Förskoleklass
Grundskola årskurserna 1–9
Innehåll
Inledning ... 1 Underlag ... 1 Beskrivning av Bockstensskolan... 2 Bedömningar ... 2
Inledning
Skolverket har granskat verksamheten i Bockstensskolan och besökt skolan den 25 och 26 september 2007. I slutet av denna rapport framgår vilka inspektörer som varit ansvariga för utbildningsinspektionen.
Inspektionen riktas mot tre huvudområden: Kunskaper, Normer och värden samt Ledning och kvalitetsarbete. De krav på åtgärder som inspektörerna anger i denna rapport framgår även av Skolverkets beslut med anledning av inspektionen. Bedömningarna av kvaliteten och om verksamheten uppfyller statens krav görs utifrån skollagen, läroplanen och övriga författningar för det offentliga skolväsendet.
Övergripande information om inspektionen finns publicerad på Skolverkets webbplats (www.skolverket.se).
Kommunen har det yttersta ansvaret för att de brister inspektörerna lyfter fram i bedömningen åtgärdas av skolan. Åtgärderna ska redovisas till Skolverket inom tre månader vilket framgår av Skolverkets beslut. Skolverket följer också upp effekterna av inspektionen vid kommande inspektionstillfälle.
Denna skriftliga rapport kompletteras med muntlig återrapportering av de an-svariga inspektörerna.
Underlag
Underlaget för inspektörernas bedömning är dels dokument från kommunen och verksamheten, dels den information som samlats in under besöket. Även annan information om kommunen och verksamheten som finns i Skolverkets nationella uppföljningssystem eller finns publicerad på annat sätt har använts.
I skolan intervjuades rektorerna, lärare, skolans elevhälsoteam, studie- och yr-kesvägledare, bibliotekarie och elever samt föräldrar med barn i olika årskurser.
Inspektörerna besökte även lektioner i flertalet årskurser och verksamheten i förskoleklassen. Även andra iakttagelser i skolmiljön och studier av dokument
SKOLVERKET
Rektorerna har tagit del av och givits möjlighet att lämna synpunkter på sak-uppgifter i rapporten.
Beskrivning av Bockstensskolan
Bockstensskolan Antal barn/elever
Förskoleklass 23
Grundskola 312
Källa: Skolan.
Bockstensskolan är belägen i Håstensområdet i östra delen av Varbergs tätort.
Skolan var tidigare en F–6 skola men efter ombyggnation blev skolan hösten 2001 en fullt genomförd F–9 skola. Arbetet vid skolan bedrivs i två spår, ett gult och ett blått, med ansvar för eleverna i perspektivet F–9. Skolan är upp-byggd efter spårtanken och förskoleklassens barn och elever upp till årskurs 5 arbetar i en gul och en blå avdelning i en del av skolan. I en fristående del finns årskurserna 7–9, också tydligt uppdelade i ett gult och ett blått spår. Mellan dessa finns lokaler för administration och slöjdundervisning samt matsal, per-sonalrum, gymnastiksal, bibliotek m.m. Intill dessa byggnader finns en paviljong som inrymmer årskurs 6 och lokaler för särskilt stöd.
Bockstensskolan är den skola i Varbergs kommun som har flest elever med annat modersmål än svenska.
Förskoleklassens och fritidshemmens verksamhet är integrerad i skolan. Skol-barnsomsorgen bedöms i en särskild verksamhetsrapport.
Bedömningar
Samlad bedömning
Bockstensskolans personal uttrycker ett stort engagemang i elevernas utveck-ling, särskilt inom området normer och värden. Efter en vårtermin med pro-blem vid skolan har personalen gått samman för att med en gemensam metod försöka lösa dessa problem. Vid inspektionstillfället uttrycker personalen att klimatet vid skolan har förbättrats. Genom en organisationsförändring i Var-bergs kommun under våren 2007, har också skolans ledning utökats med en rektor.
