Förskoleklass
Grundskola årskurserna 1–9
Innehåll
Inledning ... 1 Underlag ... 1 Beskrivning av Hagaskolan och Brunnsbergsskolan ... 2 Bedömningar ... 2
Inledning
Skolverket har granskat verksamheten i Hagaskolan och Brunnsbergsskolan och besökt skolorna den 16, 17 och 18 oktober 2007. I slutet av denna rapport framgår vilka inspektörer som varit ansvariga för utbildningsinspektionen.
Inspektionen riktas mot tre huvudområden: Kunskaper, Normer och värden samt Ledning och kvalitetsarbete. De krav på åtgärder som inspektörerna anger i denna rapport framgår även av Skolverkets beslut med anledning av inspektionen. Bedömningarna av kvaliteten och om verksamheten uppfyller statens krav görs utifrån skollagen, läroplanen och övriga författningar för det offentliga skolväsendet.
Övergripande information om inspektionen finns publicerad på Skolverkets webbplats (www.skolverket.se).
Kommunen har det yttersta ansvaret för att de brister inspektörerna lyfter fram i bedömningen åtgärdas av skolan. Åtgärderna ska redovisas till Skolverket inom tre månader vilket framgår av Skolverkets beslut. Skolverket följer också upp effekterna av inspektionen vid kommande inspektionstillfälle.
Denna skriftliga rapport kompletteras med muntlig återrapportering av de an-svariga inspektörerna.
Underlag
Underlaget för inspektörernas bedömning är dels dokument från kommunen och skolorna, dels den information som samlats in under besöket. Även annan information om kommunen och skolorna som finns i Skolverkets nationella uppföljningssystem eller finns publicerat på annat sätt har använts.
I skolorna intervjuades rektorerna, lärare, övrig personal och elever samt föräld-rar med barn i olika årskurser. Inspektörerna besökte även lektioner i flertalet årskurser och verksamheten i förskoleklassen. Även andra iakttagelser i
skol-miljön och studier av dokument som finns på skolan utgör underlag för kvali-tetsbedömningen.
Rektor har tagit del av och givits möjlighet att lämna synpunkter på sakuppgif-ter i rapporten.
Beskrivning av Hagaskolan och Brunnsbergsskolan
Hagaskolan Antal barn/elever
Förskoleklass 35
Grundskola 456
Källa: Skolans egna uppgifter.
Brunnsbergsskolan Antal barn/elever
Förskoleklass 6
Grundskola 23
Källa: Skolans egna uppgifter.
Hagaskolan består av två skolenheter; Hagaskolan med årskurserna F–9 och Brunnsbergsskolan med förskoleklass och årskurserna 1–3. Cirkla 70 personer arbetar på Hagaskolan/Brunnsbergsskolan som även omfattar fritidshemsverk-samhet. Två rektorer ansvarar gemensamt för Hagaskolan/Brunnsbergsskolan.
Skolbarnsomsorgen bedöms i en egen verksamhetsrapport.
Bedömningar
Samlad bedömning
Utbildningen i förskoleklassen stimulerar barnens utveckling och lärande och ger en god grund för fortsatt skolgång. Undervisningen i de tidigare åren sker i hög grad både i åldershomogena och åldersintegrerade grupper. Vilken gruppe-ring lärarna väljer att arbeta med styrs av såväl lektionernas innehåll som ele-vernas olika förutsättningar, vilket är exempel på en god individanpassning av undervisningen. Även för äldre elever sker individanpassning på olika sätt och särskilt stöd ges till de elever som behöver det. Hagaskolan bör dock vara ob-servant på att stödet inte begränsas till de behörighetsgivande ämnena.
