Förskoleklass
Grundskola årskurserna 1–9
Innehåll
Inledning ... 1 Underlag ... 1 Beskrivning av Furubergsskolan... 2 Bedömningar ... 2
Inledning
Skolverket har granskat verksamheten i Furubergsskolan och besökt skolan den 14-16 november 2007. I slutet av denna rapport framgår vilka inspektörer som varit ansvariga för utbildningsinspektionen.
Inspektionen riktas mot tre huvudområden: Kunskaper, Normer och värden samt Ledning och kvalitetsarbete. De krav på åtgärder som inspektörerna anger i denna rapport framgår även av Skolverkets beslut med anledning av inspektionen. Bedömningarna av kvaliteten och om verksamheten uppfyller statens krav görs utifrån skollagen, läroplanen och övriga författningar för det offentliga skolväsendet.
Övergripande information om inspektionen finns publicerad på Skolverkets webbplats (www.skolverket.se).
Kommunen har det yttersta ansvaret för att de brister inspektörerna lyfter fram i bedömningen åtgärdas av skolan. Åtgärderna ska redovisas till Skolverket inom tre månader vilket framgår av Skolverkets beslut. Skolverket följer också upp effekterna av inspektionen vid kommande inspektionstillfälle.
Denna skriftliga rapport kompletteras med muntlig återrapportering av de an-svariga inspektörerna.
Underlag
Underlaget för inspektörernas bedömning är dels dokument från kommunen och skolan dels den information som samlats in under besöket. Även annan information om kommunen och skolan som finns i Skolverkets nationella upp-följningssystem eller finns publicerat på annat sätt har använts.
I skolan intervjuades elever, lärare, elevhälsoteamet, rektorn samt föräldrar med barn i olika årskurser. Inspektörerna besökte även lektioner i flertalet årskurser och verksamheten i förskoleklassen. Även andra iakttagelser i skolmiljön och studier av dokument som finns på skolan utgör underlag för
kvalitetsbedöm-SKOLVERKET
Rektorn har tagit del av och givits möjlighet att lämna synpunkter på sakuppgif-ter i rapporten.
Beskrivning av Furubergsskolan
Furubergsskolan Antal barn/elever
Förskoleklass 54
Grundskola 490
Källa: Uppgifter från skolan.
Furubergsskolan ligger centralt i Varbergs kommun i ett område med mestadels villabebyggelse. Skolan som tidigare var en 1–6 skola har byggts om till en F–9 skola. Skolan består av två delar, en större del där eleverna i årskurserna 4–9 går och en del där eleverna i förskoleklass till och med årskurs 3 går. Den delen består i sin tur av tre byggnader där totalt fyra arbetslag arbetar. I den större delen arbetar totalt sex arbetslag. I de lägre åldrarna ansvarar arbetslagen för var sin förskoleklass till årskurs 3 samt fritidshem, i de äldre åldrarna ansvarar varje arbetslag för en årskurs. Fritidsverksamheten bedöms i en särskild verksamhets-rapport. Skolan har få elever med utländsk bakgrund.
Bedömningar
Samlad bedömning
Furubergsskolan präglas av ett område med mycket homogent elevunderlag och nästan inga elever med utländsk bakgrund, samt att den i praktiken består av två skolor med totalt tio arbetslag. Områdets sociala karaktär innebär att skolan har ett mycket homogent elevunderlag. Många elever känner stor press på att pres-tera höga betyg samtidigt som skolan har ett rykte som säger att det är svårare på Furubergsskolan än på övriga skolor att få höga betyg. Sammantaget innebär detta att flera elever känner sig stressade, vilket intygas av skolans skolsköterska, lärare och ledning. Lärarna agerar med stor självständighet vilket bland annat resulterat i att flera av arbetslagen har utvecklat egna tolkningar och rutiner för hur verksamheten ska bedrivas. Eftersom skolan saknar systematiska uppfölj-ningar och det systematiska kvalitetsarbetet behöver förbättras är det svårt att se en tydlig pedagogisk linje i arbetet.
