7 Ztlietoromanska språkets dialekter.

Z tlietorom ansk a sp råk ets dialekter.

T r e d j e D e l e n

som med vidtberöm da F ilos. Fakultetens tillstånd

under inseende ^

a f

« ao . CARL W I L H E L M H Ö TTI GEK

E . O. P rofe sso r i Moderna Litteraturen, En a f de A derton i Svenska Akademien in. m,

komme r att offentligen fdrsvaras

a f

LUDVIG ALEXA \'DEM ROSEXKRVNTZ B A L C IM

S u d . N e r. S lip S p a rfe lt.

på Ekonomiska Lårosalen d. 2 0 Nov. 4 8 5 3

p. v . t. f. m.

U P S A L A YV a h I s t r ö m A C. I 8 U 3 .

7

a f

RESr ONDENTEJf .

I.

Gin det a ena sidan är e lt fel o 11 i svensk skrift ono- digtvis inblanda främmande o r d , för hvilka vart eg et språk äger fu llt motsvarande u t t r y c k , så är det å andra sidan en dårskap alt numera ur vårt modersmål vilja utm önstra alla ord , som ej aro af inhemskt ursprung.

II.

Flera sädana finnas, som redan blifv it med värt språk s» införlifv ade, att de ej mera der kunna umbäras o c h i hvarje svensk ordbok böra få ett rum.

III.

Våra em hets- och lä r o v e r k, äfvensom de vid dem tj en sl-

g örande, hafva till största delen osvenska benämningar. En

ändring bäruli vore Önsklig, men b le f v e , fulls tändig t g e n o m ­

förd , en förvirring.

T ill a n d r a konjugationen räkna vi de verber, som ändas i praes. infin. på er ocli i praet. partic.

på w, t. ex. vender (lat. vendere) , vendu (lat. v e n ­ ditus). I öfrigt sam m anfaller dess typ nära med den första konjugationens. H os några af de hithörande verbcrna märkes en anomal böjning af praet. partie., d els på s , dels på t, äfvcnsom ett af dem böjer några tem pora efter tredje konjugationen.

T ill t r e d j e konjugationen höra de verber, som både i praes. infin. och i praet. partic. ändas på t, t. ex. d o rm i (lat. dorm ire) . T ill denna typ hör ini- perf. ind. på iv e , fut. på r ä 9 praes. part. på iang:

såled es d o rm iv o , d o rm irà , dormiang. Från denna konjugationens hufvudform finnes dock ett större an­

tal i m er eller mindre mån afvikande verber.

U n d er dessa trenne konjugationer låta nu alla verber hänföra s ig , med undantag af några få i praes.

infin. enstafviga på o eller m, som bilda en särskilt anom al klass utan gemensam typ.*

* J e m f ö r nian dessa konjugationstyper med de öfriga romanska språkens, sa finner man dem i italienskan motsva­

ras af infìnitiv-formerna pà a r e , e re , ir e . (eller apokoperadc :

a r , e r , i r ) , i portugisiskan, spanskan ocli Graubiinder-ro-

manskan på a r, er, er, i provcnzalskan på ar, re, ir 1. ire ,

oeh i dakoromanskan på a r e , ere, ir e , bvarvid dock an-

m ä r k es, alt dessa fulla ändelser sällan här förekomma annat

än i p o e s i , emedan W alach en eljest föredrager de apoko-

pera de formerna på « , e och t ( cèn ta , fa ce, auzi i st. f. ceri'

ta r e , fa c e r e , a u zirc). Fransyskan i sin närvarande gestalt

är af alla de romanska språken d et, som, i fråga om v e t'

bern a , mest afvikit från den gemensamma urtypen. Don är

dock äfven d e r , ehuru skymd, icke oigeukänlig.

F örsta K onjugationen.

Praesens.

I n d i c a t , a

am es am a am ong am eis am a

C o n ju n ct . am e amcs am e am ong se am eise ame

Imperf.

am ove am es

am oves amesses

am ova ames

am an g am essang

am oves am esseis

am ova ames 1. am esa

P erfect.

la m a

ebbe \ ebbes } ebbe f

am a o n g s e i eise \ ebbe >

Plusquam perf.

ove o v e s , ova ang oves ova

iam a

es esses es assan g | assais es

la m a

Futurum (i b egge modi) a m e r à

a m e r iis a m e r ii a m ero n g a m ere is

a m e rà

I n f in ti. P a r t i c i p .

praes. am è praes, nm anq praet. a v à i am a piaci, am ii*

F rån denna typ afvika, såsom näm ndt, år fö l­

ja n d e verba:

I ) F c göra.

