Utkast till bestämmande af den topographiska anatomiens begrepp, dess studium och förhållande till öfriga dithörande kunskapsarter, jemte bidrag till anatomien af regio perinæi hos mannen. Akademisk afhandling, hvilken, med vidterfarna medicinska fakultet

3

0

U T K A S T

till) bestäm m ande af den topographiska ana-

tomiiens b egrep p , dess studium och förhäl-

larnde til! öfriga dithörande kunskapsarter,

jemte bidrag till anatomien af regio

perinæi hos mannen.

A k a d e m i s k A f h a n d l i n g , b v i l k r n ,

med vidterfarna Medicinska Fakultetens i U p s al a s amt ycke,

o c h u n d e r i n s e e n d e a f

Doe r. CARL HENR. RERGSTRAND,

for Medicinska Gradens erhål lande,

k i o m m e r a l t till o f f e n t l i g g r a n s k n i n g f r a ms t ä l l a s o c h f ö r s v a r a s a f f ö r f a t t a r e n C A R L G U S T A F S A N T E S S O W , a f Göt he bor gs La n d s k a p , | p å M e d i c i n s k a A u d i t o r i u m d. F e b r u a r i i i 8 4 4 - p. v. t. f. m. S T O C K H O L M , t i y c k t h o s

13

844

PROFESSOREN

R ID D A R E N «.

H ER R DOCTOR

a î î m m

© E v a n n i s

meJ vördnad och (acksamhet

l i l l e i j n a d t

af

A n t h r o p o t o i n i e i i , eller, som vi e ll e r språkhru kel vilja för k or lh e le n skul l kalla d e n, a n a t o ­ mien, liar efter de olika ä n d a m å l e n för dess s t u ­ dium, ocli d e r a f följande o l i k h e t i plan och a n ­

ordni ng, e rh å l l it en m ä n g d olika predikater.

Så f ö r e ko m m e r n o r m a l eller d e s c r i p t i v a n a ­ tomi, p h y s i o l o g i s k a n at omi i motsat ts till p a t h o l o g i s k , m e d i c i n s k a na t o m i , t o p o g r a ­ ph i s k e ll er c h i r u r g i s k anat omi , m å l a r e - o c h bi l d h u g g a r e - a n a t o m i , m.

11

anatomi, en p h i l o s o p h i s k och en s. k . a n a ­

tomia sacra el l er t h e o l o g i s k a na t omi , allt efter

a n a to mi e n s data. A f h u r u litet värde största

d e l e n af dessa b e n ä m n i n g a r än äro, visa d e dock, h v i l k e n vi dsträckt a n v ä n d b a r h e t d e n n a v e t e n s k a p eger, och hur många vigliga u p p l y s ­ ni ngar den i nästan alla lifvel s f ö r hå l l a n d e n ka n l e m n a . För i n g e n kan dock en noggrann a n a t o­ mi sk kunskap vara vigtigare, än för läkaren o c h Chirurgen, hvi l ka n a t u r l i g t v i s måste vid s t u d i e t af d e n s a m m a , så till plan s o m detalj, vida s k i l ­

4

D e t är på d e t t a s t u d i u m , så vid t d e l i den m e d i ­ cinska el l er chirurgiska prakt i ken kan h a f v a sin t i l l ä m p n i n g , o c h sål unda ul gor h v a d m a n v a n ­ l i g e n kallar c h i r u r g i s k ana t o mi , s o m vi ' i det

föl jande vilja fästa u p p mä r ks am h e t e n. V i haf-

va val t detta ä m n e så m y c k e t h e ll r e , s o m vi h i t t i l l s ej på vårt m o d e r s m å l ega något i tryck i n o m d e n n a af d e l n i ng af a na to mi e n , h v i i k e n ä n n u h o s oss är så litet a l l m ä n t känd o c h s t u ­ de r ad, alt d e n kan sägas vara så g o d l s o m n y — en o ms t än d i g h e t , s om ock må tjena till ur­ säkt för det första försökets o f u l l k o m l i g h e t . V i vilja h ä r v i d till en början söka b e s t ä m m a b e ­ gr e ppe t a f t opographi sk an a t o mi och d e s s för­ h å l l a n d e till d e n n a vet ens kaps öfriga u n d e r a f - d e ln i ng a r , derefter n ä m n a några ord o m t iden och sättet för de s s s t u d i u m , oc h till s l ut l e mn a e n kort öf ve rs i gt af dess historiska u p p k o m s t o c h u t ve ck l in g .

