Innehåll
Inledning ... 1 Underlag ... 1 Beskrivning av verksamheten... 2 Bedömningar ... 2
Inledning
Skolverket har granskat skolbarnsomsorgen i Varberg kommun under perioden 19 september 2007 till och med 25 januari 2008. I slutet av denna rapport fram-går vilka som varit ansvariga för utbildningsinspektionen.
Inspektionen riktas mot tre huvudområden, nämligen verksamhetens uppdrag att främja barnens utveckling och lärande, uppdraget att överföra grundläggan-de värgrundläggan-den, samt ledningens och huvudmannens ansvarstagangrundläggan-de för verksamhe-tens målinriktning och myndighetsutövning och hur kommunens uppföljnings- och utvärderingssystem fungerar för att säkra och förbättra kvaliteten i utbild-ningen. Bedömningarna av kvaliteten och av hur väl verksamheten uppfyller statens krav görs utifrån skollagen, läroplanen samt övriga, för verksamheten gällande, författningar. Information om inspektionen finns i separata material och på Skolverkets webbsida (www.skolverket.se/Inspektion).
Huvudmannen har ansvar för att de brister som inspektörerna lyfter fram i be-dömningen åtgärdas. Åtgärderna ska redovisas till Skolverket inom tre månader vilket framgår av Skolverkets beslut. Skolverket följer också upp effekterna av inspektionen vid kommande inspektionstillfälle.
Denna skriftliga rapport kompletteras med muntlig återrapportering av de an-svariga inspektörerna.
Underlag
Bedömningarna av skolbarnsomsorgen i Varbergs kommun grundar sig på do-kumentstudier och intervjuer. I dodo-kumentstudierna ingår dels dokument från kommunen, dels annan information om kommunens verksamhet som finns i Skolverkets nationella uppföljningssystem eller finns publicerat på annat sätt.
Politiker och förvaltningspersonal med ansvar för skolbarnsomsorgen intervju-ades. Vidare intervjuades de rektorer som har ansvar för skolbarnsomsorgen på respektive skola samt representanter från kommunens fritidshem. Dessutom genomfördes intervjuer med föräldrar med barn i verksamheten.
Några fritidshem har besökts i samband med skolbesöken.
Lärprocessledaren har tagit del av och givits möjlighet att lämna synpunkter på sakuppgifter i rapporten.
Beskrivning av verksamheten
Skolbarnsomsorg Antal inskrivna barn Fritidshem i enskild regi* 82
Fritidshem 1 745
Källa: Kommunens årsredovisning 2006.
Varbergs kommuns utbildning för barn och ungdomar är organiserad i totalt åtta olika team. Sju av dessa team består av rektorer för förskola och den obli-gatoriska skolan inom ett geografiskt område. Det åttonde teamet består av gymnasieskolans och gymnasiesärskolans rektorer samt komvux. För samord-ning och pedagogisk ledsamord-ning finns en lärprocessledare för skolan som också ansvarar för skolbarnsomsorgen. Lärprocessledaren är också chef över de rek-torer som ansvarar för skola och fritidshem. I något fall finns det rektor med ansvar för både skola och förskola. Det finns också en förvaltningschef med övergripande ansvar.
Det finns 23 fritidshem. Inga skolbarn är inskrivna i familjedaghem.
*Fritidshem i enskild regi omfattas inte av inspektionen.
Bedömningar
Samlad bedömning
Skolbarnsomsorgen i Varbergs kommun erbjuder som helhet verksamhet av god kvalitet. Kommunen kan erbjuda plats inom skolbarnsomsorgen som i stor utsträckning enligt föräldrarna motsvarar föräldrarnas önskemål. Enligt skolla-gen ska fritidshemmet komplettera skolan tidsmässigt men också verksamhets-mässigt. Enligt personalen diskuteras fritidshemmets uppgift för lite vilket bland annat illustreras av att nämnden inte antagit något effektmål för skol-barnsomsorgen. Fritidspedagogernas möjlighet att ta ansvar för och utveckla verksamheten begränsas bland annat av organisationen och resursbrist. Enligt personalen är det en mindre del av verksamheten som är planerad än tidigare, och mer tid som inte är planerad. Föräldrar uppger dock att barnen är trygga i verksamheten och att fritidshemmen erbjuder barnen en meningsfull fritid.