Skolans rutiner kring bedömning och betygssättning bör förbättras. Eleverna har rätt till en rättvis bedömning och skolan måste söka samarbete med andra skolor för gemensamma diskussioner när det gäller bedömning och betygsätt-ning för att undvika att skolorna bedömer eleverna olika. Det måste vara sam-ma villkor för den elev som söker vidare till gymnasiet oavsett vilken skola ele-ven gått på.
De flesta elever trivs på skolan och det sociala klimatet upplevs som gott. In-spektörerna samtalade med elever som nu går i olika gymnasieskolor men som tidigare gått på skolan och de saknade trivseln på Furubergsskolan.
Inspektörerna bedömer att nedan angivna brister snarast måste åtgärdas.
- De lokala bearbetningarna av nationella betygskriterier i bland annat ämnet idrott och hälsa samt engelska innehåller mål och kriterier som inte över-ensstämmer med de mål som eleverna enligt den nationella kursplanen ska ha uppnått i slutet av det nionde skolåret och inte heller med de nationella
betygskriterierna (förordningen om kursplaner för grundskolan och Skol-verkets föreskrifter om betygskriterier för grundskolans ämnen).
- Skolan gör inte en systematisk uppföljning och utvärdering av elevernas kunskapsresultat i förhållande till målen i årskurs 5 i samtliga ämnen och inte heller en systematisk utvärdering av elevernas kunskapsresultat i förhål-lande till målen i årskurs 9 (4 kap. 1 § skollagen, 2 kap. 6 § grundskoleför-ordningen samt avsnitt 2.2 och 2.8 i läroplanen för det obligatoriska skolvä-sendet, förskoleklassen och fritidshemmet, Lpo 94).
- Kvalitetsredovisningen uppfyller inte förordningens krav (3 § förordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m.).
- Elever är inte delaktiga i och vårdnadshavare ges inte möjlighet att delta i arbetet med skolans kvalitetsredovisning (4 § förordning om kvalitetsredo-visning inom skolväsendet m.m.).
- Elevens val erbjuds inte (2 kap. 19-20 §§ grundskoleförordningen).
- Skolan saknar en arbetsplan (2 kap. 23 § grundskoleförordningen).
Inspektörerna bedömer att det finns behov av förbättringsinsatser på skolan inom följande områden.
- Skolan bör utveckla förskoleklassens arbete så att alla barn ges möjlighet till utveckling och lärande så att lekens stora betydelse för barnens förmåga att arbeta självständigt och lösa problem lyfts fram.
- Skolan bör analysera skillnaderna i kunskapsresultat mellan flickor och poj-kar.
- Skolan bör arbeta för att innehållet i undervisningen, arbetssätt och arbets-former i högre grad motsvarar det som uttrycks i läroplanens och kurspla-nernas mål att sträva mot oavsett årskurs, lärare och ämne.
- Elevernas kunskaper om de nationella målen bör förbättras och skolan bör utveckla arbetssätten för att främja elevernas förmåga och vilja till ansvar och inflytande över den egna lärsituationen.
- Skolan bör utveckla elevernas individuella utvecklingsplaner och relatera dessa till målen i läroplanen och kursplanerna.
- Åtgärdsprogrammens innehåll bör utvecklas.
- Skolan behöver diskutera vilka elever som är i behov av särskilt stöd.
- Skolan bör förbättra arbetet för en likvärdig bedömning och betygssättning.
- Kvalitetsarbetet på skolan bör förbättras.
- Rektorerna bör tydligare leda den pedagogiska utvecklingen vid skolan.
- Skolans arbete med likabehandlingsplanen bör förbättras.
Kunskaper
Resultat och utvärdering av lärandet
Utbildningen i förskoleklassen ska stimulera varje barns utveckling och lärande samt ligga till grund för fortsatt skolgång. Enligt personalen ges barnen i för-skoleklassen möjlighet till mycket lek och lärande men denna bild stämmer inte helt överens med den bild inspektörerna får av elever, föräldrar och lektionsbe-sök. Det finns skillnader mellan arbetslagen och mellan hur enskilda lärare
tol-SKOLVERKET
kar uppdraget. Inspektörerna ser att det finns personal som arbetar på ett sätt som stimulerar barnens möjligheter till utveckling och lärande samt lägger en grund för fortsatt skolgång men att det också finns exempel på inslag i verk-samheten som inte ligger i linje med ovanstående. Inspektörerna bedömer att skolan behöver utveckla förskoleklassens arbete så att alla barn ges möjlighet till utveckling och lärande så att barnens förmåga att arbeta självständigt och lösa problem lyfts fram.