P rats. I m p e rf . Futurum

fe fe fa fave f a r ii

fefes fafoves f a r à s

M ^{f a f ova} f a r ii

fa fa n g fafan q fa r o n q

fa fcis fafais fa reis

M ^fafova f a r à

P a rticip .

procs. fa fa n g praet. fa t.

2) D e gifva. 5) S t é stå.

D essas ändelser äro lika som det föregående ver­

b e ts , utom i tredje person singui. och plur. af praes.

ind icai, der de liafva dn 0 eh sta.

* Om prajf. psrticipiuin slä r adjektift hänfördt til) ett feminint s u b s ta n t iv u m , får d e t, i f.ill det förut är flersfaf.vigt, ändeisen crfrt, t. ex. cn älskad qvinna na f ä n n a am eda (icke atnä). A r det åter för­

ut e n s t a f f i g t , så tillägges blott ändeisen fl, t. ex. en gifven sak na cosa d a t a (icke dat). A t t plu ra lb ild ninge n i beggc genera sker efter camma typ

ad je ktiv er nas, d r cn r eg el,

gä ller för praet. parti­

cip.

a l l a kinju ngationcr.

4) T r é draga.

P r as. I m p e r f . F u t u r u t n .

tire tra fo ve tr a r ä

tires tra fo ves tr a r ä s

tira tra fo va tr a r ä

Irafong tra fa n g tr a r o n g

trafeis tra fo ves tr a r e is

lira tra fo va tr a r ä

P a r t i c i p .

praes. tra \a n g l. tr a n g pract. tra t

A f den p a s s i v a form en är här b lott prait. par­

ticip. anfordt. D et är med dettas tillä g g till hjelp- verbet vöjte r , som de öfriga formerna bildas: så ­ led es indic, praes, song am'à, im perf. fo e a m a , perf.

song ftat a m a , plusquam perf. fo e ftat am'à, futur. sa rà am'à o. s. v. Infinit. praes. viifter a m a , pract. vò \ter fta t am'à. Pà enahanda sätt bildas passivum i de an­

dra konjugationerna.

E xem pel på reguliera verber a f forsta konjuga- tionen: gustò frukostera, mar'àndé äta m id d a g , c'óné äta q vällsvard, pau se h v ila , sommié dröm m a, vö ellé vak a, la vé tvätta, lövé u p p stå, toffé lu k ta , tgianté sju n g a, spudé sp o lla , k rid lé r o s s la , sué sv e tta s, toké rö ra , im paré lära (af an d ra), insognò lära (an d ra), copie afskrifva, scomäncé b eg y n n a , fm é s lu ta , vaseline ta la , dom ande fråga, confessò bekänna, p iste b ik ta, accusò anklaga, nötjhc n ek a, p ro é fö rsök a, p r ö é bedja, y id ik é dom ine, condannò fördöm m a, perdon ò fö r lå ta , laudò beröm m a, d isp rö zé föra k ta , saltidé h els a , con­

solò Irö sla, stimò v ärd era, ponsò tänka, sp a rò h o p -

jia s, b ii tié önska, dubitò l villa, sm ilé sm ickra, bossé k y ssa , ru bé stjäla, skivé undvika, nw né fora, tumé h o p v ik a , passé gå fö rb i, mande sk ick a , a\pötté vän­

t a , g ia tté finna, laorc arbeta, za rré slita sön d er, com pre k ö p a , m ertgiadé liandla, m ösuré m äta, pösé vä g a , im p rö sté lå n a , davagnc vinna, fortjena, tcm- pö sté störtregn a, tauné åska, tarlujé b lixtra, cröé sk ap a, curnandc b e fa lla , ballé dansa, stortgé störta o m k u ll, salé sa lta , torné svarfva, ziplé tälja, zum- p r c tim ra, sänké snickra, arpé harfva, sane så , sä~

f t é sk ö rd a , söé meja h ö , sivé gärd sia , loé binda, sofie b lå sa , jiblé h v issla , bru\é bränna, dä\tudé släcka, gravò grä fva , sgolò fly g a, la\é upphöra, sarò läsa ig e n , litighé p ro cessa , m. 11.

Andra Konjugationen.