När det gäller kunskapsuppföljning i de tidigaste åren, upp till årskurs 3, sker den på ett bra sätt när det gäller den enskilda individen, medan det däremot på grupp och skolnivå inte finns något systematiskt arbete med kunskapsuppfölj-ning i något ämne. I de mellersta årskurserna följs också elevernas kunskapsut-veckling upp på individnivå, men när det gäller systematiken för skolan sker den endast i ämnena engelska, matematik och svenska i årskurs 5. I de senare åren finns en uppföljning på skolnivå i form av betygen. Någon analys av dessa, i syfte att förbättra verksamheten, görs dock inte.
Resultaten i form av slutbetygen avviker inte nämnvärt från övriga skolor i kommunen eller riket. Undantag från detta föreligger dock när det gäller skill-naden i resultaten mellan pojkar och flickor, vilket gör det angeläget att försöka finna orsakerna till detta.
Elevinflytande är välfungerande när det gäller den formella delen i form av
elev-SKOLVERKET och delaktigheten i planering och genomförande av undervisningen är däremot
avsevärt mer varierat och i de flesta fall inte särskilt stort. Variationen är stor mellan de olika arbetslagen. Umgängestonen på skolan är god både emellan elever och vuxna och elever emellan. Stämningen är lugn och eleverna uttrycker att de känner sig trygga, vilket också verifieras av lärarna och inspektörernas intryck.
Hagaskolans lärare och elever är indelade i arbetslag. Dessa har utvecklats i oli-ka riktningar och skolans verksamhet ger därför ett spretigt intryck. Skillnader-na är stora. Samarbete och erfarenhetsutbyte mellan arbetslagen är begränsat, vilket riskerar leda till en icke likvärdig utbildning inom Hagaskolan. Skolans båda rektorer har endast arbetat något år på skolan och de har en stor uppgift framför sig; att av arbetslagen skapa en Hagaskola med en varierad men likvär-dig verksamhet. Vidare behövs en stark ledning för att kunna utveckla modeller och rutiner för den systematiska uppföljningen och utvärderingen på skolnivå, något som idag lyser med sin frånvaro, liksom för en del andra områden där skolan måste uppfattas som en enhet av elever och föräldrar.
Inspektörerna bedömer att nedan angivna brister snarast måste åtgärdas.
- Skolan gör inte en systematisk uppföljning och utvärdering av elevernas kunskapsresultat i förhållande till målen i årskurs 5 i samtliga ämnen och inte heller en systematisk utvärdering av elevernas kunskapsresultat i förhål-lande till målen i årskurs 9 (4 kap. 1 § skollagen, 2 kap. 6 § grundskoleför-ordningen samt avsnitt 2.2 och 2.8 i läroplanen för det obligatoriska skolvä-sendet, förskoleklassen och fritidshemmet, Lpo 94).
- Skolornas kvalitetsredovisning uppfyller inte förordningens krav (3 § för-ordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m.).
Inspektörerna bedömer att det finns behov av förbättringsinsatser på skolan inom följande områden.
- Hagaskolan bör noga följa prioriteringen av stödet så att även elever med behov av stöd i andra ämnen än engelska, matematik och svenska erhåller sådant stöd.
- Hagaskolan bör förbättra sitt arbete för rättvis och likvärdig betygssättning.
- Elevernas inflytandet över undervisningens innehåll och uppläggning bör förbättras.
- Kvalitetsarbetet bör förbättras.
- Rektorerna bör arbeta för att skapa en sammanhållen Hagaskola.
Kunskaper
Utbildningen i förskoleklassen ska stimulera varje barns utveckling och lärande samt ligga till grund för fortsatt skolgång. Enligt personalen vid Hagaskolan och Brunnsbergsskolan ges barnen i förskoleklassen möjlighet till mycket lek och lärande. Förskoleklassen är lokalmässigt integrerad i Hagaskolan och Brunns-bergsskolan och personalen ingår i samma arbetslag som personal i årskurserna 1–3. Förskoleklassen är del av verksamheten vid skolan och barnen deltar na-turligt i skolans dagliga arbete. Inspektörerna bedömer att förskoleklassens verksamhet stimulerar barnens utveckling och lärande samt ligger till grund för fortsatt skolgång.