Inspektörerna bedömer att nedan angivna brister snarast måste åtgärdas.
- Kvalitetsredovisningar saknas eller så uppfyller de inte förordningens krav (1 och 3 §§ förordningen om kvalitetsredovisningar inom skolväsendet m.m.).
Inspektörerna bedömer att det finns behov av förbättringsinsatser inom följan-de områföljan-den.
- Kommunen bör utveckla sitt arbete med att ge särskilt stöd i fritidshem-men.
- Kommunen bör försäkra sig om att barnen har en meningsfull fritid och får stöd i sin utveckling och att skolbarnsomsorgen skapar en verksamhet som fördjupar och utvecklar barnens kunskaper och färdigheter.
- Kommunen bör säkerställa att rektorerna är insatta i skolbarnsomsorgens uppdrag och mål samt att rektorerna tar ett större pedagogiskt ansvar för skolbarnsomsorgen.
SKOLVERKET - Kommunen bör genomföra dokumenterade konsekvensutredningar innan
beslut fattas som påverkar fritidshemmens gruppstorlek eller personaltäthet.
- Fritidshemmens kvalitetsarbete behöver förbättras.
Utveckling och lärande
Inom detta granskningsområde behandlas skolbarnsomsorgens arbete för att komplettera skolan och erbjuda varje barn en meningsfull fritid och stöd i ut-vecklingen. Här granskas om skolbarnsomsorgen är trygg och säker, om sam-verkan med förskolan och skolan liksom med hemmen fungerar för att ge bar-nen kontinuitet i tillvaron samt om barn som behöver särskilt stöd i sin utveck-ling ges den omsorg som de har rätt till.
Omsorg och lärande
Här bedömer inspektionen om kommunens skolbarnsomsorg förenar omsorg och pedagogik som stödjer barnens fysiska, intellektuella, sociala och emotio-nella utveckling samt om omsorgen kompletterar skolan tids- och innehållsmäs-sigt och erbjuder barnen en meningsfull fritid som är varierad och utgår från barnens behov och intressen. Dessutom bedöms om personalen arbetar för att barnen ska utveckla förmåga och vilja att påverka och ta ansvar och om sam-verkan med hemmen, förskolan och skolan bidrar till att ge barnen kontinuitet i tillvaron och om såväl ute- som innemiljöer är trygga och säkra.
Enligt skollagen ska fritidshemmet komplettera skolan tidsmässigt men också verksamhetsmässigt. Enligt personalen diskuteras fritidshemmets uppgift allde-les för lite vilket bland annat illustreras av att nämnden inte antagit något sär-skilt effektmål för skolbarnsomsorgen i skolplanen. Fritidshemmen nämns inte i skolplanen och i skolornas kvalitetsredovisningar finns det nästan inget om fritidshemmen. I ett fåtal fall finns det kvalitetsredovisningar för fritidshemmet men även dessa saknar bedömningar och är mer att likna vid verksamhetsberät-telser.
De olika fritidshemmen har olika förutsättningar och möjligheter att komplette-ra skolan. Skillnaden är ibland mycket stor. Enligt både personal och ledning ges i vissa fall förutsättningar till ett samarbete som bygger på att fritidshemmet skapar möjlighet till mångsidighet, helhet och kontinuitet samt meningsfull fri-tid för barnen. I andra fall saknas dessa förutsättningar. En vanlig uppfattning bland fritidspedagogerna är att de kompletterar skolan men att de själva får ta initiativ till att vara med. Det uppfattas som att det finns en klar indelning av dagen där skoldelen är viktigast. Enligt personal och rektorer begränsas fritids-pedagogernas möjlighet att ta ansvar för att utveckla verksamheten bland annat av organisation och resursbrist. Enligt personalen är det en mindre del av verk-samheten som är planerad än tidigare, och mer tid som är mer oplanerad. På flera av skolorna arbetar fritidspedagogerna med den direkta undervisningen och ersätter exempelvis utbildade musiklärare eller idrottslärare. I många fall gör de detta inom fritidspedagogstjänsten vilket bland annat innebär att de inte får samma förutsättningar som en lärare. Det gäller planeringstid, arbetstid och liknande.
