Grundsärskola 1–10 Träningsskolan 1–10
Innehåll
Inledning ... 1 Underlag ... 1 Beskrivning av skolorna ... 2 Bedömningar ... 2
Inledning
Skolverket har granskat verksamheten i den obligatoriska särskolan vid Marie-dalsskolan den 29 januari 2008. Dessutom har Skolverket fortlöpande inspekte-rat den del av den obligatoriska särskolan som utgör individintegrerade elever. I slutet av denna rapport framgår vilka inspektörer som varit ansvariga för ut-bildningsinspektionen. I Varbergs kommun finns ett förhållandevis stort antal elever som är individintegrerade elever på de kommunala skolorna. Deras vill-kor behandlas i respektive skolrapport.
Inspektionen riktas mot tre huvudområden: Kunskaper, Normer och värden samt Ledning och kvalitetsarbete. De krav på åtgärder som inspektörerna anger i denna rapport framgår även av Skolverkets beslut med anledning av inspektionen. Bedömningarna av kvaliteten och om verksamheten uppfyller statens krav görs utifrån skollagen, läroplanen och övriga författningar för det offentliga skolväsendet.
Övergripande information om inspektionen finns publicerad på Skolverkets webbplats (www.skolverket.se).
Kommunen har det yttersta ansvaret för att de brister inspektörerna lyfter fram i bedömningen åtgärdas av skolan. Åtgärderna ska redovisas till Skolverket inom tre månader vilket framgår av Skolverkets beslut. Skolverket följer också upp effekterna av inspektionen vid kommande inspektionstillfälle.
Denna skriftliga rapport kompletteras med muntlig återrapportering av de an-svariga inspektörerna.
Underlag
Underlaget för inspektörernas bedömning är dels dokument från kommunen och den obligatoriska särskolan, dels den information som samlats in under besöket. Även annan information om kommunen och skolan som finns i
Skol-SKOLVERKET
verkets nationella uppföljningssystem eller finns publicerat på annat sätt har använts.
Vid den obligatoriska särskolan intervjuades rektorn, personal samt föräldrar med barn i olika årskurser. Inspektörerna besökte även lektioner. Även andra iakttagelser i skolmiljön och studier av dokument som finns på skolan utgör underlag för kvalitetsbedömningen.
Rektorerna har tagit del av och givits möjlighet att lämna synpunkter på sak-uppgifter i rapporten.
Beskrivning av skolorna
Antal elever
Den obligatoriska särskolan 106
Källa: Varbergs kommun.
Den obligatoriska särskolan vid Mariedalsskolan är i uppdelad i två former;
grundsärskola för årskurserna 1–10 och träningsskola för årskurserna 1–10. För ledningen av den obligatoriska särskolan vid Mariedalsskolan finns en rektor.
Gymnasiesärskolan tillhandahåller två nationella program (Hotell och restau-rang och Miljö-Industri-Fastighet) samt det Individuella programmet. För led-ningen av gymnasiesärskolan ansvarar en av gymnasieskolans rektorer. Gymna-siesärskolan bedöms i gymnasieskolans rapport.
Fritidshem och förlängd skolbarnsomsorg (FSO) för särskolans elever finns vid respektive hemskola och för eleverna i åldern 13-20 år finns ett fritidshem på gymnasieskolan.
Bedömningar
Samlad bedömning
Inspektörerna bedömer att den obligatoriska särskolan i Varbergs kommun behöver driva ett utvecklingsarbete. Rektorn har här ett övergripande lednings-ansvar för att så sker. Enligt personalen och rektorn pågår sedan oktober 2007, då nuvarande rektor tillträdde sin tjänst, ett aktivt förbättringsarbete som syftar till att skapa nya bättre rutiner inom en rad olika områden, bland annat avseen-de kvalitetsarbetet.
Inspektörerna bedömer att nedan angivna brister snarast måste åtgärdas.
- Den obligatoriska särskolan gör inte en systematisk uppföljning och utvärde-ring av elevernas kunskapsresultat i förhållande till målen i årskurs 5 i samtli-ga ämnen och inte heller en systematisk utvärdering av elevernas kunskaps-resultat i förhållande till målen i årskurs 9 (2 kap .2 § särskoleförordningen samt avsnitt 2.2 och 2.8 i läroplan för den obligatoriska skolväsendet, för-skoleklassen och fritidshemmet, Lpo 94).