Vid Hagaskolan följs elevernas kunskapsresultat i första hand upp i ämnena engelska, matematik och svenska. Till stöd för uppföljningen använder man de nationella ämnesproven i dessa ämnen i årskurserna 5 och 9. Några uppfölj-ningar av kunskapsresultaten på skolnivå i övriga ämnen eller andra årskurser sker inte såvitt inspektörerna kunnat uppfatta.
Inspektörerna bedömer att skolan saknar systematisk uppföljning och analys av kunskapsresultaten i årskurserna 5 och 9, vilket måste åtgärdas.
Tabell 1.Resultat på nationella prov i årskurs 5.
Hagaskolan Andel elever (%) som minst uppnått kravnivån
2005 2006 2007
Engelska 80 85 85
Matematik 70 88 87
Svenska 70 88 87
Källa: Skolans rektor.
Av tabellen ovan framgår en anmärkningsvärd förändring mellan 2005 och 2006. Enligt rektorn genomför samtliga elever i årskurs 5 de nationella proven och antalet elever i årskursen varierar under de tre redovisade åren mellan 40 och 60.
Tabell 2: Resultatmått för elever i årskurs 9.
Hagaskolan Varberg Riket
2005 2006 2007 2005 2006 2007 2005 2006 2007 Meritvärde 201 198 222 205 201 210 206 207 207
- Flickor 225 212 261 220 212 224 217 218 219
- Pojkar 185 186 180 192 191 197 196 196 196
Andel (i procent) behöriga till nationellt program
83 89 86 91 90 92 89 90 89
- Flickor 91 97 93 94 92 93 91 91 90
- Pojkar 78 83 76 89 87 90 88 88 88
Andel elever som nått målen i alla ämnen
74 77 83 80 78 83 76 76 81
Källa: Skolverkets statistik, SIRIS
Ovanstående tabell visar generellt låga resultat för pojkarna på Hagaskolan jäm-fört med såväl kommunen som riket. Vidare kan noteras att betygen för 2007 är
SKOLVERKET inte gjort någon analys av detta eller på annat sätt försökt ta reda på om det beror på bättre undervisning eller på generösare betygssättning. Inspektörerna vill peka på vikten av att skolan följer skolans betygssammanställningar och betygssättningen på skolan, såväl generellt som ur ett genusperspektiv, och för-söka analysera resultaten och utreda vad som kan ligga bakom dem och vidta åtgärder i syfte att förbättra måluppfyllelsen.
Tabell 3:Tabellen visar relationen mellan resultaten i nationella prov i årskurs 9 och slut-betygen i samma ämnen år 2007. Totala antalet elever år 2007 var 51.
Ämnen Andel elever som uppnått målen i det nationella pro-vet
Andelen elever, av alla sko-lans elever, som i slutbetyget uppnått målen
Svenska 92 96
Engelska 100 98
Matematik 86 89
Källa: Skolans egna uppgifter.
En jämförelse av värdena i tabellen visar på god överensstämmelse mellan re-sultaten på de nationella proven och kunskapsrere-sultaten i de tre ämnena i form av slutbetyg.
Individanpassning och särskilt stöd
Undervisningen ska, enligt de nationella styrdokumenten, anpassas till varje elevs förutsättningar och behov. Den ska med utgångspunkt i elevernas bak-grund, tidigare erfarenheter, språk och kunskaper främja elevernas fortsatta lärande och kunskapsutveckling. Skolan har ett särskilt ansvar för de elever som av olika anledningar har svårigheter att nå målen för utbildningen. Därför kan undervisningen aldrig utformas lika för alla.
