Förskoleklass
Grundskola årskurserna 1–9
Innehåll
Inledning ... 1 Underlag ... 1 Beskrivning av Lindbergs skola ... 2 Bedömningar ... 2
Inledning
Skolverket har granskat verksamheten i Lindbergs och Valinge skolor och besökt skolorna den 6-8 november 2007. I slutet av denna rapport framgår vilka inspektörer som varit ansvariga för utbildningsinspektionen.
Inspektionen riktas mot tre huvudområden: Kunskaper, Normer och värden samt Ledning och kvalitetsarbete. De krav på åtgärder som inspektörerna anger i denna rapport framgår även av Skolverkets beslut med anledning av inspektionen. Bedömningarna av kvaliteten och om verksamheten uppfyller statens krav görs utifrån skollagen, läroplanen och övriga författningar för det offentliga skolväsendet.
Övergripande information om inspektionen finns publicerad på Skolverkets webbplats (www.skolverket.se).
Kommunen har det yttersta ansvaret för att de brister inspektörerna lyfter fram i bedömningen åtgärdas av skolan. Åtgärderna ska redovisas till Skolverket inom tre månader vilket framgår av Skolverkets beslut. Skolverket följer också upp effekterna av inspektionen vid kommande inspektionstillfälle.
Denna skriftliga rapport kompletteras med muntlig återrapportering av de ansvariga inspektörerna.
Underlag
Underlaget för inspektörernas bedömning är dels dokument från kommunen och Lindbergs och Valinge skolor, dels den information som samlats in under besöket. Även annan information om kommunen och skolan som finns i Skolverkets nationella uppföljningssystem eller finns publicerat på annat sätt har använts.
I skolan intervjuades rektorerna, representanter för personal och elever i förskoleklass – årskurs 9 samt föräldrar med barn i olika årskurser.
Inspektörerna besökte även lektioner i flertalet årskurser och verksamheten i
förskoleklassen. Även andra iakttagelser i skolmiljön och studier av dokument som finns på skolan utgör underlag för kvalitetsbedömningen.
Rektorerna har tagit del av och givits möjlighet att lämna synpunkter på sakuppgifter i rapporten.
Beskrivning av Lindbergs skola
Lindbergs skola Antal barn/elever
Förskoleklass 38 Grundskola 404
Källa: Skolans rektorer.
Lindbergs skola ligger i ett landsbygdsområde nordost om Varberg. Verksam-heten vid skolan omfattar F–9 samt integrerad skolbarnsomsorg. Till Lindbergs skola hör även Valinge gamla skola som läsåret ut har 15 barn/elever i F–2.
Dessa elever deltar i skolbarnsomsorg i Lindbergs skola.
Lindbergs skola består av flera byggnader och återinvigdes hösten 2007 efter en om- och tillbyggnad för att kunna omfatta förskoleklass och årskurserna 1–9.
Skolan ligger naturskönt och utemiljön ger goda förutsättningar både för rastverksamheter och för utestudier. Skolgården är väl utrustad.
Läsåret 2007/08 är Lindbergs skola organiserad i fyra spår bestående av F–9.
Inom spåren finns fyra arbetslag för F–6 med åldersblandade klasser och två arbetslag för årskurserna 7–9 med åldershomogena klasser. Vid skolan finns två fritidshemsavdelningar. Skolbarnsomsorgen bedöms i en särskild verksamhets-rapport.
Skolan har två rektorer varav den ena ansvarar för verksamheten i förskoleklass, och skolbarnsomsorg samt årskurserna 1–2 i Valinge skola. Den andra rektorn ansvarar för årskurserna 1–9 i Lindbergs skola.
Rektorerna har arbetat vid skolan sedan 2001 respektive 2002.
Bedömningar
Samlad bedömning
Lindbergs skola måste på ett bättre sätt säkerställa att verksamheten utvecklas mot uppsatta mål. Det finns brister som skolan snarast måste åtgärda och vik-tiga förbättringsområden för skolan att arbeta vidare med.