Många organisationsförändringar har gjort att tidigare upparbetade samarbets-former har försvunnit och inga nya har tagit vid. Organisationen av arbetet in-nebär ibland att förutsättningarna för att skapa en meningsfull fritid begränsas.
Skolbarnsomsorgen skapar inte en verksamhet som fördjupar och utvecklar
barnens kunskaper och färdigheter. I dessa fall bedömer inspektörerna att kommunen bör försäkra sig om att barnen har en meningsfull fritid och stöd i sin utveckling.
Flera av personalen påpekar att fritidshemmen i stor utsträckning arbetar på ett sådant sätt att barnens önskemål tas tillvara och att de trivs. Det innebär ofta att fritidshemmen försöker kompensera skolans mer inrutade tid med så kallad ”fri tid”. Detta val av aktivitet påverkas också av antalet barn per anställd. Färre anställda per barn innebär att planerad verksamhet är svår att genomföra och
”fri tid” blir ett sätt att lösa detta problem. Framförallt är ”fri tid” vanligt ut-omhus där det oftare förekommer än planerade aktiviteter. Flera av personalen ifrågasätter denna uppdelning men anser att detta är en resurs- och ledningsfrå-ga som inte tillräckligt diskuteras.
Särskilt stöd
Här bedömer inspektionen om barn som inom skolbarnsomsorgen av fysiska, psykiska eller andra skäl behöver särskilt stöd i sin utveckling, ges den omsorg som deras speciella behov kräver och om kommunen verkar för att barn som behöver särskilt stöd anvisas en plats. Dessutom bedöms om kommunen ut-värderar fortlöpande om resurserna till barn som behöver särskilt stöd är till-räckliga och om insatserna fungerar.
I skollagen anges att barn som av något skäl behöver särskilt stöd i sin utveck-ling ska ges den omsorg som deras speciella behov kräver.
I skolbarnsomsorgen är det ovanligt med särskilda stödinsatser för enskilda barn. Istället ingår sådana insatser i den ordinarie verksamheten och det finns ingen samlad utvärdering av hur framgångsrikt detta arbetssätt är. Av personal-intervjuerna framkommer att barn som bedöms vara i behov av särskilt stöd under skoltid i allmänhet inte bedöms behöva sådant stöd under fritidshemsvis-telsen.
Det upplevs inte som om de kunskaper som finns på fritidshemmen om barn i behov av särskilt stöd tas tillvara och samverkan mellan skolan och fritidshem-men för dessa barn är begränsad. Det framstår som om särskilda insatser under fritidshemsvistelsen mest består i att personalen omfördelar sina resurser eller anpassar arbetssätt och innehåll i verksamheten och därmed sätts inga ytterliga-re ytterliga-resurser in. Enligt personalen beror detta bland annat på att fritidspedago-gernas ansvar för att gemensamt med skolans lärare bidra till att eleverna når målen inte ses som självklart Det är viktigt att kommunen tillhandahåller olika former av insatser för att i varje enskilt fall kunna göra en avvägning av vilken insats som är bäst för barnet. För att försäkra sig om att tillräckliga och adekva-ta resurser avsätts för särskilt stöd är det nödvändigt att kommunen känner till såväl omfattningen av stödbehovet som behoven karaktär och om de insatser som görs har avsedd effekt. Kommunen bör utveckla sitt arbete med att under-söka behovet av särskilt stöd i fritidshemmen. Det skulle kunna vara en fördel om åtgärderna kan utvärderas och samordnas med skolan.
Inspektörerna bedömer att kommunen bör utveckla sitt arbete med att ge sär-skilt stöd i fritidshemmen.