På de båda skolorna är arbetslagen uppbyggda på ett varierat sätt. Det innebär att sätten att individanpassa undervisningen också varierar. Inspektörerna ser elever som arbetar med olika arbetsområden i samma klassrum men också med samma arbetsområden men på olika nivåer. Graden av individanpassning och stöd förefaller inte vara beroende av hur arbetslagen är organiserade utan mer av den personal som arbetar i lagen. Inspektörerna bedömer att undervisningen individanpassas.
När det gäller elever med större inlärningssvårigheter och som är i behov av särskilt stöd upprättas åtgärdsprogram för dessa elever och stödet ges då såväl i klassen som utanför. För de äldre eleverna finns en grupp kallad 3G där elever kan få gå i kortare eller längre perioder och i huvudsak i de behörighetsgivande ämnena ämnena. Även om skolan anser att elever kan få stöd i de flesta ämnena finns det flera på skolan som uttrycker att stöd och särskilt stöd har en klar fo-kusering på de behörighetsgivande ämnena. Inspektörerna bedömer att särskilt stöd ges till elever som behöver det, men bedömer också att skolan noga bör följa prioriteringen av stödet så att även elever med behov av stöd i andra äm-nen än engelska, matematik och svenska erhåller sådant stöd.
Skolan har fungerande rutiner för utredning av elevärenden genom sitt elevhäl-soteam.
Bedömning och betygssättning
Lärarna på såväl Brunnsbergsskolan som Hagaskolan säger att de genom olika metoder såsom portfolio, ”jag kan”-material, egna anteckningar och annat har en god kunskap om elevernas kunskapsutveckling och kunskapsresultat. De delger eleverna och deras föräldrar denna kunskap om elevens lärande vid ut-vecklingssamtalen. Dessa utsagor bekräftas av både elever och föräldrar. Skolan har dock som nämns tidigare i rapporten ingen bild av måluppfyllelsen på skol-nivå och lärarna har heller inte fått något uppdrag att sammanställa måluppfyl-lelsen. Någon systematisk uppföljning av kunskapsresultaten i andra ämnen än engelska, matematik och svenska görs inte på skolnivå. Inte heller i årskurserna 8 och 9 där det finns ett underlag på elevnivå i form av betyg görs någon syste-matisk utvärdering eller analys av resultaten på skolnivå.
Enligt de lärare som arbetar med betygssättning finns det ingen diskussion på skolan om betyg och bedömning och inte heller något organiserat forum i kommunen för betygsfrågor. Inspektörerna bedömer att skolan bör förbättra sitt arbete för rättvis och likvärdig betygssättning.
Normer och värden
Vid inspektörernas besök råder god stämning i klassrum, i korridorer och på skolgårdarna i båda skolorna. Inspektörernas intryck är att eleverna är artiga och trevliga, samt att de trivs i sina skolor. Detta tyder på att värdegrundsarbetet också lett till konkreta resultat på skolorna. Vidare upplever inspektörerna att eleverna respekterar människors lika värde och att de inte tolererar kränkande behandling.
I läroplanen betonas vikten av elevernas ansvar och inflytande i skolan. Författ-ningarna lyfter fram att skolan ska sträva efter att eleverna har kunskap om de-mokratins principer och utvecklar sin förmåga att arbeta i demokratiska former.
Vid Hagaskolan finns elevråd och klassråd i varje klass. Eleverna uppger att elevrådet tas på allvar och att de kan genomföra vissa förbättringar på skolan via arbetet i elevrådet. Inspektörerna bedömer att arbetet med elevernas formel-la inflytande är bra vid Hagaskoformel-lan. När det däremot gäller inflytandet över undervisningens innehåll och uppläggning uppfattar inspektörerna det, utifrån iakttagelser och olika utsagor, som begränsat, varför inspektörerna bedömer att det bör förbättras.
Enligt lagen (2006:67) om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever råder det numera ett uttryckligt förbud mot dis-kriminering och annan kränkande behandling av barn och elever. Lagens ända-mål är att främja barns och elevers lika rättigheter oavsett kön, etnisk tillhörig-het, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder och att förebygga och förhindra trakasserier och annan kränkande behandling.