Praesens :

In d i c a t . v e n d e ven d es v e n d ven d o n y ven deis ven d

Co nju nct . v en d e

ven des ven d e ven don gse ven deis ven d e Imperi'.

ven dove ven doves ven dova

vendes vendessea ven des ven d a n y

ven doves ven dova

ven d a ssu n y

v e n d a ssa is

ven d es

I n d i c a t . C on ju n ct .

e v c m l n e b b e v e n d u

in. m . in. m.

Plusquam perf.

ove v e n d u es vendu

m. m . m. m.

Futuram (i begge modi).

v e n d e r à ve n d e rä s v e n d e r à

ven d ero n g ve n d e re is v e n d e rà

I n / i n i t . P a r t i c i p . praes, v e n d e r praet. v e n d a n g praes. a v à i v e n d u praet. v e n d u *

P å enahanda sätt b öjas: rö \p u en d cr sv a ra , tYi- tä n d e r fö r stå , cono\er k änna, p iä r d e r fö r lo r a , viver le fv fl, /ajer ly s a , b a tter s lå , m. fl. Andra äro ano­

mala i prait. particip, som dels ändas på <, t. ex.

rom per b ry ta , prait. part. ro t (icke rom pu ) , /löjer lä s a , liö tj m uever r ö r a , m u ctj dels på s , t. ex. cor­

r e r lö p a , cors-y m o rd er b ita , mors. Ilo m p e r böjer dessutom sitt im perf. och futurum indicat, efter tre­

dje konjugation en , såled es ro m p ive , rotn pirä (icke ro m p o vc , ro m p erà ).

* I denna konju gation Lar praet. partic. den feminina ändeisen

u d a , således v e n d u , v e n d u d a , p e r d u , p e r d u d a ( n a cosa p e r d u d a

v o m j d o n g r ä r g i u t e d a , en förlorad sak b lifv e r sällan funnen). D c

anomala prsct. part. på t bilda sitt feminin um genom t ill s a ts af a ,

sål ede s l i ö l , liöta.

T redje Konjugalionen.

Praesens :

I n d i c a t , d o rm e d o r mes d o rm d o rm io n g d o rm ieis d o rm

d o rm iv e d o rm iv es d o rm iva d o rm ia n g d o rm ives d o rm iv a

Imperf.

Perfect.

e d o n n i m. m.

C o n ju n c t.

d o rm e d o rm es d orm e

d orm ion gse dorm iö ise d orm e

d o rm is dorm isses dorm is dorm issang dorm issais dorm is

ebbe d o rm i

Plusquainperf.

ove d o rm i

ro. ro. es d o rm i

Futurum (i beggc modi).

d o rm irli d o rm ir iis d o rm irli d o rm ir on g dorm ir eis dorm irli

l n f i n i . 1‘articijt.

praes, d o r m i prael. d o rm ia n g pra;t. a v iii d o rm i praet. d o rm i*

* I denna boujugation har praet. part. den feminina ändelsen id a , så le de s a u d i , a n d id a . D e anomala prajt partic. på « bilda sitt femi­

ninum på n d a , dc på t blott genom tillsats a f ett a.

P å samma sätt böjas au d i h ö r a , m en ti ljuga, cttfi s y , tossi h o s ta , m. il.

Anom ala äro: I. alla de v erb er, som näst fore * liafva en v o k a l, t. ex. ud'ài s e , praet. part. udii. P o ­ llai kunna, praes. ind. p o sse , imperf. p o d o ve . H a i vilja, praes. ind. v o , v iic s , v u c lj imperf. ulove$ praet.

part. ulti. M osiii (det tyska miissen)', praes. rimesse, imperi*, m ossove, praet. part. muessii. S a v ä i v ela , praes. s ä , s ä s , s a , savo n ij, s a v e is , sa', im perf. savove praet. part. saptt. C rai tr o , praes. c r ä t, c r ä is , c r a i, ken lo n g , k e rd e is, crätj imperf. k e r d o v e ', praet. part.

kerdii. P a la i g ä lla , praes. u ä fe, v ä le s , v ä l , va lo n g , v a le is , v ä l •, im perf. v a lo v e ', praet. part. u a/ä . P lu ä i regna, imperf. p lu v o v e ', praet. part. p lu c t. J\Öväi sn öga, imperf. n ò v o v e ; praet. part. nóvet. T o m à i frukta, praes. tó m e , imperf. täimove, praet. part. ta­

mii, m. il.

