Skolverkets nationella uppföljningssystem eller finns publicerad på annat sätt har använts.
I verksamheten intervjuades rektorn, elevvårdsteamets personal, lärare och ele-ver samt föräldrar med barn i olika årskurser. Inspektörerna besökte även lek-tioner i flertalet årskurser och verksamheten i förskoleklassen. Även andra iakt-tagelser i skolmiljön och studier av dokument som finns på skolan utgör
under-SKOLVERKET
Rektor har tagit del av och givits möjlighet att lämna synpunkter på sakuppgif-ter i rapporten.
Beskrivning av Bläshammar skola
Bläshammar skola Antal barn/elever
Förskoleklass 35
Grundskola 262
Källa: Skolan.
Bläshammar skola ligger i ett inflyttningsområde c:a 5 km norr om Varbergs centralort. Skolan byggdes 1890 och har byggts om i omgångar för att 2004 stå färdig som F–9 skola. Skolan organiseras i två spår, norr och söder, och i F–5 och 6–9. Vid skolan finns tre arbetslag, F–5 norr, F–5 söder samt 6–9. Försko-leklassen och årskurs 1 är lokalmässigt integrerade och bildar en F–1 grupp i varje spår. Dessutom finns i varje spår en fritidshemsavdelning med tillsam-mans 109 barn. Skolan är byggd i form av ett T där F–5 inryms i en flygel och 6–9 i den andra. I mellankroppen finns, i två plan, en administrativ del med personalrum, skolans pedagogiska stödverksamhet, utrymmen för slöjd, hem- och konsumentkunskap, musik och matsal med ett utanför matsalen beläget café. Centralt i skolan finns ett bibliotek, bemannat viss tid med en biblioteka-rie. Intill skolbyggnaden finns en gymnastikhall och en paviljong för två klasser.
Vid skolan finns få elever med annat modersmål än svenska. Många elever åker buss till skolan.
Förskoleklassens och fritidshemmens verksamhet är integrerad i skolan. Skol-barnsomsorgen bedöms i en särskild verksamhetsrapport.
Bedömningar
Samlad bedömning
Bläshammar skola försöker att ha ett F–9 perspektiv i arbetet med eleverna även om de båda spåren delas i arbetslag för F–5 och 6–9. Förskoleklassen och årskurs 1 har ett nära samarbete och är lokalmässigt integrerade. De båda F–1 grupperna erbjuder barnen möjligheter till både lek och lärande och barnen deltar naturligt i hela skolans verksamhet.
Elevernas meritvärden vid Bläshammar skola är för åren 2005 och 2006 betyd-ligt lägre än genomsnittet för Varbergs kommun och för riket. För 2007 redovi-sas dock bättre värden men fortfarande under genomsnittet i såväl kommunen som i riket. Särskilt pojkarnas resultat är anmärkningsvärt lågt. Däremot ligger andelen elever som är behöriga till ett nationellt program på i stort sett samma nivå som kommunen och riket. Detta kan tyda på att skolan betonar undervis-ningen i ämnena svenska, matematik och engelska på bekostnad av övriga äm-nen. Barnen tränas tidigt i att planera och ta ansvar för sitt arbete men möjlig-heterna att delta i planeringen minskar när eleverna blir äldre. Elevernas kun-skaper om målen för såväl utbildningen som för de ämnen eleverna studerar, ökar dock med stigande ålder. Särskilt i de äldre årskurserna får eleverna infor-mation om sin kunskapsutveckling i alla ämnen. Skolan har dock ingen systema-tisk uppföljning och utvärdering av elevernas kunskapsresultat. I ämnena svenska, matematik och engelska följs elevernas kunskapsutveckling upp vid de nationella proven i årskurserna 5 och 9. I övrigt är det upp till varje lärare att
följa upp eleverna och vid utvecklingssamtalet förmedla hur eleven utvecklas.
Då eleverna i genomsnitt har låga meritvärden bör en mera systematisk upp-följning av elevernas kunskapsutveckling i samtliga ämnen underlätta för skolan att förbättra elevernas kunskaper och därmed också förbättra elevernas merit-värden. Vid mindre skolor med många lärare som är ensamma att undervisa i ett ämne upplever oftast lärarna att de har svårt att känna sig trygga vid betyg-sättningen. Även vid Bläshammar skola finns ett behov av att öka lärarnas för-trogenhet i bedömning och betygsättning.
Bläshammar skola har tidigare haft problem med att eleverna kränker varandra.