Skolans kunskapsresultat i form av meritvärde ligger lägre än vad skolorna i genomsnitt gör i Varbergs kommun och i riket, även om resultatet 2007 är be-tydligt bättre än tidigare. Även när det gäller andelen fullständiga slutbetyg är Bockstensskolans värden lägre. Andelen elever som är behöriga till ett nationellt program har dock ökat markant under 2007 varför skolan ligger i nivå med kommunsnittet och något över genomsnittet i riket. Eleverna känner till målen för de nationella kurserna i svenska, matematik och engelska och resultaten i dessa ämnen följs upp systematiskt, vilket inte sker i övriga ämnen. Elevernas kunskaper om målen i övriga ämnen varierar, vilket också får till följd att ele-vernas möjligheter till inflytande över undervisningen begränsas.
För elever i behov av särkilt stöd ges detta i allmänhet inom gruppens ram i de lägre årskurserna medan de äldre eleverna får detta stöd i mindre grupper. Ele-ver i behov av undervisning i särskild undervisningsgrupp får detta stöd både vid skolan och inom de kommungemensamma undervisningsgrupper som finns i kommunen. Beslut om detta stöd och beslut om anpassad studiegång fattas
dock inte enligt förordningen. Elever i behov av studiehandledning på sitt mo-dersmål får detta stöd och undervisning bedrivs i ämnet svenska som andra-språk.
Skolan organiseras i två spår som också vart och ett delas i två åldersgrupper.
Grupperna är lokaliserade var för sig och gruppernas samarbete är begränsat.
Skolan har ingen gemensam arbetsplan och skolans kvalitetsredovisning upp-levs inte av personalen som ett dokument för utvecklingen av skolan utan mera som en rapport till förvaltningen. Skolans rektorer har genom utbildning och erfarenhet förvärvat pedagogisk insikt men deras förtrogenhet med det dagliga arbetet i skolan bör förbättras. Även skolans styrning och ledning bör förbätt-ras.
Bockstensskolan erbjuder modersmålsundervisning för de elever som är berät-tigade till denna undervisning men undervisningen i elevens val sker inte enligt förordningen. Undervisningen i hem- och konsumentkunskap är förlagd till årskurserna 7–9 varför eleverna inte ges möjlighet att nå de nationella målen i årskurs 5.
Skolans lärare har pedagogisk högskoleutbildning men bedriver i några fall un-dervisning i ämnen som de inte är fullt behöriga i.
Sammantaget är det inspektörerna uppfattning att skolan, genom det engage-mang för eleverna som genomsyrar verksamheten, har goda möjligheter att utvecklas och därmed förbättra elevernas måluppfyllelse. Särskilt betydelsefullt blir då, enligt inspektörernas uppfattning, att skolans ledning genom en väl ge-nomarbetad arbetsplan och ett systematiskt kvalitetsarbete, tillsammans med personalen, företrädare för elever och föräldrar, tydliggör hur skolan ska arbeta och vilka resultat som nås.
Inspektörerna bedömer att nedan angivna brister snarast måste åtgärdas.
- Skolan gör inte en systematisk uppföljning och utvärdering av elevernas kunskapsresultat i förhållande till målen i årskurs 5 i samtliga ämnen och inte heller en systematisk utvärdering av elevernas kunskapsresultat i förhål-lande till målen i årskurs 9 (4 kap. 1 § skollagen, 2 kap. 6 § grundskoleför-ordningen samt avsnitt 2.2 och 2.8 i läroplanen för det obligatoriska skolvä-sendet, förskoleklassen och fritidshemmet, Lpo 94).
- Beslut om placering i särskild undervisningsgrupp och om anpassad studie-gång fattas inte i behörig ordning (5 kap. 5 och 10 §§ grundskoleförord-ningen).
- Elever har inte medverkat i framtagandet av skolans ordningsregler (6 kap.
8 b § grundskoleförordningen).
- Skolan saknar arbetsplan (2 kap. 23 § grundskoleförordningen).
- Skolans kvalitetsredovisning uppfyller inte förordningens krav (3 § förord-ningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m.).
- Skolan anordnar inte elevens val i enlighet med grundskoleförordningen (2 kap. 19-20 §§ grundskoleförordningen).