Enligt läroplanen ska en skola följa upp och utvärdera måluppfyllelsen. I Furu-bergsskolan följs de yngre elevernas utveckling främst genom de nationella äm-nesproven i engelska, matematik och svenska i årskurs 5. I de lägre åldrarna har skolan nyligen börjat arbeta med så kallade läsutvecklingsscheman där elevernas läsutveckling mäts. Resultaten används till att, i framtiden, ge en samlad bild av läsutvecklingen. I skolans kvalitetsredovisning för läsåret 2006/07 redovisas inga sådana resultat och inte heller resultaten från andra test eller prov. Skolan har, som övriga skolor i Varberg, anslutits till ett datasystem som har syftet att mer systematiskt dokumentera elevernas utveckling och lärande från årskurs 1–9. Inspektörerna har tagit del av ett antal omdömen som registrerats i databa-sen. Där redovisas mer vad eleven ska göra och inte vad eleven kan. Eleverna får snarare en beskrivning av vad de förväntas göra än vad de ska lära sig. Flera av omdömena är dessutom generella och mer en sorts information om ämnet och de krav läraren ställer på eleverna generellt. Utifrån de uppgifter som sam-lats i databasen har eleverna svårt att utveckla sin förmåga att själva bedöma sina resultat och ställa egna och andras bedömning i relation till den egna ar-betsprestationen och de förutsättningar som finns.
År 2006 deltog 100 procent av eleverna i de nationella proven i årskurs 5 och 97 procent deltog 2007. Andelen elever som bedömts nå kravnivån vid de na-tionella ämnesproven i årskurs 5 framgår av nedanstående tabell.
Tabell 1:Resultat på nationella prov i årskurs 5.
Andel elever (%) som minst uppnått kravnivån i årskurs 5
2005 2006 2007
Engelska 88 99 99
Matematik 86 94 92
Svenska 95 95 100
Källa: Skolan.
Lärarna i årskurserna 6–9 anser i intervjuer att de har olika metoder för att följa elevernas kunskapsutveckling. De genomför egna utvärderingar av elevernas kunskapsutveckling. Precis som för lärarna för de yngre åldrarna kan de inte redovisa någon systematisk uppföljning eller dokumentation av elevernas kun-skapsresultat. Inspektörerna bedömer att elevernas resultat inte följs upp fort-löpande och att organiseringen av undervisningen inte omprövas utifrån syste-matiska uppföljningar och utvärderingar.
Av avgångseleverna 2007 var 91 procent behöriga till nationellt program i gym-nasieskolan. Andelen behöriga elever har under de senaste tre åren överstigit 90 procent.
Tabell 2: Resultatmått för elever i årskurs 9.
Furubergsskolan Varberg Riket
2005 2006 2007 2005 2006 2007 2005 2006 2007 Meritvärde 205 208 206 205 201 209 206 207 207
- Flickor 227 221 225 220 212 224 217 218 219
- Pojkar 206 185 191 192 191 197 196 196 196
Andel (i pro-cent) behöri-ga till natio-nellt program
92 90 91 91 90 91 89 90 89
- Flickor 90 94 90 94 92 93 91 91 90
- Pojkar 94 84 92 89 87 90 88 88 88
Andel elever som nått målen i alla ämnen
84 74 75 80 78 78 76 76 76
Källa: Skolverkets statistik.
Tabell 2 visar att eleverna vid Furubergsskolan når ett något lägre genomsnitt-ligt meritvärde än riksgenomsnittet och att eleverna i något högre utsträckning än riksgenomsnittet når behörighet till nationellt program. Andelen elever som når målen i alla ämnen ligger något under nivån i riksgenomsnittet. Det finns, mellan flickors och pojkars resultat, skillnader som inspektörerna bedömer att skolan behöver analysera.