Huvudmannen ska enligt lagen bedriva ett målinriktat arbete för att främja des-sa ändamål och se till att det upprättas en likabehandlingsplan i varje verkdes-sam- verksam-het. I det målinriktade arbetet ingår även att vidta åtgärder för att förebygga och förhindra att barn och elever utsätts för trakasserier och annan kränkande be-handling liksom att vid behov utreda omständigheterna och i förekommande fall vidta åtgärder för att förhindra fortsatta kränkningar. I likabehandlingspla-nen ska åtgärder redovisas och den ska ses över och följas upp varje år. Likabe-handlingsplanen ska upprättas, följas upp och ses över under medverkan av barnen eller eleverna och den ska utgå från en kartläggning av den egna verk-samheten.
SKOLVERKET Hagaskolan och Brunnsbergsskolan har en gemensam likabehandlingsplan och den omfattar även fritidshemsverksamheten vid skolorna. Det går inte i planen att urskilja de olika skolorna och verksamheterna och det finns heller ingen aktuell kartläggning av de olika verksamheternas behov som utgångspunkt för planerade åtgärder under det kommande året. I planen ingår en beskrivning av olika åtgärder och förhållningssätt för att förebygga och motverka olika typer av diskriminering liksom stöd för agerande i akuta situationer. Föräldrar och elever har i viss mån varit delaktiga i utarbetandet av planen. Eftersom ansvaret för upprättandet av likabehandlingsplaner i kommunen inte överlåtits till rektorn sker bedömningen av likabehandlingsplanerna i den för kommunen övergri-pande rapporten.
Skolornas ordningsregler är kända av eleverna på båda skolorna.
Ledning och kvalitetsarbete
Styrning och ledning
Enligt skolförfattningarna ska det för ledningen av utbildningen i skolorna fin-nas rektorer. Som rektor får bara den anställas som genom utbildning och erfa-renhet förvärvat pedagogisk insikt. Rektorn ska hålla sig förtrogen med det dag-liga arbetet i skolan. Hagaskolan har två rektorer som båda har lärarutbildning.
De har båda genomgått den statliga rektorsutbildningen och har erfarenhet som rektor från andra skolor och kommuner. Den ena rektorn, med en lågstadielä-rarutbildning i grunden, har ansvar för de senare åren och den andre som har lärarutbildning för de senare åren, har ansvar för de tidigare skolåren. Persona-len upplever de båda rektorerna som väldigt samspelta och uppfattar att de är enhetliga i sina ställningstaganden och allmänna agerande, trots att de endast varit på skolan cirka ett år. Lärare och elever vet i allmänhet vem av de två som är deras rektor, men ibland kan gränserna bli litet diffusa. Detta upplevs dock inte som något problem på skolan. Rektorerna har arbetat för, och förefaller utifrån intervjuer ha lyckats med, att skapa en plattform från vilken de ska kun-na utveckla skolan. Skolan har haft en stor omsättning på rektorer och alla på skolan hoppas nu att en tid av stabilitet på rektorstjänsterna ska följa, där lång-siktig satsning kan ske på den pedagogiska utvecklingen på skolan.
Arbetslagen, som är olika till sin uppbyggnad, har under den period av rektors-byten som varit i viss mån blivit självstyrande med ett begränsat samarbete mel-lan arbetslagen, vilket lett till att det finns en tendens till att arbetslagen har ut-vecklat ett antal olika subkulturer på skolan. Inspektörerna bedömer att rekto-rerna bör arbeta för att skapa en sammanhållen Hagaskola.
Kvalitetsarbete
I kvalitetsredovisningen 2006/07 anges följande:
Utvecklingsområde: Rutiner för insamlande av resultat från läs- och matematik-test för de yngre åren och föräldraenkät måste förbättras. I många klasser an-vänder man föräldraenkäter men det finns inte någon samlad bild för hela sko-lan. Önskvärt vore en gemensam enkät för hela kommunen.