II. alla enstafviga ord på

, t. ex.

di sä g a , indicat, praes. d tft, dtfes, dif, di\on g, ili\öis, dt(.

imperf. d i\o v e - v e s - v a , di\an g, d i\o ves, rfifova.

futur. d tr ä , d trä s, d ir a , d ir o n g , d ireis, d ir a . partic. praes. d i\a n g , praet. dtf.

Art s ö k a , indic, praes. k ie r i, k ie r e s , k ie r , kieron g 1.

k rio n g , k rìc s, kier.

im perf. k r iv e - v e s - v a , k riv a n g , k r ia is, k riva . futur. Årträ, - r ä s , - r a , k r ir o n g , - r e i s , - r a . part. praes. k r ia n g , praet. Art.

lÄrt sk rifv a , ri skratta, ft gå ((tue, firä, (art^f, fitj m. fl.

III. några andra i en och annan form afvikande verber: capi forstå, praes. capeffej sa m t, i

analogi d erm ed , servì tjena och p a ti lida. Ugni kom ­ m a, praes. v a g iti, vägnes, väng, ugnong, ungneis, v ä n g ’, im perf. ugnivej praet. part. «</»«. Form kläda, praes. fo rn e fe. G iaföi lig g a , praes. giä fe, imperf.

(fia\ove, praet. part. gia\u. M ori d ö, praet. part. morL A n o m a l a verber, som ej till någon af de före­

gående konjugationerna låta sig hänföra:

T o taga, indie, praes. to lc, ioles, tol, tulong, tuleis, tol.

im perf. tu lo v e -v c s, -v a , talang, tulais, tulova, fu t. tu r a , - r ä s , -vài, turong, tureis, turä.

part. praes. tulang, praet. tolt.

S tlu tillslu ta , praes. stia fe, imperf. stlu\ove, praet. part.

s tlu t, m. fl.

P a r t i k l a r n e . B land dessa må här anföras:

I. A d v e r b i e r n a : jt j a , no n ej, nia alls icke, d a n z , segur visserligen , insi, iliet så , forsi kanske.

A n c o i i d a g , enjärn i g å r, dantjärn i förgår, do- tnang i m orgon , dodomang i öfvermorgon, iard sent (tidigt uttryckes med a bon dura), däscng nu* drä-

däseng ju st n u , d u ra r 1. dongrär sällan, sov mg ofta, m ài a ld rig , ogn’àura alltid, d a trai stundom, dakang

1 . dang d a via fordom , p rä st 1 . [hö// hastigt, f«

redan. T io h är, i/o d er, da tio härifrån, da ilo

derifrån, dlonk allestädes, nio ingenslädes, m zaol

någonstädes. O la ? liva res t , cang? når, pertgé? hvar- fö r e , con tyc? hvarm ed, h vann ed elst ( = con tye m a­

n ie r a , con tge m itle? ) o. s. v. F ör öfrigt nyttjas de flesta adjektiver iifven adverbialiter, men deras plats är då e f t e r verbu m , t. ex. sk ri bòli skrifva vackert, rnajé häng äta v ä l, laoré ert arbeta strängt. I lik­

het med italienskan begagnar ock Gröduerdialekten adjektivets om skrifning med partikeln da för att ut­

trycka något adverbialt.

2 . P r m p o s i t i o n e r n a : p e r g en o m , p ro v id , do e fte r , b akom , contra em o t, soura ö fv e r, zenza utan. D essa sättas med accusativus. D creinot sällas med ablativus: d edite in u ti, dedora u tan för, so tt un­

d e r , samt d a a f, con m ed , su * p å , te u ti, liv ilk a , på enahanda sätt som i italienskan, sammansmälta med den bestäm da artikeln.

5. K o n j u n k t i o n e r n a : y o c h , anche o ck så , b ä n g -b ä n g 1. b ä n g - y så väl so m , rnu m en , se o m , p o d erp å , dedo än d tligen , m äi kä e lje s t, p iirl d els, mo — mo b å d e, m. fl.

4. I n t e r j e k t i o n e r n a : A h , occa ack , kcka fy, tge inai livad nu! m. fl. D e flesta affekter uttryckas genom pronom en tge ( = tg iö ) fram för nomina t. ex.

tge spavent hu då!