- Den obligatoriska särskolan har inte en arbetsplan (2 kap. 12 § särskolefö-rordningen).
- Kvalitetsredovisningen uppfyller inte förordningens krav (3 § förordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m.).
- Kvalitetsredovisningen har inte upprättats under medverkan av lärare, övrig personal och elever (4 § förordningen om kvalitetsredovisning inom skolvä-sendet m.m.).
- Särskoleelever som är integrerade i grundskolan undervisas inte enlig särsko-lans kursplaner (6 kap. 1§ särskoleförordningen ).
- I anslutning till beslutet om mottagande i särskolan avgörs inte om en elev ska gå i grundsärskolan eller träningsskolan (6 kap. 3 § skollagen).
Det finns enligt inspektörernas bedömning behov av förbättringsinsatser inom följande områden:
- Den obligatoriska särskolan bör utveckla sina rutiner för att formulera tyd-liga och mätbara individuella mål och att de individuella utvecklingsplanerna bör utvecklas.
- Den obligatoriska särskolan bör förbättra sitt kvalitetsarbete.
- Den obligatoriska särskolan bör utveckla sina rutiner för att säkerställa en likvärdig betygssättning.
- Den obligatoriska särskolan bör utreda vad som orsakar att flera elever pla-ceras sent i den obligatoriska särskolan.
Kunskaper
I den obligatoriska särskolan är arbetet varierat och undervisningen utgår från varje elevs behov och förutsättningar. Verksamheten präglas av att vara en fun-gerande verksamhet, men dokumentation saknas.
Elevernas individuella mål att uppnå i den obligatoriska särskolan anger den kunskapsnivå som eleverna efter sina förutsättningar ska ha uppnått då utbild-ningen avslutas. För grundsärskolan finns också mål som eleverna efter sina förutsättningar ska ha uppnått i slutet av det femte skolåret. En del elever kan naturligtvis i vissa ämnen komma längre i sitt lärande. I den obligatoriska sär-skolans kvalitetsredovisning finns inga kunskapsresultat redovisade. Skolan gör inte någon systematisk uppföljning och utvärdering av elevernas kunskapsut-veckling i förhållande till de nationella målen som eleverna i grundsärskolan ska ha uppnått i slutet av det femte och det nionde skolåret och de mål som elever-na i träningsskolan ska ha uppnått i slutet av det nionde skolåret. Skolans av-saknad på resultatuppföljningar och utvärderingar gör att det är svårt att bedö-ma särskolans resultat. Inspektörerna bedömer att skolan måste bli bättre på att och följa upp och utvärdera kunskapsresultaten. Se vidare under avsnittet Kvali-tetsarbete.
Elevens kunskapsutveckling redovisas för eleven och elevens vårdnadshavare i utvecklingssamtalet. Elevernas kunskapsutveckling kan följas genom plane-ringsböcker, dagböcker samt individuella utvecklingsplaner där elevernas kun-skaper och utveckling beskrivs. Utvecklingssamtal genomförs minst en gång per termin. Vid utvecklingssamtalet ska läraren i en framåtsyftande individuell ut-vecklingsplan (IUP) skriftligt sammanfatta vilka insatser som behövs för att eleven ska utvecklas så långt som möjligt. Alla elever har enligt personalen en IUP som redovisar vilka mål som eleven, föräldern respektive läraren anser att eleven ska arbeta med under tiden fram till nästa utvecklingssamtal. Vid inter-vjuer framkommer att lärarnas förmåga att sätta individuella mål skiftar. Inspek-törerna bedömer att den obligatoriska särskolan bör utveckla sina rutiner för att
SKOLVERKET
lingsplanerna bör utvecklas. Se vidare Skolverkets allmänna råd (SKOLFS 2006:10) om den individuella utvecklingsplanen.
Elever i den obligatoriska särskolan ska få intyg efter genomgången utbildning.
På begäran kan eleverna också få ett studieomdöme. Elev eller elevens vård-nadshavare i grundsärskolan kan begära betyg i årskurserna 8, 9 och 10. Betygs-katalog förs vid respektive skola. Betygsskalan är tvågradig och omfattar betygs-stegen Godkänt och Väl godkänt. I träningsskolan sätts inte betyg. Utvärdering och avstämning ska göras med utgångspunkt i de mål som uppställts i de indi-viduella utvecklingsplanerna som gjorts i samråd med elevens vårdnadshavare.