Eleverna i årskurs 9 genomför de nationella ämnesproven i engelska, matematik och svenska. Över 95 procent av eleverna deltog i de nationella proven 2006 och 2007. Resultatet för 2007 framgår av nedanstående tabell.
Tabell 3: Tabellen visar relationen mellan resultaten i nationella prov i årskurs 9 och slut-betygen i samma ämnen år 2007.
Ämnen Andel elever som upp-nått kravnivån i det na-tionella provet år 2007
Andelen elever som i slut-betyget uppnått målen år 2007
Svenska 97 96
Matematik 97 94
Engelska 97 97
Källa: Skolans statistik.
Inspektörerna bedömer att skolan måste arbeta för att utveckla uppföljningen och utvärderingen av elevernas kunskapsresultat och att detta arbete fortsätt-ningsvis omfattar samtliga ämnen och årskurser. Dessutom bör skolan ytterliga-re analysera kunskapsytterliga-resultaten och vidta ytterliga-relevanta åtgärder för att utveckla undervisningen.
SKOLVERKET
Individanpassning och särskilt stöd
Enligt läroplanen ska skolan vara tydlig i fråga om mål, innehåll och arbetsfor-mer. Detta för att det är en förutsättning för elevers möjlighet till inflytande.
För att läraren ska kunna utgå från varje enskild individs behov krävs att läraren är tydlig i vad eleven uppnått och vad han eller hon ska göra för att nå längre.
Som hjälp i detta arbete använder skolans lärare utvecklingssamtalet och elever-nas individuella utvecklingsplaner (IUP). Inför utvecklingssamtalet skickar en del av lärarna hem de omdömen som samlas i den ovan nämnda databasen.
Detta trots att det finns föräldrar som inte önskar det. Omdömena i databasen är av skilda kvalitéer (se ovan). IUP finns men används inte som ett redskap för vare sig elever eller lärare, när det gäller elevernas individuella lärande. Det samma gäller det som framkommer i samband med utvecklingssamtalen.
Eleverna har varierade kunskaper om målen. Enligt eleverna beror detta på vilken lärare de har. Inspektörerna ser få exempel på att eleverna får delta i pla-nering och utvärdering av undervisningen. De har endast i få fall möjlighet att exempelvis välja teman eller andra aktiviteter. Vissa lärare ser kunskap som nå-got som enbart kan erövras genom att vissa moment genomförs. Det finns ock-så exempel på lärare som ger eleverna olika möjligheter att nå målen genom att erbjuda dem ett varierat utbud av innehåll och arbetssätt. Eleverna anser att det beror på läraren i vilken mån de har inflytande över verksamheten. Att få tillfäl-le till att reftillfäl-lektera och utvärdera klassens arbete och det egna lärandet är, enligt eleverna, sällsynt. Det finns enstaka exempel på undervisning där eleverna fått ta ett större ansvar för innehåll och sätt att visa sin kunskap. När detta inträffar uppskattas det mycket av eleverna. Utöver faktorer som tid och gruppstorlekar finns det anledning för skolan att diskutera hur val av arbetssätt och metoder kan öka måluppfyllelsen. Både elever, lärare och övrig personal konstaterar ex-empelvis att det finns få tillfällen till den samverkan mellan ämnen som är nöd-vändig för att möjliggöra en allsidig och meningsfull kunskapsutveckling i en-lighet med läroplanens värdegrund, mål och riktlinjer. En bidragande orsak till detta är enligt lärarna att de har små möjligheter till att samplanera och att det inte finns ett uttalat mål eller krav på sådan undervisning från ledningen. I sko-lans kvalitetsredovisning för läsåret 2006–2007 konstateras att elever och lärare har olika uppfattning om elevernas inflytande samt att det enligt lärarna finns svårigheter att få eleverna engagerade för sitt inflytande. Enligt samma redovis-ning behöver skolan bli bättre på att ge eleverna stöd i att ta eget ansvar och att detta kräver tydlighet från alla vuxna. Enligt eleverna är det också så att lärarna sinsemellan har olika syn på elevinflytande. Det finns också tendenser till att den stress som eleverna känner gör att eleverna inte hinner/orkar engagera sig i planeringen av undervisningen.