D å detta är det första fö r s ö k , som b lifvit gjordt att gram m atikaliskt bestämm a och i tryck qvarhålla

* I stället för su kör man stundom su n g eller sa.

denna folk dialekts sväfvande former, m åste förf. på­

räkna läsarens öfverseende för ett eller annat miss­

tag, som lätteligen kunnat äga rum så väl i ljudens uppfattning som beteckning. Ilan liar likväl i begge dessa afseenden sökt ställa sig till noggrann efter­

rättelse de upplysningar och råd kan erhållit dels under sin vistelse på stä llet, dels sedermera genom skriftliga m eddelanden a f en infödd Gröduerbo. * D et på stä llet gällande stafvelsesättct har han af lätt b egrip liga skäl ansett sig böra tills vidare bi­

b eh å lla , ehuru åtskilligt mot dess konseqvens kan vara att anmärka. Några språkprof, dem han varit i tillfä lle att sam la, skola på ett annat ställe med­

delas. D e äro upptecknade ur folkets mun och ut­

göras a f några lokalsagor oeh en enda folkvisa.

5 $ . B a d i o t i sk a n ( Enneber(jer-dialekten).

Denna andra tyroler-ladinska munart är i sina form böjningar, der dessa med någon visshet låta sig bestäm m a, så foga afvikande från Grödnerdialekten, att en särskilt redogörelse för dem här vore öfver- flödig. D erem ot är dess ordförråd i någon mån skiljaktigt. F öljan de uppställning af spridda ord kan tjcna till p rof så väl på de begge Tyrolerdia-

* För den grad af utförlighet, h varmed förf. här kunnat hekandla denna hittills okända gren af rbetoroman- s k a n , stär han i särskilt förbindelse Los en nitisk och väl­

villig litteratör i W i e n , Herr K a rl Oberlcitner.

lekternas förhållande sins em ellan som på deras g e ­ mensamma ställnin g till Graubiindens b eg g e hulfvud - dialektcr. H vad dessa sednare beträffar, bafva bär* m ed flit orden b lifv it valda s å , alt de bär förekom irjandc ladinska äro gem ensamma i begge u nderdialekterna (med den ringa olikbeten a f verbal-ändelsen a r i un- terengadinskan oeb er i ob erengad insk an ), sanut al t äfvenså de bär förekom m ande rom onska äro g em en ­ samma fo r både oberländska och ob erh alb stein sk a dialekterna :

T yro len Graubiinden

i ^ ■■ * ■ . —

B a d io t is k a . Grödner spr åke t. La dinsk a. lt o m o n sl k a .

afton. sere. söira. saira. sera.

barn. creatura, pitel. infant, infaunt. uffont, affon.

blixt. treunde. leita. cbalaverna. cameg»

blå. bruni. blov. blau.

bock. becc. bäk. buocb 1. bock. b ucc.

broder. fre. fra. frar 1. frer. frar.

bröst. dant. piet. pett. brusi.

picte.

bäck. ru. ruf. ovel 1. aguail. ual.

dag. dé. di. di.

der. ilo. la 1. lo. lou.

dim ma. cliiera , rnivel tscbiera. tschagjcra.

tgiera. ( in terra.

dä inloata. in allura. lura.

d örr. usch. uf. iiseh. iscb .

fa der. pere. bap. bab.

I lad io tiska. Grödnerspråhet. Ladinska. Homonska.

finger. d eitg. döit. daint. dett.

fa r fa r . neue. nöine. bapsegner. tatt.

fa rm o r. a. ava. ava. tatta.

n e n . crepp. creppes. crippel. grippa.

flicka. muttä. multa. malta.

fogel. vitsch ell. u c o l. utsché. utscbi.

fo t. p iscb. pö. pé. pei.

få r . b ische. biösa. biscbia. nuorsa.

folunge. p u lerign. puleder. pulein.

g e m a . g 'ang- gu gient 1. bugiend.

get. cliore, tgiore. tgiäura. chavra,chevra. caura.

gräs. vierlä. jerba. erba. erva 1. iarva,

gubbe. vedel. vödl. vegl.

gul. S d i ­ gb iel. giall. niellcn.

gå. scili. fi- ir.

i går. inir. enjiirn. ber. ier.