Uppföljning och utvärdering av elevernas kunskapsresultat måste utvecklas. Det stöd, som ska ges till elever som riskerar att inte nå målen, måste sättas in tidi-gast möjligt och nå alla i behov av särskilt stöd. Det är också viktigt att elever-nas kännedom om de nationella målen för utbildningen ökar för att därigenom förbättra deras möjligheter till ansvar och inflytande över sin utbildning. Ele-verna har ett visst inflytande över verksamheten i stort, representanter för eleverna har t.ex. deltagit i utformandet av skolans ordningsregler, liksom över sitt lärande, men skolan bör förbättra elevernas ansvar för och inflytande över såväl verksamheten i stort som det egna lärandet.
Elevernas kunskapsutveckling i de tidigare årskurserna följs delvis upp. Skolan har inte någon samlad bild av elevernas kunskapsresultat i relation till de
SKOLVERKET kunskapsmål som anges i läroplanen och kursplanerna. Detta bidrar till att det finns brister i såväl skolans kvalitetsarbete som i skolans kvalitetsredovisning.
Skolan måste snarast upprätta en arbetsplan, förbättra kvalitetsredovisningen och utveckla kvalitetsarbetet. Rektorerna bör ta ett större ansvar för att verksamheten som helhet inriktas på de nationella målen.
Inspektörerna bedömer att nedan angivna brister snarast måste åtgärdas.
- Skolan gör inte en systematisk uppföljning och utvärdering av elevernas kunskapsresultat i förhållande till målen i årskurs 5 i samtliga ämnen och inte heller en systematisk utvärdering av elevernas kunskapsresultat i förhållande till målen i årskurs 9 (4 kap. 1 § skollagen, 2 kap. 6 § grundskoleförordningen samt avsnitt 2.2 och 2.8 i läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet, Lpo 94).
- Alla elever i behov av särskilda stödåtgärder erhåller inte sådant stöd (4 kap.
1 § skollagen och 5 kap. grundskoleförordningen).
- Åtgärdsprogram upprättas inte för alla elever som är i behov av särskilda stödåtgärder och upprättade åtgärdsprogram uppfyller inte alltid kraven i förordningen (5 kap. 1 § grundskoleförordningen).
- De skriftliga omdömen som ges för ämnen där eleven inte uppnått kurspla-nens mål är bristfälligt utformade (7 kap. 9 § grundskoleförordningen).
- Skolan saknar en lokal arbetsplan (2 kap. 23 § grundskoleförordningen).
- Skolans kvalitetsredovisning uppfyller inte förordningens krav (3 § förord-ningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m.).
- Skolan uppfyller inte förordningens krav på delaktighet vid utarbetandet av kvalitetsredovisningen (4 § förordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m.).
- Elevens val erbjuds inte enligt förordningen (2 kap. 19-20 §§ grundskole-förordningen).
- Skolan erbjuder inte språkval enligt förordningen (2 kap. 17-18 §§ grund-skoleförordningen).
- Eleverna får ingen undervisning i ämnet hem- och konsumentkunskap samt i ämnet teknik före utgången av årskurs 5, vilket medför att eleverna inte ges möjlighet att nå målen i ämnena i årskurs 5 (2 kap. 6 § grundskoleför-ordningen, förordningen om kursplaner för grundskolan och bilaga 3 till skollagen).
Inspektörerna bedömer att det finns behov av förbättringsinsatser vid skolan inom följande områden.
- Skolan bör sträva efter att förbättra elevernas kännedom om målen för utbildningen.
- Skolan bör förbättra elevernas individuella utvecklingsplaner avseende inne-håll och kvalitet.
- Skolan bör genom individualisering förbättra arbetet med att stimulera och utmana eleverna till att använda hela sin förmåga.
- Skolan bör förbättra arbetet med att säkerställa en likvärdig och rättvis betygssättning.
- Skolan bör intensifiera arbetet med normer och värden.
- Skolan bör försäkra sig om att eleverna känner sig delaktiga i framtagandet av skolans ordningsregler och är solidariska med dem.