Vid inspektionstillfället kan skolan visa på ett engagerat arbete när det gäller normer och värden. Såväl elever som personal uppger att detta arbeta har givit resultat och att få kränkningar förekommer vid skolan. Skolans likabehand-lingsplan uppfyller dock inte lagens krav.
Bläshammar skolas arbetsplan är enligt personalen ett gott stöd i arbetet och en del av styrningen av skolan. Rektorn har personalens förtroende och har ambi-tionen att tydliggöra skolans uppdrag och delta i det pedagogiska utvecklingsar-betet. Personalens medverkan i kvalitetsredovisningen begränsas till utvärde-ringar och vissa analyser men personalen upplever inte kvalitetsredovisningen som ett verktyg för utvecklingen av skolan utan mera som en verksamhetsberät-telse för förvaltningen. I kvalitetsredovisningen saknas en uppföljning av ele-vernas resultat vilket begränsar skolans möjligheter till att komma tillrätta med elevernas låga meritvärden.
Vid skolan förekommer olika uppgifter om hur elevens val erbjuds varför sko-lan bör förtydliga hur elevens val ska erbjudas så att eleverna får kunskap om sin rätt till elevens val. I ämnet hem- och konsumentkunskap ges inte eleverna möjlighet att nå målen för årskurs 5.
Personalen vid Bläshammar skola har nära nog alla pedagogisk högskoleutbild-ning och undervisar i de ämnen där de har behörighet. Antalet lärare per hund-ra elever var läsåret 2005/06 lägre än genomsnittet i Varbergs kommun och i riket.
Eleverna har tillgång till bibliotek och böcker, skrivmateriel och andra hjälpme-del som behövs för en tidsenlig utbildning och för att nå målen för utbildning-en. Datorutrustningen är ändamålsenlig och används i undervisningutbildning-en. Lokaler-na är ändamålsenliga.
Sammantaget bedömer inspektörerna att Bläshammar skola genom ett fortsatt engagerat arbete med normer och värden, en förbättrad uppföljning av elever-nas kunskapsutveckling och förbättrade möjligheter för eleverna att delta i pla-neringen av arbetet och därmed också förbättrade kunskaper om skolans och ämnenas mål, har goda förutsättningar att betydligt förbättra sina resultat.
Inspektörerna bedömer att nedan angivna brister snarast måste åtgärdas.
- Skolan gör inte en systematisk uppföljning och utvärdering av elevernas kunskapsresultat i förhållande till målen i årskurs 5 i samtliga ämnen och inte heller en systematisk utvärdering av elevernas kunskapsresultat i förhål-lande till målen i årskurs 9 (4 kap. 1 § skollagen, 2 kap. 6 § grundskoleför-ordningen samt avsnitt 2.2 och 2.8 i läroplanen för det obligatoriska skolvä-sendet, förskoleklassen och fritidshemmet, Lpo 94).
SKOLVERKET
- Skolans kvalitetsredovisning uppfyller inte förordningens krav (3 § förord-ningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m.).
- Eleverna ges inte möjlighet att nå målen för årskurs 5 i ämnet hem- och konsumentkunskap före utgången av årskurs 5 (2 kap. 6 § grundskoleför-ordningen, förordningen om kursplaner för grundskolan och bilaga 3 till skollagen).
- Skolan anordnar inte elevens val i enlighet med grundskoleförordningen (2 kap. 19-20 §§ grundskoleförordningen).
Inspektörerna bedömer att det finns behov av förbättringsinsatser på skolan inom följande områden.
- Skolan bör tydliggöra kursplanernas uppnående mål och mål att sträva mot.
- Elevernas inflytande över undervisningen bör öka.
- Skolan bör förbättra arbetet för en likvärdig bedömning och betygsättning.
Kunskaper
Resultat och utvärdering av lärandet
Utbildningen i förskoleklassen ska stimulera varje barns utveckling och lärande samt ligga till grund för fortsatt skolgång. Vid Bläshammars skola är, som tidi-gare nämnts, förskoleklassen lokalmässigt integrerad i de båda spåren och bildar tillsammans med årskurs 1 en F–1 grupp i varje spår. Förskoleklassens personal ingår i arbetslagen F–5 norr eller F–5 söder. Enligt personalen vid Bläshammar skola ges barnen i förskoleklassen möjlighet till mycket lek och lärande. Förleklassen är en naturlig del av verksamheten vid skolan och barnen deltar i sko-lans dagliga arbete. Inspektörerna bedömer att förskoleklassens verksamhet stimulerar barnens utveckling och lärande samt ligger till grund för fortsatt skolgång.