Iiafre. even ii. avaiua. aveina.

hagel. greni- sch ores.

täm pe- sta.

teuipeista. tempiasta.

haka. mantung. s ii ni a il­

io ng.

rnintun. mentun.

hata. purte sen. desenné. odiar-er. hasslar.

him m el, tscbi, pe- d o l . tscbel. tscbiel.

reiscb.

h ufvud. elie, tgia. cba, tgiö.. cbeu, elio. cbiau.

htiml. chang. tgiang. clian, chiaun.

llmdiotiska. Grödner spr åke t. Ladinska. R om onsk a.

hunger. fang. fam. fom m .

huru. ^CO. co.

hus. cliase. tgiesa. cliasa 1. chesa. casa.

hvarest. olà. innua. nua.

hvissla, scliiuré. fiblt*. scbiivlar-er. scliivlar.

här. ch elò. ilo . quilò. cou.

hast. cbavail 1. tgiaval. eliaval. cavaigl.

hö. feign. fäng. fain. fein.

höna. gerinc. giallina. giglinna. gaglinna.

höra. aldi. audi. udir.

ingenstädes, innio. nio. ningiir. nigliu.

jo - p o l . sebe. (i. sebi. gie.

jungfru. sebone 1. sunsele. juvna. giuvantschella.

kalf. videi. vadöl. vdè. vadi.

kall. frcit. fräid. fraid. freid.

kam ­

cliambra. com bra.

cliam m ene. majong.

m are.

katt. pantaganii. giat. giatt. g alt.

ko. vaclia 1. vatgia. vaeba. vaeca.

korn. orde, form entoug. buerdi. dum ieg.

kraft. forzä. forza.

ktdle. col. collign a,m iioti. c r e st,b o lt.

källare, c b e n ö , eule. scliier, mu- tscb alè.

tgienò. riilseb .

lefva. vive. viver. viver.

ligga. poné. giasebair. sclier.

B a d io t isk a . Grudncrspråket. La dinska. B om onsk a.

lukta. toflfé. odurar-er. fardar.

lä r. cosse. cuessa. cossa 1. coassa. queissa.

läpp. custeis. räppes. leiv. lev.

lä rka. lerscb. larscb. lariscli.

m age. m agong. stomi. magun.

man. om. uem. bom. bum.

m oder. umä. oma. mamma. mumma.

m orbror. berba. barba. aug.

m oster, mede. anda. anda. onda.

morgon. dumang. doman. damaun.

n att. not. nuot. nott, noat. noig.

nej. na. no. nabriea. na.

näsa. näs. nes. nas 1. nes.

oxe. bo. bouv. bov.

panna. uffrunt. frunt.

gvinna. föm ene. fenna. femma 1. femna.

regn. p l° j e- plövgia. plievgia.

råg. siarè. siella. sejal. segel.

rä tta , surriitscba. surica. mur. meur, mi

se. udei. vair. ver.

sjunga, cbenté. tgianté. cbantar-er. cantar.

skog. bosk. boscb. uault.

skrika, scrajé. sebvaié. cridar I. sbragir.

slå. peté. batter. batter. picchiar.

snö. nei. nöif. naiv. neiv.

sol. suredel. sulaigl. suleigl.

T y ro len Graubiinden

Ra dio tia ba. G röd nersprå ket. Lod iiisba. ilo m o n s b a .

stå sté. siar 1. ster.

svettas. sujé siiar-er. su ar.

svin. purtschi. p u rco l. piicrch. piercli.

syster. so. sor. sour. sora.

tala. raschoné. rusehné. radschunar-er . ruschanar.

tillhopa. adiim. insem bel. ansembel.

träd. leign. läng. lain. lenn.

tupp. gial. giall. ch ied , cod.

törst. sei. seit. sait. seit.

vad. gross dlä jam ä. vantrigl. vantrill.

varm. chaud. tg ia u t, tgialt.

chaud, chod. cauld.

vrede. senn. rabgia 1. gritta.

vädur. bagolt. gr eg. annigl.

yngling. sunsel. schoon. juven, giuven. giuven.

återigen. indà. da pe. pusclipci.

öga. jo d li. uedl. ögl. egl.

öra. oredle. uräella. uraiglia. ureiglia.

T ill ytterligare jem fö relse m ellan Enneberger-

och G rödner-dialekterna sam t bevis på b eg g es nära

lik h et, må de badiotiska räkneorden sam m anställas

med d em , som å föregåen d e sida 2 8 b lifvit ur Gröd-

nerspråket anförda. V i anmärka h ärvid, att de skrif-

kunnigc i E nneberg ic k e , såsom deras grannar i Grö-

d en , för ljuden sch och tsch använda n ågot särskilt

skriftecken. Ung 1. u n , d u i, t r e i , c a te r , tsching 1.