- Skolan bör förbättra elevernas ansvar för och inflytande över såväl verksamheten i stort som det egna lärandet.
- Rektorerna bör ta ett större ansvar för det pedagogiska utvecklingsarbetet och för att verksamheten som helhet inriktas på de nationella målen.
- Skolans kvalitetsarbete bör förbättras.
Kunskaper
Lindbergs skola är organiserad för att underlätta samarbete mellan förskoleklass och skola. Utifrån intervjuer och verksamhetsbesök bedömer inspektörerna att barnen i förskoleklassen ges möjlighet till utveckling och lärande och en grund för fortsatt skolgång.
Resultat och utvärdering av lärandet
Enligt läroplanen ska läraren utifrån kursplanernas krav allsidigt utvärdera varje elevs kunskapsutveckling. Vidare ska läraren muntligt och skriftligt redovisa detta för eleven och hemmen och informera rektorn.
Inspektörerna bedömer att det i Lindbergs skola finns system för att diagnosti-sera och dokumentera elevernas kunskapsutveckling i matematik och svenska.
Enligt lärarna görs diagnoser med de yngre eleverna med hjälp av ”mattecir-keln” samt de diagnoser som finns i läromedlen. I svenska används Psykolog-förbundets screeningmaterial till och med årskurs 2. För årskurs 2 används även Skolverkets diagnosmaterial i svenska, ”Språket lyfter”, och i matematik an-vänds Skolverkets ”Analysschema i matematik för åren före skolår 6”. Enligt lärarna görs dock inte någon systematisk uppföljning i samtliga ämnen i årskurs 5. Rektorn tar i skolans kvalitetsredovisning 2006/2007 upp de nationella äm-nesproven och ”annat analysmaterial” samt anger att skolans organisation ”där pedagoger följer elever under flera år gör att vi har stor kunskap om eleven”. I skolans kvalitetsredovisning redovisas inte någon systematisk uppföljning och analys av kunskapsresultat i skolans övriga ämnen i relation till målen i årskurs 5. Inspektörerna bedömer därför att uppföljning och utvärdering av varje elevs kunskapsresultat i förhållande till de nationella målen måste utvecklas till att omfatta samtliga ämnen i årskurs 5. Se vidare om kvalitetssäkring och förbätt-ringsarbete nedan.
Tabell 1: Resultat nationella ämnesprov årskurs 5.
Lindbergs skola Andel elever (i procent) som minst uppnått kravnivån
2005 2006 2007
Engelska 80 72 84
Matematik 73 57 80
Svenska 82 77 82
Källa: Skolans rektor.
Inspektörerna noterar att andelen elever som nådde kravnivån i de nationella ämnesproven i årskurs 5 varierar kraftigt mellan åren 2005 och 2007 och att de varierande resultaten inte har analyserats i skolans kvalitetsredovisningar.
SKOLVERKET
Tabell 2: Resultatmått för elever i årskurs 9.
Lindbergs skola Varberg Riket
2005 2006 2007 2005 2006 2007 2005 2006 2007 Meritvärde 208 199 205 205 201 210 206 207 207
- Flickor 238 221 222 220 212 224 217 218 219
- Pojkar 159 184 187 192 191 197 196 196 196
Andel (i procent) behöriga till nationellt program
94 89 89 91 90 92 89 90 89
- Flickor 100 90 93 94 92 93 91 91 90
- Pojkar 83 89 85 89 87 90 88 88 88
Andel elever som nått målen i alla ämnen
76 65 80 80 78 78 76 76 76
Källa: Skolverkets statistik.
Tabell 3:Tabellen visar relationen mellan resultaten i nationella prov i årskurs 9 och slutbetygen i samma ämnen år 2007. Totala antalet elever år 2007 var 55.
Ämnen Andel elever som minst uppnått kravnivån i de nationella proven år 2007
Andelen elever som i slutbetyget uppnått målen år 2007
Engelska 96 93 Matematik 87 91 Svenska 96 95
Källor: Skolans respektive Skolverkets statistik.