Skolan ska ansvara för att eleverna inhämtar och utvecklar sådana kunskaper som är nödvändiga för varje individ och samhällsmedlem. De nationella kurs-planerna beskriver vad eleverna ska lära sig i samtliga ämnen och läraren ska följa elevernas kunskapsutveckling och sociala utveckling för att eleverna ska nå målen och i övrigt utvecklas så långt som möjligt inom ramen för läroplanen och kursplanerna. Elevernas kunskapsutveckling följs upp i de lägre årskurserna vid Bläshammar skola via olika diagnoser. Detta gäller särskilt i ämnet svenska.
I ämnena svenska, matematik och engelska genomförs de nationella proven i dessa ämnen. I övriga ämnen ansvarar läraren för elevernas kunskapsuppfölj-ning och denna ligger till grund för de utvecklingssamtal som genomförs regel-bundet och för de individuella utvecklingsplaner som då upprättas
Tabell 1.Resultat på nationella prov i årskurs 5.
Bläshammar skola Andel elever (%) som minst uppnått kravnivån
2005 2006 2007
Engelska 96 80 93
Matematik 82 87 80
Svenska 93 100 93
Källa: Skolans rektor.
Enligt rektorn genomför samtliga elever i årskurs 5 de nationella proven och antalet elever i årskursen är i genomsnitt c:a 30. Tabellen visar att de flesta ele-ver når kravnivån i de nationella ämnesproven i årskurs 5 men också att färre elever når kravnivån i matematik än i de övriga två ämnena. Inspektörerna be-dömer att skolan mera systematiskt måste följa upp och utvärdera elevernas kunskapsresultat i årskurs 5 i samtliga ämnen och att skolan därvid analyserar och utvärderar orsakerna till att färre elever når kravnivån i det nationella äm-nesprovet i matematik än i de övriga ämnesproven.
Tabell 2:Resultatmått för elever i årskurs 9.
Bläshammar skola Varberg Riket
2005 2006 2007 2005 2006 2007 2005 2006 2007 Meritvärde 189 181 201 205 201 210 206 207 207
- Flickor 200 222 220 220 212 224 217 218 219
- Pojkar 178 158 183 192 191 197 196 196 196
Andel (i procent) behöriga till natio-nellt pro-gram
98 82 94 91 90 92 89 90 89
- Flickor 93 100 93 94 92 93 91 91 90
- Pojkar 100 73 94 89 87 90 88 88 88
Andel ele-ver som nått målen i alla äm-nen
80 65 72 80 78 78 76 76 76
Källa: Skolverkets statistik.
Elevernas kunskapsutveckling följs i de högre årskurserna upp genom nationel-la prov i årskurs nio och genom ett databaserat system där varje lärare i varje ämne anger var eleven befinner sig i sin kunskapsutveckling i förhållande till de nationella målen. Uppföljningen i varje ämne ligger till grund för de utveck-lingssamtal som elevens mentor genomför med elev och förälder och för andra samtal som lärare har med eleven. Ovanstående statistik visar att Bläshammar skola når meritvärden som för åren 2005 och 2006 var betydligt lägre än ge-nomsnittet i kommunen och i riket. För 2007 har dock skolans meritvärden ökat även om de fortfarande ligger under såväl genomsnittet i kommunen som i riket. Pojkarna vid Bläshammar skola når låga meritvärden, särkilt år 2006. In-spektörerna bedömer att skolan mer systematiskt måste följa upp och utvärdera elevernas kunskapsresultat i samtliga ämnen och att skolan därvid bör utvärdera och analysera varför skillnaden är så stor mellan flickors och pojkars meritvär-den i årskurs 9 med målet att förbättra pojkarnas resultat.
Andelen elever som är behöriga till gymnasieskolans nationella program är för 2007 högre vid Bläshammars skola än genomsnittet i Varbergs kommun och
SKOLVERKET
snittet i riket medan andelen elever som nått målen i alla ämnen är lägre än snit-tet i kommunen och i riket. Detta kan tyda på att skolan betonar undervisning-en i ämnundervisning-ena svundervisning-enska, matematik och undervisning-engelska på bekostnad av övriga ämnundervisning-en.
Tabell 3: Tabellen visar relationen mellan resultaten i nationella prov i årskurs 9 och slut-betygen i samma ämnen år 2007. Totala antalet elever år 2007 var 32.
Ämnen Andel elever som upp-nått målen i det
Ovanstående tabell visar att det finns en anmärkningsvärt stor skillnad mellan resultaten på de nationella proven i matematik och betygen i samma ämne.
Nära nog samtliga elever deltog i proven. Inspektörerna bedömer att skolan bör observera skillnaden med tanke på vad som framkommer under avsnittet ”Be-dömning och betygsättning” och de tendenser som syns i de nationella ämnes-proven i matematik i årskurs 5.