Inspektörerna bedömer att elevernas kunskaper om de nationella målen bör förbättras och elevernas inflytande över det egna lärandet bör öka. Skolan bör också utveckla arbetssätten för att främja elevernas förmåga och vilja till ansvar och inflytande över den egna lärsituationen. Skolan bör utveckla elevernas indi-viduella utvecklingsplaner och relatera dessa till målen i läroplanen och kurspla-nerna. Skolan bör arbeta för att undervisningen i större utsträckning anpassas till elevernas olika förutsättningar och behov och ta elevernas bakgrund, tidigare erfarenheter och kunskaper som utgångspunkt. Skolan bör arbeta för att inne-hållet i undervisningen, arbetssätt och arbetsformer i högre grad motsvarar det som uttrycks i läroplanens och kursplanernas mål att sträva mot oavsett årskurs, lärare och ämne.
Särskilt stöd ges till elever i Furubergsskolan företrädesvis inom klassens ram och av den undervisande läraren. Inom flera av skolans ordinarie grupper sak-nas det differentiering av undervisningen vilket bland annat innebär att de ele-ver som har behov av särskilt stöd hänvisas till ”Parabolen” där speciallärare och specialpedagog ger stöd. Till denna verksamhet kommer elever efter över-enskommelse med sin lärare eller som ett led i de åtgärder som planerats inom ramen för elevens åtgärdsprogram. Skolans stöd för elever i behov av särskilt stöd samlas i elevhälsoteamet (EHT) som disponerar ett hus där det också finns undervisningslokaler. Elevhälsoteamet på skolan har definierat sin uppgift som att de ska bidra till att skapa en god miljö som främjar alla elevers lärande, all-männa utveckling och hälsa. För att förbättra rutinerna kring elever i behov av stöd har EHT skapat ett system som innebär att lärarna förväntas göra ett antal insatser innan eleven tas upp i EHT. Läraren kan få stöd och handledning av specialpedagogen som också är med vid upprättandet av åtgärdsprogram. Sko-lan har som ambition att tidigt upptäcka barn i behov av särskilt stöd och att sätta in tidiga åtgärder. Skolsköterskan genomför intervjuer med eleverna kon-tinuerligt för att kartlägga elevernas synpunkter på om de får sitt stödbehov tillgodosett. I samband med inspektionen har inspektörerna granskat ett antal av skolans aktuella åtgärdsprogram och funnit att en del av dem ger intryck av att eleven och vårdnadshavaren till stor del är ansvariga för de åtgärder som planerats och åtgärdsprogrammen redovisar inte de stödåtgärder som skolan planerar att vidta för eleven. Skolans specialpedagog har gått igenom alla åt-gärdsprogrammen och också noterat brister. I syfte att förbättra åtgärdspro-grammen har EHT utarbetat nya rutiner för arbetet med åtgärdsprogram. Dessa rutiner är ännu inte helt genomförda. Inspektörerna bedömer att åtgärdspro-grammens innehåll bör utvecklas.
Enligt den intervjuade personalen fungerar det förebyggande arbetet för elever i behov av särskilt stöd bra och det finns en bra organisation för att ge särskilt stöd till elever i behov av det. Det finns däremot anledning att diskutera vilka elever som är i faktiskt behov av särskilt stöd eftersom ledning och personal har olika syn på antalet elever i behov av särskilt stöd och om alla elever i behov av särskilt stöd verkligen får det stöd de är berättigade till. Inspektörerna bedömer att skolan har ett system för att identifiera elever i behov av särskilt stöd och att erbjuda särskilt stöd men behöver diskutera vilka elever som är i behov av sär-skilt stöd.
Bedömning och betygssättning
Skolan har ingen arbetsplan men däremot ett antal handlingsplaner så som handlingsplan för elevhälsan (se ovan), krisplan m.m. Det finns också lokala bearbetningar av de nationella kursplanerna och betygskriterierna, reviderade den 27 september 2007. Bearbetningarna är sinsemellan väldigt olika och i vissa fall har nationella kriterier ersatts med lokala kriterier med helt annan innebörd.