Inspektörerna noterar för år 2006 en nedgång i både elevernas genomsnittliga meritvärde, andelen elever med fullständigt slutbetyg och andelen behöriga till nationellt program. Dock har pojkarnas genomsnittliga meritvärde höjts och andelen pojkar behöriga till nationellt program ökat. För år 2007 noterar inspektörerna att det genomsnittliga meritvärdet stiger något för både flickor och pojkar, att andelen flickor behöriga till nationellt program ökar, men andelen pojkar sjunker samt att andelen elever som nått målen i alla ämnen ökar. Av kvalitetsredovisningarna för 2006 och för 2006/2007 framgår inte att skolan analyserat resultaten. Inte heller i övrigt har skolan gjort någon utvärdering av resultaten i årskurs 9. Inspektörerna bedömer att skolan inte gör någon systematisk utvärdering av elevernas kunskapsresultat i förhållande till de nationella målen i samtliga ämnen i årskurs 9.
Enligt läroplanen måste skolans verksamhet utvecklas så att den svarar mot uppställda mål. Rektorer och lärare har ett professionellt ansvar för att skolan utvecklas kvalitativt. Detta kräver att undervisningsmålen ständigt prövas, resultaten följs upp och utvärderas och att nya metoder prövas och utvecklas.
Skolan bör regelmässigt analysera såväl resultaten av de nationella ämnesproven i årskurserna 5 och 9 som elevernas slutbetyg i samtliga ämnen, så att analyserna kan läggas till grund för skolans kvalitetsarbete samt för arbetet med att ge stöd till elever.
Läroplanen föreskriver att skolan i sin information till eleverna och deras vårdnadshavare ska vara tydlig i fråga om mål, innehåll och arbetsformer, eftersom detta är en förutsättning för deras rätt till inflytande och påverkan.
Eleverna i årskurserna 1–6 uppger att de inte känner till de mål de förväntas nå utom för slöjdämnet. Mål uppfattas av somliga elever som att ”man ska vara färdig med kapitel 2 i matten på fredag”. Deras lärare säger att de presenterar kursplanernas mål då de presenterar temamål. De säger också att ”vi skulle kunna bli bättre på detta”. De äldre eleverna har vaga bilder av de mål de ska uppnå, men säger att ”det finns mål i matte och so”. De uppger att lärarna tycks ha problem med att förklara målen. Lärarna för de äldre eleverna framför att eleverna ”kanske inte riktigt förstår vad de ska lära sig” och säger att de presenterar mål och betygskriterier. De är självkritiska och tror att de ofta
”hamnar i kriterier” också vid information till föräldrar. Elevernas föräldrar uppger att de informeras om målen och att eleverna själva ”fyller i ett stort papper med målen” samt att de som föräldrar får veta vilka mål som gäller för temaarbeten. Inspektörerna bedömer att skolan bör sträva efter att förbättra elevernas kännedom om målen för utbildningen. Se vidare i avsnittet om normer och värden nedan.
Individanpassning och stöd
Läraren ska enligt grundskoleförordningen minst en gång per termin genomföra ett utvecklingssamtal med varje elev och dennes vårdnadshavare. I samtalet ska elevens kunskapsutveckling och sociala utveckling behandlas. Vid samtalet ska läraren skriftligt i en individuell utvecklingsplan (IUP) sammanfatta vilka insat-ser som behövs för att eleven ska nå målen inom ramen för läroplanen och kursplanerna.
Enligt personal, elever och föräldrar genomförs utvecklingssamtal med alla elever i Lindbergs skola. De yngre eleverna uppger att de har mål som ”öva mer på styckeindelning” och ”ta det litet lugnare”. Någon elev kan redogöra för vad han/hon ska uppnå i slöjd. Eleven säger att man också har en slöjddagbok. En del äldre elever är osäkra på om de har någon IUP, andra säger att det i deras IUP står ”fortsätt som du gör”. Lärare framför att det är problematiskt att skilja mellan IUP och åtgärdsprogram. De exempel på IUP som inspektörerna tagit del av sammanfattar inte vilka insatser som behövs för att eleven ska nå målen inom läroplanen och kursplanerna. Det formulär som skolan använder för IUP har inte någon ”målrubrik” utan istället rubrikformuleringen ”Detta beslutade vi att arbeta med till nästa utvecklingssamtal”, vilket innebär att man beskriver vad eller hur något ska göras t.ex. att eleverna ”ska jobba på i samma lätta tempo”, ”ska visa mer den glada och positiva NN än den negativa NN” eller
”äta maten i skolan”. Inspektörerna noterar att en elevs IUP ibland innehåller mer åtgärder än mål t.ex. ”träna på klockan hemma” eller ”Äta och sova mer”.