Intervjuer visar att bedömning och betygssättning har skapat en del bekymmer eftersom kriterier för Väl godkänt saknas. I särskolan sker oftast ingen samver-kan kring bedömning och betygssättning, vilket till stor del beror på att elev-gruppen är liten och att elevernas förutsättningar skiljer sig åt enligt lärare. In-spektörerna bedömer att rutiner bör utvecklas för att säkerställa en likvärdig betygssättning, särskilt i små verksamheter med få lärare är behovet av samver-kan med andra skolor stort.
Normer och värden
Särskolans personal försöker att tillsammans med grundskolans personal skapa gemensamma mötesplatser för eleverna. Särskolans elever deltar till viss del i grundskolornas gemensamma aktiviteter exempelvis friluftsdagar och skolav-slutningar. Elevernas inflytande och delaktighet varierar beroende på de förut-sättningar som eleverna har. Inspektörerna bedömer att eleverna ges möjlighet till inflytande över verksamheten efter sin förmåga.
Det förekommer kränkningar inom särskolan vilket särskolan omedelbart tar hand om. Det förekommer dessutom kränkningar mellan särskolan och grund-skolan. Detta problem är större i de yngre åldrarna än i de äldre. Särskolan arbe-tar med detta problem i samarbete med Mariedalsskolan bland annat genom att vissa av särskolans äldre elever är med på vissa lektioner i grundskolan. Enligt personalen kan informationen mellan särskolan och grundskolan bli bättre av-seende dessa frågor. (Se även inspektionsrapporten för Mariedalsskolan.)
Enligt lagen (2006:67) om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever råder det numera ett uttryckligt förbud mot dis-kriminering och annan kränkande behandling av barn och elever. Lagens ända-mål är att främja barns och elevers lika rättigheter oavsett kön, etnisk tillhörig-het, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder och att förebygga och förhindra trakasserier och annan kränkande behandling.
Huvudmannen ska enligt lagen bedriva ett målinriktat arbete för att främja des-sa ändamål och se till att det upprättas en likabehandlingsplan i varje verkdes-sam- verksam-het. I det målinriktade arbetet ingår även att vidta åtgärder för att förebygga och förhindra att barn och elever utsätts för trakasserier och annan kränkande be-handling liksom att vid behov utreda omständigheterna och i förekommande fall vidta åtgärder för att förhindra fortsatta kränkningar.
I likabehandlingsplanen ska åtgärder redovisas och den ska ses över och följas upp varje år. Likabehandlingsplanen ska upprättas, följas upp och ses över un-der medverkan av barnen eller eleverna och den ska utgå från en kartläggning av den egna verksamheten.
Vid inspektionstillfället har Mariedalsskolans obligatoriska särskola och grund-skola en gemensam likabehandlingsplan. Den innehåller mål och visioner samt ordningsregler. Inspektörerna bedömer att likabehandlingsplanen är gedigen
och genomtänkt, men planen motsvarar inte de krav som ställs på en sådan plan bland annat beroende på att särskolan ska som verksamhet upprätta en egen plan som tar sin utgångspunkt i särskolans förutsättningar. Inspektörerna bedömer att den obligatoriska särskolans likabehandlingsplan inte uppfyller de krav som ställs på en sådan plan. Se vidare Skolverkets allmänna råd (SKOLFS 2007:7) för arbetet med att främja likabehandling.
Eftersom ansvaret för upprättandet av likabehandlingsplaner i kommunen inte överlåtits till rektorn sker bedömningen av likabehandlingsplanen i den för kommunen övergripande rapporten.
Ledning och kvalitetsarbete
Styrning och ledning
Enligt skolförfattningarna ska det för skolans ledning finnas en rektor som ge-nom utbildning och erfarenhet förvärvat pedagogisk insikt. Rektorn ska dessut-om hålla sig förtrogen med det dagliga arbetet i skolan. Rektorn för den obliga-toriska särskolan vid Mariedalsskolan påbörjade sin tjänst i oktober 2007. Hon är utbildad lärare och har genomgått den statliga rektorsutbildningen. Rektorn träffar regelbundet sin personal för att stämma av det dagliga arbetet. Hon är dessutom ofta ute i verksamheten för att lyssna och betrakta. Lärarna upplever, trots den korta tjänstgöringstiden, att rektorn i hög grad är pedagogisk ledare som tar det övergripande ansvaret för att verksamheten inriktas på att nå de nationella målen. Inspektörerna bedömer att rektorn håller sig förtrogen med det dagliga arbetet på ett mycket bra sätt.