SKOLVERKET
Normer och värden
Inom detta granskningsområde behandlas om skolbarnsomsorgen erbjuder trygga miljöer. Här bedöms också om det inom skolbarnsomsorgen pågår ett arbete för att förankra värden som alla människors lika värde, jämställdhet och solidaritet samt att motverka diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder lik-som att motverka annan kränkande behandling. För detta arbete ska för varje verksamhet finnas en likabehandlingsplan.
Normer och värden i samvaron
De intervjuade, såväl rektorer som personal och föräldrar, framhåller att skol-barnsomsorgen bidrar till att utveckla barnens sociala kompetens. Konflikthan-tering, gruppstärkande aktiviteter, samarbetslekar och inte minst samtal enskilt eller i grupp uppges vara betydelsefulla inslag för att stärka barnens sociala ut-veckling. Fritidshemmen har ofta gemensamma regler och normer med skolan.
På flera av skolorna är det personal från fritidshemmen tillsammans med sko-lans elever som upprättat skosko-lans och fritidshemmets ordningsregler. Det är också vanligt att det är personal från fritidshemmen som ansvarar för skolans elevråd. De flesta av personalen upplever att barngrupperna är stora och att barnen ofta leker i grupper utan att någon vuxen deltar. Detta kan innebära att personalen får svårt att upptäcka vilka normer och värden som barnen ger ut-ryck för. Föräldrar uppger dock att barnen är trygga i verksamheten och att fritidshemmen erbjuder barnen en meningsfull fritid. Inspektörerna bedömer att arbetet med normer och värden fungerar bra och bidrar till att utveckla bar-nens sociala kompetens.
Jämställdhet
Läroplanen anger bland annat att fritidshemmet ska motverka traditionella könsmönster och könsroller. För att främja denna utveckling har Varbergs kommun anställt två genuspedagoger som har till uppgift att stödja förskolorna, skolorna och skolbarnsomsorgen i detta arbete. Enligt personalen pågår ett kontinuerligt arbete med denna fråga bland annat genom att personalen styr leken och tar upp händelser som belyser frågan.
Likabehandlingsplaner
Enligt lagen (2006:67) om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever råder det ett uttryckligt förbud mot diskrimine-ring och annan kränkande behandling av barn och elever. Lagens ändamål är att främja barns och elevers lika rättigheter oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder och att före-bygga och förhindra trakasserier och annan kränkande behandling. Huvudman-nen ska enligt lagen bedriva ett målinriktat arbete för att främja dessa ändamål och se till att det upprättas en likabehandlingsplan i varje verksamhet. I det mål-inriktade arbetet ingår även att vidta åtgärder för att förebygga och förhindra att barn och elever utsätts för trakasserier och annan kränkande behandling liksom att vid behov utreda omständigheterna och i förekommande fall vidta åtgärder för att förhindra fortsatta kränkningar. I likabehandlingsplanen ska åtgärder redovisas och den ska ses över och följas upp varje år. Likabehandlingsplanen ska upprättas, följas upp och ses över under medverkan av barnen eller eleverna och den ska utgå från en kartläggning av den egna verksamheten.
Inspektionen visar att arbetet med likabehandlingsplaner i skolbarnsomsorgen varierar. En del av fritidshemmen saknar helt likabehandlingsplan. I de fall det finns en likabehandlingsplan för fritidshemmet är denna framtagen tillsammans med skolan. Dessa planer är i allmänhet helt inriktade på situationer som kan uppstå under skoltid. Åtgärder som riktar sig till fritidshemmen är ovanliga.
Inspektörerna bedömer att fritidshemmen saknar likabehandlingsplaner. De likabehandlingsplaner som gäller för både skola och skolbarnsomsorg kan inte anses uppfylla de krav som finns på en likabehandlingsplan för varje verksam-het.
Ledning och kvalitetsarbete
Inom detta granskningsområde behandlas tillgången till plats inom skolbarns-omsorgen samt verksamheternas ledning och personal, barngruppernas storlek och sammansättning samt lokalernas ändamålsenlighet. Här behandlas också kvalitetsarbetet inom skolbarnsomsorgen.