Inspektörerna bedömer att skolan bör förbättra elevernas individuella utvecklingsplaner avseende innehåll och kvalitet.
SKOLVERKET Se vidare Skolverkets Allmänna råd Den individuella utvecklingsplanen och SKOLFS 2006:10 för senaste lydelse.
Enligt läroplanen ska undervisningen anpassas efter varje elevs förutsättningar, erfarenheter, behov och tänkande. Läraren ska organisera arbetet så att varje elev utvecklas och stimuleras till att använda hela sin förmåga. Några lärare uppger att de finner det svårt att individualisera efter elevernas förutsättningar.
Vid intervjuer framför föräldrar att eleverna inte utmanas tillräckligt mycket.
Inspektörerna iakttar vid verksamhetsbesök att undervisningen i många fall inte är individuellt anpassad utan alla elever förväntas göra ”samma sak” under lektionerna. Elever med helt olika förutsättningar och behov undervisas på samma sätt och med samma undervisningsmaterial. Individualiseringen varierar dock med ämne och lärare. Inspektörerna bedömer att skolan bör förbättra arbetet med att genom individualisering stimulera och utmana eleverna till att använda hela sin förmåga.
Lindbergs skola har inte någon nedskriven rutin för att identifiera elever i behov av särskilt stöd. Rektorn och även en del lärare hänvisar till att lärarna känner eleverna väl eftersom skolan är organiserad så att eleverna befinner sig i ett gemensamt spår hela sin tid i skolan. Andra lärare uppger att det saknas systematik för hur stöd ges till elever i behov av särskilt stöd och att det är elevernas ”vanliga lärare” inom arbetslaget som lägger cirka hälften av sin undervisningstid för att ge elever stöd. Organisationen ska enligt rektorn och elevhälsoteamet bidra till inkludering. Föräldrar svarar på inspektörernas fråga om stöd att ”det fungerar nog”. Enligt lärarna får de yngre eleverna stöd i engelska, matematik och svenska. De kan även få ”socialt stöd” genom t.ex.
samtal med elevhälsoteamet. Inspektörerna vill i detta sammanhang påminna skolan om att den då den organiserar stödundervisning bör tillse att varje elev får den hjälp och de utmaningar som behövs för att eleven ska nå minst godkänt betyg i ämnet.
För de äldre eleverna beskriver rektorn i skolans kvalitetsredovisning för 2006/2007 hur skolan ”förstärkt och förändrat stödet till de elever som ej når målen i något eller några kärnämnen” utifrån de lärdomar skolan ”dragit gäl-lande språkvalet svensk/engelska – vi vet att organisationen med svenska/engelska som språkval ej fungerat på ett tillfredsställande sätt.” Från och med läsåret 2004/05 tog skolan bort ”svensk/engelskan” för att starta s.k.
kärnämnesförstärkning, vilket kommit att innebära att elever som riskerar att inte nå målen i engelska, matematik och svenska under tiden för språkvalet får stöd i dessa ämnen. Skolan betraktar det som en stor vinst ”att elev och lärare känner varandra och att den kunskap som läraren har om eleven tas tillvara”.