Underlag som beskriver kunskaps/kvalitetsutveckling saknas. Gemensamma så-dana för kommunen bör tas fram.
Av detta citat framträder en bild av en splittrad skola. Varje arbetslag skö-ter/har skött sig själv och är det något på skolnivå som måste göras så verkar personalen anse att det är någon annan som ska göra det. Texten antyder att det finns en klass- eller arbetslagsnivå och en kommunnivå, men ingen skolnivå i
styrsystemet. Inspektörernas dokumentstudier, intervjuer och besök i verksam-heten bekräftar bilden av en skola där arbetslagen är isolerade öar som redovi-sar sina resultat på olika sätt och där spridandet av doda idéer sällan sker mellan arbetslagen. Detta behöver inte betyda att verksamheterna är av mindre bra kvalitet, men det ger inte rektorerna förutsättningar att se en samlad bild av skolans kvalitetsarbete och resultat. Inspektörerna bedömer att skolans kvali-tetsarbete måste förbättras och göras mer enhetligt inom hela skolan.
Utifrån de utvärderingar och övrigt kvalitetsarbete som dock gjorts på skolan har skolan utarbetat en kvalitetsredovisning. Kvalitetsredovisningen är mycket kortfattad vilket skulle ha kunnat vara en styrka under förutsättning att det finns hänvisningar till andra dokument som bekräftar skolans måluppfyllelse under året. Så är dock inte fallet. Föregående års kvalitetsredovisning var avsevärt mera omfattande men även i den lyste bevisen på måluppfyllelse i stort sett med sin frånvaro och inte heller där fanns hänvisningar till annan dokumentation.
Utifrån ett antal målområden finns det, under rubriken Måluppfyllelse, beskriv-ningar av vad man har gjort och ibland en begränsad bedömning av måluppfyl-lelsen. Tyvärr finns väldigt litet av bevis eller underlag för de bedömningar som gjorts. Vidare finns för varje målområde ett utvecklingsområde där man beskri-ver hur skolan skall gå vidare för att höja måluppfyllelsen. Det finns således strukturer i kvalitetsredovisningen som är bra, men det krävs att den fylls med avsevärt mer innehåll och analyser utifrån ett materiel som kommer fram ur ett förbättrat kvalitetsarbete. Inspektörerna bedömer att kvalitetsredovisningen måste förbättras.
Tillgång till likvärdig utbildning
Modersmålsundervisning erbjuds via förvaltningen liksom på övriga skolor i kommunen. Studiehandledning på modersmålet erbjuds de elever som är i be-hov av detta. Svenska som andraspråk ges som eget ämne.
Resurser
Kommuner och landsting är skyldiga att för undervisningen använda lärare, förskollärare eller fritidspedagoger som har en utbildning avsedd för den un-dervisning de i huvudsak ska bedriva. Undantag får göras endast om personer med sådan utbildning inte finns att tillgå eller det finns något annat särskilt skäl med hänsyn till eleverna. Hagaskolan använder till stor del lärare som har en utbildning för den undervisning de i huvudsak bedriver.
Eleverna har tillgång till bibliotek och böcker, skrivmateriel och andra hjälpme-del som behövs för en tidsenlig utbildning och för att nå målen för utbildning-en. Datorutrustningen är ändamålsenlig och används i undervisningutbildning-en. Lokaler-na ger förutsättningar för eleverLokaler-na att nå målen, men byggLokaler-naderLokaler-nas karaktär försvårar möjligheterna till samverkan mellan olika årskurser, ämnen och verk-samheter.
Datum Ort
2008-05-06 Göteborg
Mats Löwing Bosse Jersenius
Utbildningsinspektion i Varbergs kommun Håstensskolan Dnr 53-2007:3405