Elevernas kunskapsmässiga och sociala utveckling förutsätter att de tar ett allt större ansvar för det egna lärandet och att de får ett reellt inflytande på utbild-ningens utformning. Skolan ska klargöra för eleverna vilka mål som utbildning-en har. Vid Bläshammar skola informerar lärarna i de lägre årskurserna om upp-nåendemålen i de nationella kursplanerna i ämnena svenska, matematik och engelska. I övriga ämnen varierar informationen från lärare till lärare. Vid sam-tal med elever i årskurserna 1–5 framkommer att eleverna inte är medvetna om målen för de ämnen som ingår i deras studier. De äldre eleverna har däremot en bättre kunskap om uppnåendemålen och denna förstärks av att målen finns anslagna i klassrummen och är underlag för utvecklingssamtalen. I kursplanerna finns också mål att sträva mot. Dessa uttrycker den inriktning undervisningen ska ha när det gäller att utveckla elevernas kunskaper. De tydliggör därmed de kunskapskvaliteter som är väsentliga i ämnet. Dessa mål utgör det främsta un-derlaget för planeringen av undervisningen. Genom samtal med rektor, lärare och elever får inspektörerna uppfattningen att målen att sträva mot inte synlig-görs. Lärarna menar att strävansmålen blir en naturlig följd av arbetet med uppnåendemålen. Inspektörerna bedömer därför att kursplanernas uppnåen-demål och mål att sträva mot bör tydliggöras.
Såväl lärare som elever uppger att elevernas inflytande på undervisningen i all-mänhet är litet men att eleverna har inflytande över hur de kan redovisa sina arbeten. För de flesta lärare deltar inte eleverna i planeringen av vad de ska lära sig och på vilket sätt detta kan ske. Inspektörerna bedömer därför att elevernas inflytande över undervisningen bör öka.
Individanpassning och särskilt stöd
Särskilt stöd ska enligt skollagen ges till elever som har svårigheter i skolarbetet.
Vid Bläshammar skola uppger eleverna att de är nöjda med det stöd som de har tillgång till. Det finns, enligt rektorn, vid inspektionstillfället inga elever som är i behov av undervisning i särskild undervisningsgrupp eller av studiehandledning på sitt modersmål. Det finns inte heller någon elev som har anpassad studie-gång. Stöd ges såväl i klassen som i mindre grupper eller enskilt i en särskild
lokal, ”Knuten”. Vid skolan finns en tjänst som specialpedagog och två tjänster som speciallärare. I tjänsten som specialpedagog ingår bl.a att handleda och stödja personalen samt att utreda elevers behov av särskilt stöd. En av speciallä-rarna arbetar med de yngre eleverna och en med de äldre men överlappar så att eleverna får ett bra stöd vid övergången till årskurserna 6–9. Om en elev inte beräknas nå målen för ämnet upprättas åtgärdsprogram enligt en kommunge-mensam modell. I årskurs 8 och 9 kan eleverna i ämnena engelska och matema-tik välja att gå i grön eller röd grupp. Den gröna gruppen är mindre än den röda och där ges också större möjligheter till stöd. Grupperna använder samma böcker och eleverna har möjlighet att byta grupp när de önskar. Såväl elever som lärare och rektor uttrycker att de är nöjda med detta sätt att arbeta. Inspek-törerna bedömer att eleverna har möjlighet att få det stöd som de är i behov av.
Bedömning och betygssättning
En välgrundad och likvärdig kunskapsbedömning och betygssättning fyller en viktig funktion inom utbildningen som en slutgiltig del av målstyrningen. Som tidigare nämnts genomför skolan de nationella proven i årskurserna 5 och 9 i ämnena svenska, matematik och engelska och lärarna menar att de nationella proven är till god hjälp när det gäller betygsättningen i dessa ämnen. Lärare i årskurserna 6–9 uttrycker att de känner sig trygga i sin betygsättning men säger samtidigt att de känner sig lite ensamma vid betygsättningen vilket de menar är den lilla skolans problem. De uppger också att diskussioner angående bedöm-ning och betygsättbedöm-ning förs i arbetslagen och att det finns planer på att starta ett samarbete mellan de skolor som ingår i samma organisatoriska team. Vid samtal med lärare framkommer också att skolan saknar lokala betygskriterier vid betyg-sättningen i årskurs 8 och vid hösten i årskurs 9. Inspektörerna bedömer att skolan bör förbättra arbetet för en likvärdig bedömning och betygsättning.