Inspektörerna har tagit del av skriftliga omdömen då elever inte erhållit slutbe-tyg vid slutet av årskurs 9. Dessa visar att en del elever fått stöd i upp till sju olika ämnen. Andra elever har inte fått stöd i kemi, idrott och hälsa, franska eller geografi. Någon elev har inte fått stöd i svenska och engelska p.g.a. att eleven inte velat avstå från sitt språkval. Eleven har inte heller fått stöd i historia och religion och i matematik har eleven fått ”hjälp och stöd i mån av resurstill-gång”. I en del omdömen anges inte någon stödåtgärd. Inspektörerna bedömer att alla elever i behov av särskilda stödåtgärder inte erhållit sådant stöd.
Från och med den 1 juli 2006 har införts förändringar i skolformsförordning-arna avseende särskilt stöd och åtgärdsprogram. Ansvaret för att tidigt upptäcka elever i behov av särskilt stöd har tydliggjorts. Rektorn ska se till att en utred-ning inleds, om det framkommer uppgifter om att en elev kan ha behov av
sär-skilda stödåtgärder. Om utredningen visar att eleven är i behov av särsär-skilda stödåtgärder, ska rektorn se till att ett åtgärdsprogram upprättas. Av åtgärds-programmet ska framgå vilka elevens behov är, hur behoven ska tillgodoses samt hur åtgärderna skall följas upp och utvärderas. Programmet ska omfatta elevens hela skolsituation.
Enligt lärare och elevhälsopersonal kan åtgärdsprogram upprättas med stöd av skolans speciallärare. Inspektörerna bedömer att de åtgärdsprogram som de tagit del av uppfyller förordningens krav om att beskriva elevens behov och hur dessa ska tillgodoses. Däremot beskrivs inte hur åtgärderna ska följas upp och utvärderas. Inspektörerna bedömer att åtgärdsprogrammen är av varierande kvalitet och måste förbättras. Eftersom personal uppger att det inte finns någon systematik för hur stöd ges till elever i behov av särskilt stöd och att de yngre eleverna inte får stöd i andra ämnen än engelska, matematik och svenska samt att äldre elevers skriftliga omdömen efter årskurs 9 visar att stöd inte ges i alla ämnen bedömer inspektörerna att åtgärdsprogram inte upprättas för alla elever i behov av särskilda stödåtgärder.
Bedömning och betygssättning
Enligt läroplanen ska läraren bland annat utifrån kursplanen allsidigt utvärdera varje elevs kunskapsutveckling och vid betygssättningen utnyttja all tillgänglig information om elevens kunskaper i förhållande till kraven i kursplanen och göra en allsidig bedömning av dessa kunskaper. För att utbildningens resultat ska vara möjliga att följa har ett avstämningstillfälle, mål att uppnå, lagts in efter det femte skolåret i kursplanernas ämnen (med undantag av moderna språk).
Den bedömning av resultaten som görs då ska användas som grund för att vid behov förändra arbetet.
Vid Lindbergs skola uppger personalen att de följer elevernas kunskapsutveck-ling genom att på spårkonferenser informera varandra om elevernas kunskap och utveckling. De för också minnesanteckningar i samband med utvecklings-samtal.
Personalen uppger vidare att de haft en utbildningsdag, föreläsning, i bedöm-ning och betygssättbedöm-ning och att man inte träffar lärare från kommunens övriga skolor för att jämföra bedömningar och betygssättning. Rektorn skriver i sko-lans kvalitetsredovisning för 2006/2007 att ”det förs en dialog mellan betygs-sättande lärare på skolan” och att lärare samarbetar vid rättning och bedömning av de nationella ämnesproven. Visst samarbete sker även enligt rektorn vid be-dömning av muntliga framställningar, uppsatser etcetera. Inspektörerna noterar att skolan inte samarbetat med andra skolor i kommunen eller skolor i andra kommuner för att säkerställa en likvärdig bedömning och betygssättning. In-spektörerna vill erinra om att detta är nödvändigt för att lärare ska kunna sätta likvärdiga betyg. Inspektörerna bedömer att skolan bör förbättra arbetet med att säkerställa en likvärdig och rättvis betygssättning.
Om en elev inte når upp till de mål i ett ämne som enligt kursplanen ska ha
Om en elev inte når upp till de mål i ett ämne som enligt kursplanen ska ha