Det finns också inslag av krav som inte är förenliga med bestämmelserna. Ex-empelvis innehåller de lokala betygskriterierna i ämnet idrott och hälsa kriterier som hög närvaro, aktivt deltagande, glada positiva elever, funktionell utrustning och att eleven kommer i tid till lektionen. I engelska finns kriterier som inte överensstämmer med den inriktning som bedömningen av elevernas kunskaper ska ha enligt kursplanen och betygskriterier. Exempelvis har kriterierna för väl godkänt reducerats till att det krävs av eleverna att de ska prestera samma som godkänt men med större säkerhet, korrekthet och självständighet och för myck-et väl godkänt ska eleven prestera som väl godkänt men med myckmyck-et större
SKOLVERKET
på att de fick oklara instruktioner från ledningen när de skulle göra de lokala bearbetningarna av kursplanerna. Därför har det blivit olika mellan olika ämnen och dessutom av ojämn kvalité. Alla har dock varit med i hela processen och diskussionerna har varit bra. Inspektörerna bedömer att vissa delar av de lokala bearbetningarna av kursplanerna och betygskriterierna strider mot bestämmel-serna och måste arbetas om.
Skolan har, enligt både elever, lärare, föräldrar och ledning, ett rykte om att det är svårt att få bra betyg. Detta indikerar även resultaten i SALSA. Skolan har haft och har låga värden de senaste tre åren. Eleverna i Furubergsskolan har, enligt Skolverkets analysverktyg SALSA1, 2007, ett utbildningsresultat som är avsevärt lägre än de modellberäknade värdena när det gäller meritvärde. Sedan 2005 har de faktiska värdena legat lägre än de förväntade (–15 år 2007). Många av eleverna i de äldre åldrarna känner en press och stress över betygen. Det finns, enligt många elever, höga krav både från hemmen och från lärarna. Det handlar många gånger om att producera fakta och inte om olika aspekter på kunskaper. Skolans arbete bör mer inriktas på att ge utrymme för olika kun-skapsformer och att skapa ett lärande där dessa former balanseras och blir till en enhet. Eleven måste visa sina kunskaper genom att lyckas på proven. Enligt lärarna har de betygssättande lärarna noga diskuterat de nationella betygskriteri-erna och utifrån bearbetningen av kriteribetygskriteri-erna bedömt elevbetygskriteri-erna. Orsaken till att det upplevs svårare att få höga betyg på Furubergsskolan är snarare att lärarna anser att övriga betygssättande lärare i andra skolor sätter för höga betyg. Efter-som vissa av de lokala bearbetningarna av de nationella betygskriterierna strider
Skolan har, enligt både elever, lärare, föräldrar och ledning, ett rykte om att det är svårt att få bra betyg. Detta indikerar även resultaten i SALSA. Skolan har haft och har låga värden de senaste tre åren. Eleverna i Furubergsskolan har, enligt Skolverkets analysverktyg SALSA1, 2007, ett utbildningsresultat som är avsevärt lägre än de modellberäknade värdena när det gäller meritvärde. Sedan 2005 har de faktiska värdena legat lägre än de förväntade (–15 år 2007). Många av eleverna i de äldre åldrarna känner en press och stress över betygen. Det finns, enligt många elever, höga krav både från hemmen och från lärarna. Det handlar många gånger om att producera fakta och inte om olika aspekter på kunskaper. Skolans arbete bör mer inriktas på att ge utrymme för olika kun-skapsformer och att skapa ett lärande där dessa former balanseras och blir till en enhet. Eleven måste visa sina kunskaper genom att lyckas på proven. Enligt lärarna har de betygssättande lärarna noga diskuterat de nationella betygskriteri-erna och utifrån bearbetningen av kriteribetygskriteri-erna bedömt elevbetygskriteri-erna. Orsaken till att det upplevs svårare att få höga betyg på Furubergsskolan är snarare att lärarna anser att övriga betygssättande lärare i andra skolor sätter för höga betyg. Efter-som vissa av de lokala bearbetningarna av de nationella betygskriterierna strider