Enligt läroplanen ansvarar rektorn för att en lokal arbetsplan upprättas samt för att skolans resultat följs upp och utvärderas i förhållande till de nationella målen och till målen i skolplanen och den lokala arbetsplanen. Rektorn har ansvaret för skolans resultat. Som tidigare nämnts saknar skolan rutiner för uppföljning och utvärdering av kunskapsresultaten på både individnivå och skolnivå. Sko-lans rektor som är relativt nyanställd arbetar med att skapa rutiner för detta.
Den obligatoriska särskolan saknar en arbetsplan. Enligt rektorn har inte verk-samheten haft som rutin att upprätta planeringsdokument, dokumentations-handlingar och kvalitetsredovisningar. Rektorn har nu tillsammans med sina lärare initierat ett arbete som bland annat syftar till att ta fram en arbetsplan och hittills har skolan identifierat fem fokusområden. Inspektörerna bedömer att skolan måste upprätta en arbetsplan i enlighet med särskoleförordningens krav.
Kvalitetsarbete
Rektorn och lärarna har en viktig roll i det ständiga kvalitets- och förbättrings-arbete som behöver bedrivas för att eleverna ska nå de kunskaper, den utveck-ling och det lärande som finns fastlagt i måldokumenten. Varje rektor har där-för ett ansvar där-för att se till att det finns väl fungerande system där-för att styra mot uppsatta mål. Detta krav finns stadgat i bland annat läroplanen.
Mot bakgrund av vad som redogjordes för i området Resultat och utvärdering av lärandet bedömer inspektörerna att skolan måste se över sina rutiner för kvalitetsarbetet så att skolan i högre utsträckning formulerar tydliga och mätba-ra individuella mål och tydligare redovisar resultat. Enligt inspektörernas me-ning har rektorn och lärarna en viktig uppgift att tillsammans analysera sam-banden mellan de strukturella förutsättningarna, det pedagogiska arbetet och måluppfyllelsen. Inspektörerna bedömer därför att den obligatoriska särskolan bör förbättra sitt kvalitetsarbete.
SKOLVERKET
Enligt förordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m. ska varje skola årligen upprätta en skriftlig kvalitetsredovisning. Enligt samma förordning ska den skriftliga kvalitetsredovisningen innehålla en bedömning av i vilken utsträckning de nationella målen för utbildningen har förverkligats och en redo-görelse för vilka åtgärder skolan avser att vidta för ökad måluppfyllelse. I kvali-tetsredovisningen ska dessutom verksamhetens förutsättningar och arbetet i verksamheten redovisas.
Skolans nya rektor har upprättat en skriftlig kvalitetsredovisning avseende läs-året 2007. Skolans senast upprättade redovisning innehåller inte några direkta bedömningar av måluppfyllelsen, det vill säga en värderande utsaga om hur skolans uppnådda resultat förhåller sig till de nationella målen. Det finns inte heller någon slutsats som förklarar varför resultaten ser ut som de gör. Den slutsats som finns är mer av beskrivande art och den är inte underbyggd av ett analyserande arbete. Skolans redovisning innehåller redovisning av åtgärder, men eftersom skolans slutsats inte är underbyggd av analyser är det svårt att veta om dessa är adekvata för att öka måluppfyllelsen. Av redovisningen fram-går inte heller tydligt skolans förutsättningar och arbetet i verksamheten. Sko-lans redovisning bör även tydligare kunna redovisa resultat.
Det framkom också att redovisningen är upprättad av rektorn allena. Förord-ningen ställer krav på att elever, lärare och övriga personal ska medverka i utar-betandet och att elevernas föräldrar ska ges möjlighet att delta.
Inspektörerna bedömer att skolan måste se över innehållet i kvalitetsredovis-ningen så att den tydligare redogör för en bedömning av måluppfyllelsen, åtgär-der för bättre måluppfyllelse, skolans förutsättningar och arbetet i verksamhe-ten. Skolan måste i högre utsträckning redovisa resultat. Det fortsatta redovis-ningsarbetet måste utarbetas under medverkan av lärare, övrig personal och elever. Inspektörerna vill i detta sammanhang hänvisa till Skolverkets allmänna råd (SKOLFS 2006:18) om kvalitetsredovisning.