Personalens utbildning och erfarenhet
Här bedömer inspektionen om personalen inom skolbarnsomsorgen har ut-bildning eller erfarenhet som bidrar till en god omsorg och pedagogisk verk-samhet och om kommunen erbjuder kompetensutveckling utifrån verksamhe-tens behov.
Tabell 1: Andel personal med pedagogisk högskoleutbildning i procent.
Varberg 73
Samtliga kommuner 58
Källa: Skolverkets statistik från år 2006.
I Varberg har 73 procent av fritidshemspersonalen pedagogisk högskoleutbild-ning, enligt Skolverkets statistik avseende år 2006. Detta är högre andel än riks-genomsnittet. Rektorerna uttrycker en strävan efter att öka andelen personal med pedagogisk högskoleutbildning, men uppger också att det finns svårigheter att rekrytera personal med sådan kompetens.
Kompetensutveckling anordnas dels för all personal inom den egna enheten, dels riktat till fritidshemspersonal inom hela kommunen. Kommunens plane-ring av kompetensutveckling innebär ofta att kompetensutvecklingen förläggs till tider då fritidshemmen har svårt att avvara personal. Exempelvis erbjuds personal från fritidshem att vara med på skolans kompetensutveckling om det praktiskt går att genomföra. Personalen efterfrågar riktade kompetensutveck-lingsinsatser. Vid utvecklingssamtal med rektor tas ofta kompetensutvecklings-insatser upp men praktiska och ekonomiska skäl försvårar möjligheterna att få kompetensutveckling. Intervjuerna visar att personalen är väl insatt i skolbarns-omsorgens uppdrag och vilka mål som gäller för verksamheten. Inspektörerna bedömer att kommunen bör förbättra planeringen och genomförandet av kom-petensutvecklingen.
Ledningens/huvudmannens ansvar
Här bedömer inspektionen om huvudmannen liksom ledningen har god kun-skap om skolbarnsomsorgens uppdrag och kvalitet och tar ansvar för verksam-hetens utveckling i riktning mot de nationella målen.
Kommunen har stor frihet att avgöra hur skolbarnsomsorgen ska utformas.
Kommunallagen ställer dock krav på en tydlig fördelning av ansvaret. Enligt
SKOLVERKET ledning är väl förtrogen med verksamhetens mål och uppdrag samt det dagliga arbetet i verksamheten.
Inspektörerna har inte upptäckt några oklarheter i ansvarsfördelningen. Vid personalintervjuer förekommer uppgifter om ledningens bristande förtrogenhet med skolbarnsomsorgens mål, uppdrag och det dagliga arbetet. Personalen uppfattar i första hand rektorerna som informationsbärare och i andra hand som pedagogiska ledare. Fritidshemmens uppdrag berörs oftast inte i utveck-lingsplaner eller kvalitetsredovisningar där det finns sådana. Rektorerna upp-fattas dock av personal och föräldrar i allmänhet som engagerade och intresse-rade av verksamheten.
Inspektörerna bedömer att ansvarsfördelningen mellan olika nivåer i organisa-tionen är tydlig, men att kommunen bör säkerställa att samtliga rektorer är in-satta i skolbarnsomsorgens uppdrag och mål samt att de tar ett större pedago-giskt ansvar för verksamheten.
Tillgång till plats
Här kontrollerar inspektionen om skolbarnsomsorg erbjuds till och med barnet är tolv år och om kommunen erbjuder plats utan oskäligt dröjsmål (inom 3-4 månader efter anmälan).
Kommunen uppger att tillgången till plats är god. Plats kan alltid erbjudas inom fyra månader från vårdnadshavarens ansökan om detta. Likaså uppfylls kravet på att barnet ska få plats vid ett fritidshem i den skola barnet går. Enligt både personal och ledning minskar intresset för fritidshem med stigande ålder.