- Eleverna får ingen undervisning i ämnet hem- och konsumentkunskap före utgången av årskurs 5 vilket medför att eleverna inte ges möjlighet att nå målen i ämnet i årskurs 5 (2 kap. 6 § grundskoleförordningen, förordningen om kursplaner för grundskolan och bilaga 3 till skollagen).
SKOLVERKET
Inspektörerna bedömer att det finns behov av förbättringsinsatser på skolan inom följande områden.
- De nationella kursplanemålen bör tydliggöras i samtliga ämnen.
- Skolan bör se över sina rutiner när det gäller upprättande av åtgärdspro-gram.
- Skolan bör förbättra arbetet för en likvärdig bedömning och betygsättning.
- Skolans ledning och styrning bör förbättras och även rektorernas förtro-genhet med det dagliga arbetet.
- Skolan bör arbeta för att organisera lärarna så att de har utbildning för den undervisning de bedriver.
Kunskaper
Resultat och utvärdering av lärandet
Utbildningen i förskoleklassen ska stimulera varje barns utveckling och lärande samt ligga till grund för fortsatt skolgång. Enligt personalen vid Bockstenssko-lan ges barnen i förskoleklassen möjlighet till mycket lek och lärande. Förskole-klassen är lokalmässigt integrerad i skolan och personalen ingår i samma arbets-lag som personal i årskurserna 1–2. Förskoleklassen är en naturlig del av verk-samheten vid skolan och barnen deltar naturligt i skolans dagliga arbete. Inspek-törerna bedömer att förskoleklassens verksamhet stimulerar barnens utveckling och lärande samt ligger till grund för fortsatt skolgång.
Skolan ska ansvara för att eleverna inhämtar och utvecklar sådana kunskaper som är nödvändiga för varje individ och samhällsmedlem. De nationella kurs-planerna beskriver vad eleverna ska lära sig i samtliga ämnen och läraren ska följa elevernas kunskapsutveckling och sociala utveckling för att eleverna ska nå målen och i övrigt utvecklas så långt som möjligt inom ramen för läroplanen och kursplanerna. Elevernas kunskapsutveckling följs vid Bockstensskolan upp i en portfolio som följer eleven igenom grundskolan. Enligt lärare och elever fungerar detta upp till årskurs 6. I årskurserna 7–9 följs elevernas kunskapsut-veckling upp i samtliga ämnen genom att lärarna markerar i ett excelblad om eleven beräknas nå målen eller ej. Skolan genomför de nationella diagnoserna för svenska och matematik i årskurs 2 samt de nationella proven i årskurs 5.
Tabell 1. Resultat av nationella prov i årskurs 5.
Bockstensskolan Andel elever (%) som minst uppnått kravnivån
2006 2007
Flickor Pojkar Flickor Pojkar
Engelska 94 70 95 80
Matematik 88 70 90 80
Svenska 81 90 95 80
Källa: Bockstensskolan.
Flertalet elever når enligt de nationella proven kravnivån i ämnena svenska, matematik och engelska, men skolan har ingen systematisk uppföljning av hu-ruvida eleverna når målen i övriga ämnen. Lärarna och rektorn uppger att det är varje lärares uppgift att redovisa dessa resultat inför varje elevs utvecklingssam-tal. Inspektörerna bedömer därför att skolan på ett mer systematiskt sätt måste följa upp och utvärdera elevernas kunskapsresultat i samtliga ämnen.
Tabell 2: Resultatmått för elever i årskurs 9.
Bockstensskolan Varberg Riket
2005 2006 2007 2005 2006 2007 2005 2006 2007 Meritvärde 185 185 196 205 201 210 206 207 207
- Flickor 181 194 221 220 212 224 217 218 219
- Pojkar 190 177 177 192 191 197 196 196 196
Andel (i procent) behöriga till natio-nellt pro-gram
85 76 92 91 90 92 89 90 89
- Flickor 83 71 95 94 92 93 91 91 90
- Pojkar 87 80 89 89 87 90 88 88 88
Andel ele-ver som nått målen i alla äm-nen
70 61 59 80 78 78 76 76 76
Källa: Skolverkets statistik.