Normer och värden
Skolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta dessa komma till uttryck i praktisk, vardaglig handling. Vid Bläshammar skola betonas i skolans arbetsplan att ”alla ska känna arbetsglädje, trygghet, ansvarstagande och kontinuitet”. Arbetsformer som bygger på gemenskap betonas och att gemenskap är en viktig grund för allt slags lärande, utveckling av empati och etiskt tänkande. I arbetsplanen uttrycks också att ”skolan ska ha tydliga röda trådar för att överföra grundläggande vär-den och främja elevernas lärande för att därigenom förbereda dem för att leva och verka i samhället.” Skolan har skapat en grupp som benämns ”Alla Duger”
och som består av lärare och elever. Denna grupp arbetar för att förhindra upp-komsten av mobbning, diskriminering, rasism och andra former av kränkande behandling. Gruppen består av åtta lärare och två elever, kamratstödjare, från varje klass. Möten genomförs regelbundet varannan vecka. För elever i årskur-serna 6–9 anordnar skolan olika grupper som eleverna regelbundet kan delta i.
En av dessa grupper benämns ”Livskunskap” där eleverna diskuterar förhåll-ningssätt, etik m.m. En annan grupp kallas ”Open space” vilket är ett diskus-sionsforum för frågor som eleverna upplever viktiga. Vid inspektionen genom-förde skolan ena dagen en temadag där eleverna arbetade i grupper sammansat-ta med elever från alla årskurser och förskoleklassen och andra dagen ägnades åt arbete med mänskliga rättigheter.
Enligt lagen (2006:67) om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever råder det numera ett uttryckligt förbud mot
dis-SKOLVERKET
mål är att främja barns och elevers lika rättigheter oavsett kön, etnisk tillhörig-het, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder och att förebygga och förhindra trakasserier och annan kränkande behandling.
Huvudmannen ska enligt lagen bedriva ett målinriktat arbete för att främja des-sa ändamål och se till att det upprättas en likabehandlingsplan i varje verkdes-sam- verksam-het. I det målinriktade arbetet ingår även att vidta åtgärder för att förebygga och förhindra att barn och elever utsätts för trakasserier och annan kränkande be-handling liksom att vid behov utreda omständigheterna och i förekommande fall vidta åtgärder för att förhindra fortsatta kränkningar. I likabehandlingspla-nen ska åtgärder redovisas och den ska ses över och följas upp varje år. Likabe-handlingsplanen ska upprättas, följas upp och ses över under medverkan av barnen eller eleverna och den ska utgå från en kartläggning av den egna verk-samheten.
Vid Bläshammar skola finns en likabehandlingsplan som tagits fram av persona-len inom Alla Duger-gruppen. Föräldrar och elever har dock inte deltagit i detta arbete men föräldrarna känner till planen genom den folder som skolan skickar hem med eleverna. I denna informeras om skolans uppdrag, dess arbete och dess organisation. Eleverna känner däremot i allmänhet inte till likabehand-lingsplanen utan förknippar arbetet med normer och värden med Alla Duger-arbetet. Bläshammar skolas likabehandlingsplan redogör på ett överskådligt sätt för skolans förebyggande respektive åtgärdande verksamhet. Planen ska utgå från en kartläggning av skolans situation vad gäller risker för trakasserier och annan kränkande behandling. Denna kartläggning ska ligga till grund för det arbete skolan ska genomföra under året och resultatet av arbetet ska redovisas i skolans kvalitetsredovisning. Denna kartläggning saknas. Skolan har ännu heller inte upprättat någon plan över hur arbetet ska bedrivas under året. Vid samtal
Vid Bläshammar skola finns en likabehandlingsplan som tagits fram av persona-len inom Alla Duger-gruppen. Föräldrar och elever har dock inte deltagit i detta arbete men föräldrarna känner till planen genom den folder som skolan skickar hem med eleverna. I denna informeras om skolans uppdrag, dess arbete och dess organisation. Eleverna känner däremot i allmänhet inte till likabehand-lingsplanen utan förknippar arbetet med normer och värden med Alla Duger-arbetet. Bläshammar skolas likabehandlingsplan redogör på ett överskådligt sätt för skolans förebyggande respektive åtgärdande verksamhet. Planen ska utgå från en kartläggning av skolans situation vad gäller risker för trakasserier och annan kränkande behandling. Denna kartläggning ska ligga till grund för det arbete skolan ska genomföra under året och resultatet av arbetet ska redovisas i skolans kvalitetsredovisning. Denna kartläggning saknas. Skolan har ännu heller inte upprättat någon plan över hur arbetet ska bedrivas under året. Vid samtal