Vad är problemet med organiserad brottslighet?

Som ovan framhållits finns det inte någon enhetlig definition av begreppet organiserad brottslighet och de kriminella gäng som normalt avses när begreppet används kan vara olika till sin struktur och organisation. Frågan är då vilken utgångspunkt utredningen bör ha för de förslag som lämnas nedan. Vad är det huvudsakliga problemet med organiserad brottslighet? Vad är det som ska beivras och vilka åtgärder står till buds för lagstiftaren? Enligt vår uppfattning kan det knappast vara så enkelt att det handlar om att det är fler än två eller tre personer som tillsammans begår brott, inte heller att de brott som begås är allvarliga i sig.

Ett problem som kan identifieras är att de kriminella gängen genom löpande kriminell, vinstbringande verksamhet skapar förut-sättningar att bygga upp kunskap om samt ekonomiska och perso-nella resurser som gör att brottsligheten kan bestå och utvecklas över tiden. De kriminella gängen bygger även upp stora kapital genom t.ex. egendoms- eller smugglingsbrott och brottsvinsterna kan sedan användas och återinvesteras i den brottsliga verksam-heten som då kan fortgå och växa i omfattning.

För att skydda den kriminella verksamheten bygger många kri-minella gäng genom våldshandlingar eller hot om våld (ibland genom användande av vapen) upp ett våldskapital, vilket senare kan användas för att förenkla den brottsliga verksamheten. Det kan då t.ex. vara tillräckligt för en person i en kriminell organisation att enbart nämna denna tillhörighet för ett vittne för att denne inte ska våga berätta för myndigheter vad han eller hon har sett. Det krimi-nella gänget har s.a.s. byggt upp ”muskler” som används för ut-pressning och otillåten påverkan för att både tjäna pengar och skydda verksamheten, vilket i sig gör denna brottslighet system-hotande.

Vidare kan de ovan nämnda resurserna medföra att brottslig-heten kan ”infiltrera” det lagliga samhället, inte bara genom otillå-ten påverkan och utpressning, utan genom att löpande affärer genomförs med verksamheter inom den legala marknaden. Legala företag kan också etableras eller tas över eller användas som brotts-verktyg, t.ex. genom att illegala eller obeskattade varor säljs till (inledningsvis) legala affärsidkare och därefter sammanblandas med legala varor på hyllorna eller att svart arbetskraft erbjuds och

används i (inledningsvis) legala verksamheter. Detta leder i sin tur till illojal konkurrens (konkurrensåtgärder i näringsverksamhet som bedöms som illojala eller otillbörliga mot konkurrenter eller konsumenter) på marknaden och att gränsen mellan den legala och illegala ekonomin suddas ut. När det blir acceptabelt i samhället att handla varor och/eller tjänster som utförs av kriminella gäng skapas ytterligare förutsättningar för den organiserade brottsligheten att utöka verksamheten och begå fler brott. Ekonomisk brottslighet (särskilt när den sker i större eller mer organiserad form) försämrar även förutsättningarna för tillväxt och för företagande i stort. En god tillväxt som ger utrymme för finansiering av välfärden bygger på att förutsättningarna för företagande på lika villkor är goda.

Organiserad, ekonomisk brottslighet försämrar dessa förutsätt-ningar på flera olika sätt. Otryggheten och riskerna i näringslivet ökar och en utbredd ekonomisk brottslighet kan också minska viljan att starta nya företag. Omfattande organiserad brottslighet inom en bransch kan även orsaka både etableringshinder och finan-sieringshinder inom vissa branscher. Brottsligheten kan på så vis utgöra ett hinder både för företag som vill investera och för företag som vill expandera sin verksamhet (Ekobrottsmyndigheten, Om-världs- och hotbildsanalys 2007, s. 4 f.).

Det är svårt att uttala sig närmare om omfattningen av de brott och storleken av skadorna som uppkommer genom brott som riktas primärt mot företag. Detta eftersom det finns få studier och liten forskning kring detta i Sverige. Av de studier som finns kring exempelvis utpressning eller försök till utpressning framgår att 6–

8 procent av de tillfrågade har uppgett sig drabbade av sådan brotts-lighet (Brå 2012:12 s. 15). Hur stor den ekonomiska skadan för de drabbade eller för staten är framgår inte. Den ekonomiska brotts-lighet anses emellertid ge långt större vinster till den organiserade brottsligheten än vad som i allmänhet är känt. Finansinspektionen har påstått att skatteundandragandet i landet möjligen är den främsta vinningen från brott i Sverige och att brottsvinster från så kallad traditionell organiserad brottslighet är ansenligt mycket lägre. (Eko-brottsmyndighetens lägesbild 2013, s. 8 f. och Finansinspektionens rapport Penningtvätt – En nationell riskbedömning, s. 9.). Skatte-verket har t.ex. bedömt att skattefelet under år 2007 uppgick till 133 miljarder kronor medan Statistiska centralbyrån har estimerat

att den svenska narkotikahandeln under år 2001 omsatte 2,1 miljarder kronor (Ekobrottsmyndighetens lägesbild 2013, s. 9).

Slutligen finns det tendenser till att de kriminella gängen för-söker ta över viktiga samhällsfunktioner såsom rättsväsendets tvist-lösningsfunktion, Kronofogdens och inkassoföretagens indriv-ningsverksamheter samt Polisens status som samhällets beskyd-dare. Att statens kontroll och utövande av dess funktioner fungerar är av yttersta vikt för att samhället ska fungera och det är också därför som den organiserade brottsligheten blir systemhotande och därför som den i sig är mer allvarlig än de enskilda brott som begås i organiserad form.

Sammanfattningsvis kan problemet med den organiserade brotts-ligheten sägas vara att den genom en sammanblandning av makt (att utöva våld) och kapital (som byggs upp genom flerfaldig brottslig-het), genom att sammanblanda den legala och illegala marknaden samt genom att i viss mån söka ta över viktiga samhällsfunktioner från staten kan orsaka stora skador för samhället och enskilda personer. Ytterst och i allvarligare fall kan den också sägas vara systemhotande. En rättsstat måste skydda sina demokratiska system och medborgarnas välstånd och välfärd samt välfärdssyste-mens finansiering får inte riskeras. Viktiga samhällsområden som är centrala för den demokratiska stabiliteten och för tillväxten, näringslivet och medborgarnas ekonomiska trygghet måste således skyddas mot organiserad brottslighet. Om man vill illustrera pro-blemen med den organiserade brottsligheten i en figur, skulle den kunna se ut ungefär enligt följande:

3.2.7 Straffrättsliga åtgärder till motverkande av organiserad