Tabellen visar att eleverna vid Bockstensskolan når ett lägre meritvärde än vad elever i genomsnitt gör i Varbergs kommun och i riket även om resultatet 2007 är betydligt bättre än tidigare. Även när det gäller andelen fullständiga slutbetyg är Bockstensskolans värden lägre. Andelen elever som är behöriga till ett natio-nellt program har dock ökat markant under 2007. Andelen elever som är behö-riga till gymnasieskolans nationella program är för 2007 högre vid Bockstens-skolan än genomsnittet i riket och på samma nivå som snittet i kommunen me-dan andelen elever som nått målen i alla ämnen är betydligt lägre än genomsnit-tet i kommunen och i riket. Detta kan tyda på att skolan betonar undervisning-en i ämnundervisning-ena svundervisning-enska, matematik och undervisning-engelska på bekostnad av övriga ämnundervisning-en, vilket skolan bör utreda.
Tabellen visar också att pojkarna når betydligt lägre meritvärden än flickorna och att denna skillnad tenderar att öka. Skillnaden i måluppfyllelse mellan flick-or och pojkar syns redan i årskurs fem enligt tabell 1. Inspektörerna bedömer att skolan på ett mer systematiskt sätt måste följa upp och utvärdera elevernas kunskapsresultat i samtliga ämnen och därvid utvärdera och analysera orsakerna till denna skillnad mellan pojkar och flickor i syfte att förbättra pojkarnas resul-tat.
Skolans personal är mycket väl medveten om att skolans elever når låga merit-värden och uttrycker att skolan utifrån sina förutsättningar trots detta når ett gott resultat. Inom Skolverket finns ett bedömningsinstrument som benämns Salsa. I detta tas hänsyn till skolans elevsammansättning dvs. elevernas bak-grund utifrån flera beräkningsfaktorer bl.a föräldrarnas utbildningsbakbak-grund
SKOLVERKET
dellberäknat värde som pekar på att Bockstensskolans resultat när det gäller andel elever som uppnått målen och genomsnittligt meritvärde, ligger nära ri-kets modellberäknade medelvärde. Det är dock varje skolas uppdrag att samtli-ga elever ska uppnå de nationella målen för skolan.
Tabell 3:Tabellen visar relationen mellan resultaten i nationella prov i årskurs 9 och slut-betygen i samma ämnen år 2007. Totala antalet elever år 2007 var 49.
Ämnen Andel elever som upp-nått målen i det
Tabellen visar att det för 2007 finns en samstämmighet mellan resultaten på de nationella proven i årskurs 9 och slutbetygen i samma ämnen. Nära nog samtli-ga elever vid skolan genomförde proven.
Elevernas kunskapsmässiga och sociala utveckling förutsätter att de tar ett allt större ansvar för det egna lärandet och att de får ett reellt inflytande på utbild-ningens utformning. Skolan ska klargöra för eleverna vilka mål som utbildning-en har. Enligt rektorerna, lärare och elever är kursplanemålutbildning-en tydliggjorda i äm-nena svenska, matematik och engelska. Elevernas kunskaper om målen i övriga ämnen varierar beroende på undervisande lärare men inspektörernas uppfatt-ning är att kursplanemålen inte blir tillräckligt tydliggjorda för att eleverna ska kunna få ett reellt inflytande över utbildningen. Inspektörerna bedömer att de nationella kursplanemålen bör tydliggöras i samtliga ämnen för att eleverna ska kunna förstå målen för undervisningen, ta ansvar för det egna lärandet och få ett reellt inflytande på undervisningen.
Individanpassning och särskilt stöd
Särskilt stöd ska enligt skollagen ges till elever som har svårigheter i skolarbetet.