Tillgång till likvärdig utbildning
Vid inspektörernas granskning av ett antal slumpmässigt utvalda inskrivningsut-redningar framkom att det i något fall saknades psykologisk utredning. Skolans nuvarande rektor ställer höga krav på utredningarna och tvingas till upprepade kompletteringar. Bland annat beror detta på övriga rektorers bristande kunska-per om vad som krävs. I vissa fall är även psykologutredningarna otydliga avse-ende elevens rätt till placering i särskola. Även här begär nuvarande rektor kompletteringar. Även chefen för kommunen elevhälsa som ansvarar för psy-kologerna arbetar med denna fråga. Inspektörerna förutsätter att rektorn kom-pletterar ofullständiga utredningar för att försäkra sig om att elever placerats korrekt.
Det är styrelsen för särskolan, det vill säga ansvarig nämnd i kommunen som ska fatta beslut om placering och föräldrarna måste vara eniga om att de vill att barnet ska börja. Beslutsfattandet kan delegeras till exempelvis rektorn och så är fallet i Varbergs kommun. Efter beslut om att barnet ska tas emot i särskolan ska beslut fattas om barnet ska gå i grundsärskola eller träningsskola. Rektorn ska sedan besluta i vilken klass barnet ska gå. Rektorn kan dock inte placera eleven som särskoleelev i en grundskoleklass om inte föräldrarna medger det.
I Varbergs kommun har elever slentrianmässigt placerats i grundsärskola och först i de senare åren har rektorn gjort en bedömning om eventuell placering i träningsskola. Nuvarande rektor har uppmärksammat detta och placerar numer
elever efter förutsättningar och behov. Inspektörerna bedömer att det är en brist att det i anslutning till beslutet om mottagande i särskolan inte avgörs om en elev ska gå i grundsärskolan eller träningsskolan.
I Varbergs kommun är det förhållandevis många elever som är individintegre-rade (36 procent i förhållande till rikets 16 procent). För flera av dessa elever blir situationen för svår i grundskolornas senare år vilket medför att de flyttar till Mariedalsskolan. Dessutom framkommer det att flera elever utreds och pla-ceras i särskolan sent. Framför allt är det när eleverna ska betygsättas som en placering blir aktuell. Detta innebär att Mariedalsskolan får många elever i de senare åren. Rektor bör utreda vad som orsakar dessa sena placeringar.
Resurser
För att anses behörig att undervisa inom särskolan bör man ha grundskollärar-behörighet med specialpedagogisk kompetens. Det finns idag inga formella utbildningar för pedagoger inom särskolan. Intervjuer visar att flertalet lärare vid grundsärskolan i Varbergs kommun har grundskollärarbehörighet och har läst specialpedagogiska kurser. Enligt rektorn saknas dock bland annat special-pedagog för de äldre åldrarna. Enligt inspektörerna och rektorn har lärarna ett stort engagemang för särskolans elever. Inspektörerna bedömer att särskolan har lärare med adekvat utbildning för den undervisning de bedriver.
Besök på skolor och intervjuer med personal samt intervju med särskolans rek-tor visar att de elever som är individintegrerade saknar ofta lärare med en grundläggande kompetens om särskolans kursplaner vilket innebär att flera ele-ver undervisas enligt grundskolans kursplaner. Detta innebär att både de eleele-ver som utifrån sina förutsättningar borde undervisas inom ramen träningsskolans kursplan med de fem ämnesområdena; estetisk verksamhet, kommunikation, motorik, vardagsaktivitet och verklighetsuppfattning samt de elever som borde undervisas enligt grundsärskolans kursplan undervisas enligt grundskolans kursplan. Inspektörerna bedömer att särskoleelever som är integrerade i grund-skolan inte undervisas enligt särgrund-skolans kursplaner vilket inte överensstämmer med särskoleförordningen. Personalen måste därvid ges erforderlig kompetens för att undervisa särskolans elever.
Datum Ort
2008-05-06 Göteborg
Erik Bergeå Kjell Ahlgren
Utbildningsinspektion i Varbergs kommun Almers skola Dnr 53-2006:3405