Grupper
Här bedömer inspektionen om barngrupperna i kommunens skolbarnsomsorg är lämpligt stora och om kommunen vid sammansättning av grupperna tar hän-syn till bl.a. barnens ålder, behov av särskilt stöd, personalens kompetens och lokalerna. Här bedöms också om kommunen gör konsekvensutredningar innan beslut fattas som påverkar fritidshemmens gruppstorlek och gruppsammansätt-ning samt personaltäthet
Utvecklingen av gruppstorlekar och personaltäthet följer samma utveckling i Varberg som i de flesta andra kommuner.Nedan följer en jämförelse mellan riksgenomsnittet och förhållandena i Varberg de tre senaste åren.
Tabell 2: Antal barn per avdelning.
2004 2005 2006 Varberg 28 31 33 Samtliga kommuner 31 31 32
Källa: Skolverkets statistik från år 2006.
Tabell 3: Antal barn per årsarbetare.
2004 2005 2006 Varberg 22 22 23 Samtliga kommuner 18 18 19
Källa: Skolverkets statistik från år 2006.
Av ovanstående tabeller framgår att fritidshemsgrupperna i Varberg är något större än i det genomsnittliga fritidshemmet i Sverige. Personaltätheten är något lägre än riksgenomsnittet. Kommunens resurstilldelning till fritidshemmen ba-seras i huvudsak på antal inskrivna barn. Rektorerna ansvarar för att organisera fritidshemsgrupperna inom sin enhet och personalen har viss möjlighet att på-verka dessa beslut. Enligt både personalen och rektorerna varierar gruppernas storlek utifrån gruppens sammansättning där bland annat barn i behov särskilt stöd speciellt beaktas. De ekonomiska ramarna upplevs dock som så snäva att det egentliga utrymmet för anpassningar av gruppstorlekarna är små.
De intervjuade cheferna framhåller att personalen ofta är kreativ i sitt sätt att organisera arbetet med barnen genom att t. ex. dela upp i smågrupper vid olika aktiviteter. Personalen instämmer i detta men påpekar samtidigt att lokalerna kan vara ett hinder. De intervjuade är medvetna om att fritidshemsgrupperna är stora, men ingen utvärdering eller utredning av gruppstorlekens betydelse för kvaliteten görs.
Inspektörerna påpekar att kommunen bör försäkra sig om att gruppstorlek och personaltäthet är anpassad till barnens behov och säkerhet. Dessutom bedömer inspektörerna att kommunen bör genomföra dokumenterade konsekvensutred-ningar innan beslut fattas som påverkar fritidshemmens gruppstorlek eller per-sonaltäthet.
Lokaler
Enligt den personal som inspektörerna intervjuar varierar kvaliteten på fritids-hemmens lokaler men de flesta anser att de har ändamålsenliga lokaler. De fles-ta anser också att utemiljön är bra.
Kvalitetsarbete
Här bedömer inspektionen om skolbarnsomsorgens resultat, arbete och förut-sättningar att nå de nationella målen och kraven utvärderas på såväl lokal som kommunal nivå, om måluppfyllelsen är tillfredsställande och om det genomförs förbättringsåtgärder. Inspektionen bedömer också om varje fritidshem liksom kommunen dokumenterar det systematiska kvalitetsarbetet i en kvalitetsredo-visning som innehåller en bedömning av i vilken mån de nationella målen för skolbarnsomsorgen nåtts och om en redogörelse skrivs för vilka åtgärder som man avser att vidta för att öka måluppfyllelsen. Inspektionen kontrollerar också om huvudmannen utövar tillsyn över enskilda fritidshem.
Fritidshemmens kvalitetsarbete sammanfaller till stor del med skolornas för-bättringsarbete. I de flesta fall saknas redovisningar av fritidshemmens verk-samhet och bedömningar av hur de nationella målen förverkligats. I bästa fall redovisas att det finns fritidshem på skolan. I ett fåtal fall finns det
Fritidshemmens kvalitetsarbete sammanfaller till stor del med skolornas för-bättringsarbete. I de flesta fall saknas redovisningar av fritidshemmens verk-samhet och bedömningar av hur de nationella målen förverkligats. I bästa fall redovisas att det finns fritidshem på skolan. I ett fåtal fall finns det