Vid Bockstensskolan ges särskilt stöd, i de lägre åldrarna, främst i den grupp eleven tillhör. De äldre eleverna får oftast sitt stöd i mindre grupper i den intill-liggande paviljongen. Där finns också elever med anpassad studiegång. Några elever undervisas i de särskilda undervisningsgrupper som finns vid skolan eller inom kommunens resursskola. Barn- och utbildningsnämnden i Varbergs kommun har delegerat beslutanderätten vad avser anpassad studiegång och placering i särskild undervisningsgrupp till rektorn. Vid genomgång av beslut om anpassad studiegång och beslut om placering i särskild undervisningsgrupp visar det sig att dessa beslut oftast tas i en elevvårdskonferens där det inte tyd-ligt framgår att detta är rektors beslut. Vid beslut om placering i särskild under-visningsgrupp ska dessutom beslutet följas av en överklagandehänvisning, vilket inte sker. Inspektörerna bedömer att skolan måste ändra sina rutiner så att be-slut om anpassad studiegång och bebe-slut om placering i särskild undervisnings-grupp fattas i behörig ordning och enligt förordningen.
Bockstensskolan har under de senaste åren saknat speciallärar- och specialpeda-gogkompetens men från hösten 2007 har en specialpedagog anställts. Special-pedagogen arbetar främst med de yngre eleverna och oftast som speciallärare, dvs. med undervisning av barn i behov av särskilt stöd. I övrigt ges särskilt stöd till elever av de ordinarie lärarna vid skolan. Enligt lärare och personal i
elevhäl-soteamet upprättas vanligtvis åtgärdsprogram för elever i behov av särskilt stöd först i samband med en elevvårdskonferens. Före dess har behovet av särskilt stöd behandlats vid elevernas utvecklingssamtal och skrivits in i den individuella utvecklingsplan som då upprättas. Enligt förordningen ska, så snart det fram-kommer att en elev kan ha behov av särskilt stöd, rektorn se till att behovet utreds. Om utredningen visar att eleven behöver särskilt stöd, ska rektorn se till att ett åtgärdsprogram utarbetas. Av programmet ska framgå vilka behoven är, hur de ska tillgodoses samt hur åtgärderna ska följas upp och utvärderas. Ele-ven och eleEle-vens vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta när åtgärdspro-grammet utarbetas. Åtgärdsprogram som upprättas på skolan följer en kom-mungemensam mall. I de åtgärdsprogram som inspektörerna har haft tillgång till är det svårt att få klarhet i om elevens behov har utretts och om åtgärderna är relevanta. Åtgärdsprogrammen upprättas av läraren men specialpedagogen är behjälplig. Inspektörerna bedömer att skolan bör se över sina rutiner när det gäller upprättande av åtgärdsprogram.
Bockstensskolan bedriver ett engagerat arbete när det gäller att utveckla elever-nas läsförmåga. Detta sker i samarbete med en av kommunens bibliotekarier och påbörjas redan i förskoleklassen. I årskurserna 6–9 har eleverna en schema-lagd timma i veckan för litteraturläsning. Enligt lärarna löper litteraturen som en röd tråd genom skolan och är en viktig del i elevernas utveckling. Många elever vid skolan har annat modersmål än svenska och många av dessa har undervis-ning i sitt modersmål. Vid behov ges studiehandledundervis-ning på elevens modersmål.
De äldre eleverna läser kursen svenska som andraspråk och får betyg i kursen.
Bedömning och betygssättning
Vid Bockstensskolan följs de yngre elevernas kunskapsutveckling upp genom en portfolio och genom utvecklingssamtal. De äldre eleverna följs upp genom utvecklingssamtal. Skolan genomför bl.a. diagnoser i ämnena svenska och ma-tematik i årskurs 2 och de nationella proven i svenska, mama-tematik och engelska i årskurserna 5 och 9. Vid utvecklingssamtalen redovisas, enligt rektorerna, ele-vernas kunskapsutveckling i samtliga ämnen och en individuell utvecklingsplan upprättas. Vid utvecklingssamtalen för de äldre eleverna redovisar ansvarig lära-re de underlag som varje läralära-re upprättar i de ämnen som de undervisar i. Un-derlagen anger om eleven bedöms nå målen i ämnet eller ej. Om eleven inte bedöms nå målen för ämnet anges också vad som brister.
En välgrundad och likvärdig kunskapsbedömning och betygssättning fyller en viktig funktion inom utbildningen som en slutgiltig del av målstyrningen. Som tidigare nämnts genomför skolan de nationella proven i årskurserna 5 och 9 i ämnena svenska, matematik och engelska och för dessa ämnen är de nationella proven till god hjälp när det gäller betygsättningen. Lärare i årskurserna 6–9 som undervisar i övriga ämnen uttrycker att de i en liten skola med få kollegor som undervisar i samma ämne är i behov av diskussioner angående bedömning och betygsättning. Diskussioner förs i arbetslagen och diskussioner har också tidigare förts med kollegor vid andra skolor, men lärarna utrycker ändå att det finns ett behov av ytterligare kompetensutveckling inom bedömning och betyg-sättning. Inspektörerna bedömer att skolan bör förbättra arbetet för en likvär-dig bedömning och betygsättning.
Normer och värden
Skolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta dem komma till uttryck i praktisk,
SKOLVERKET
mer och värden. Större delen av skolans hemsida ägnas åt att informera om detta och efter ett läsår med problem har höstens arbete, när det gäller normer och värden, fördjupats ytterligare. Eleverna i årskurs 6–9 uttrycker att skolan arbetar mycket med värdegrundsfrågor och att knappast några kränkningar fö-rekommer vid skolan medan elever i årskurserna 1–5 uttrycker att kränkningar förekommer och att det är svårt att komma tillrätta med detta. Vid skolan finns ett lag bestående av vuxna och elever som kallas MUMS, Mobbning Utrotas Med Samarbete, vars uppgift är att, tillsammans med de kamratstödjare som finns på skolan, vara lyhörda för om diskriminering eller andra kränkande hand-lingar förekommer. Skolan arbetar sedan hösten med ett projekt där skolan genom ett gemensamt förhållningssätt försöker förbättra elevernas och lärarnas arbetsmiljö och därmed minimera diskriminering och kränkande handlingar.
Detta har enligt skolan lett till en bättre arbetsmiljö under höstterminen.
Enligt lagen (2006:67) om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever råder det numera ett uttryckligt förbud mot dis-kriminering och annan kränkande behandling av barn och elever. Lagens ända-mål är att främja barns och elevers lika rättigheter oavsett kön, etnisk tillhörig-het, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder och att förebygga och förhindra trakasserier och annan kränkande behandling.
Huvudmannen ska enligt lagen bedriva ett målinriktat arbete för att främja des-sa ändamål och se till att det upprättas en likabehandlingsplan i varje verkdes-sam- verksam-het. I det målinriktade arbetet ingår även att vidta åtgärder för att förebygga och förhindra att barn och elever utsätts för trakasserier och annan kränkande be-handling liksom att vid behov utreda omständigheterna och i förekommande fall vidta åtgärder för att förhindra fortsatta kränkningar. I likabehandlingspla-nen ska åtgärder redovisas och den ska ses över och följas upp varje år. Likabe-handlingsplanen ska upprättas, följas upp och ses över under medverkan av barnen eller eleverna och den ska utgå från en kartläggning av den egna verk-samheten.
Bockstensskolan har ett förslag till en likabehandlingsplan som har tagits fram av MUMS-gruppen och där föräldrar och elever har varit delaktiga. Planen re-dogör på ett överskådligt sätt för skolans förebyggande respektive åtgärdande verksamhet. Skolan ska kartlägga skolans situation vad gäller risker för trakasse-rier och annan kränkande behandling. Denna kartläggning ska ligga till grund för det arbete skolan ska genomföra under året och resultatet av arbetet ska redovisas i skolans kvalitetsredovisning. Skolan anger i planen att skolan ska utföra en sådan kartläggning men denna är ännu inte genomförd. Skolan har
Bockstensskolan har ett förslag till en likabehandlingsplan som har tagits fram av MUMS-gruppen och där föräldrar och elever har varit delaktiga. Planen re-dogör på ett överskådligt sätt för skolans förebyggande respektive åtgärdande verksamhet. Skolan ska kartlägga skolans situation vad gäller risker för trakasse-rier och annan kränkande behandling. Denna kartläggning ska ligga till grund för det arbete skolan ska genomföra under året och resultatet av arbetet ska redovisas i skolans kvalitetsredovisning. Skolan anger i planen att skolan ska utföra en sådan kartläggning men denna är ännu inte genomförd. Skolan har