A n a t o m i e n , bearbet ad m e d hänsigt till den praktiska m e d i c i n e n och ch i r u r g i en , har efter de olika åsi gl erna öf ve r d e s s uppgift och a n ­ v ä n d a n d e e r h å l l i t åt ski l l i ga n a m n , af l i v i l k a d o c k i n g e t e n s a m t för sig fullt mot svarar de s s e g e n t ­ l iga b e g r e pp. B e n ä m n i n g e n " c h i r u r g i s k a n a - t o r a i ” kan visserligen så t i l lvi da hafva sin g r un d , s o m d e n för Chirurgen är af yttersta vigt; m e n u t o m d e t att d e n ej i n n e h å l l e r någon egentlig b e s t ä m n i n g , har den tillika det felet, alt vara al l tför m y c k e t i nskränkt o c h e n s i d i g . Äfven vid b e s v a r a n d e t a f en mängd frågor, son] närmast

tillhöra d e n ege nt l i ga m e d i c i n e n , mås t e den råd­ frågas, och hur ofta kan den ej tjena äfven den i n v ä i t e s läkaren till ledning vid f örklaringen af flerfaldiga s j u k d o m s p h e n o m e n e r . Bättre än d e n ­ na b e n ä m n i n g är de n af r e l a t i v a n a t o m i

(”anatomie de ra p p o rts’')^ ehuru icke h e l l e r fullt

passande, a l l d e n s t u n d ma n de r a f lätt kunde i n­ ledas i d e t mi s s f örs t ånd, att organernas i nb ö r de s läge och f ö r hå l l an d e till hvar andr a s kul l e u t g ö ­ ra enda f ör e mål e t för d e n s a m m a . Vi s s e rl i gen är del s anut , att detta är e n af dess förnämsta u p p ­ gifter, m e n d o c k i n g a l u nd a den enda. S v å r i g h e ­ ten att finna ett, mo t d e s s b e gr e p p fullt adéquat, uttryck, och o s äk e r he te n af alla föi m y c k e t e x ­ pressiva b e n ä m n i n g a r på doctrine«*, ännu stad­ da i si n ut ve c k l i n g o c h sål edes mer eller m i n ­ dre o b e g r ä n s ad e , t o r d e göra d e t bäst att välja ett n a m n , s o m , utan anspråk på alt u p p f y l l a hela b e g r e p p e t s sfer, l i kv ä l i sig ej i nnefatt ar någon oi i g tighet o c h m e d g e r n o g u t r y m me för

framtida u t ve c kl i n g o c h n ärmare bes t ämni ng.

I detta h ä n s e e n d e a n s e vi den, redan af Be c-

t.a r d a nt agna och s e d a n af flera författare be ­

gagnade, b e n ä m n i n g e n t o p o g r a p h i s k anat omi vara d e n bäst passande.

D e n t opographi ska a nat omi e n har till u p p ­ gift, a l t l e mna en vet ens kapl i g f ramst ällning af de särskilda, i n o m m e nn i s k o k r o p p e n f ör e k o m­ m a n d e organernas f o r r n , v o l u m och l ä g e s a m t öfriga f ö r hå ll a nd e n, såväl till hvarandra som d e t h e b , al l t med h u f v u d s a k l i g t i l l ä m p n i n g på bå­ de d e n egentliga m e d i c i n e n och chi rurgi en, i

s y n n e r h e t d e n del af denna, som bl ifvil kallad

o p e r a t i v m e d i c i n

Den betraktar dessa organer a nt inge n livar för sig i s i n h e l h e t ( a

11

Då s ål edes den topographiska a natomi en

*) V i h a f v a här n p p * e g i l d e n n a b e n ä m n i n g f r å n F r a n ­ s ka s k o l a n , s o m s e d a n m e d l e t a f f ör r a s e k l e t e f t e r Sa b a­ t i e r b e g a g n a t d e n s a m m a f ör d e n del a f c h i r u r g i e n , s o m a f h a n d l a r d e c h i i u r g i s k a o p e r a t i o n e r n a o c h m e l h o d e i n a f ör d e r a s v e r k s t ä l l a n d e , u n d e r d e t d e å l c h i r u r g i e n e n d a s t l e m n a t tie f all, v i d hv i l k a a k i u r g i s k a å t g ä r d e r ej k o m m a i f r å g a , t. e x . b a n d a g e l ä r a n , l u x a t i o n e r s o c h e n k ­ la f r a c t u r e r « b e h a n d l i n g m . m. D i s t i n c t i o n e n är g a m ­ m a l o c h s o m a u c l o r i t e t f ör d e n s a m m a c i t e r a s d e b e i ö m - d a s t e n a m n f rån ä l d r e l i d e r , såsoro Hi p p o c r a t e s, Pa u l u s Ae g i n e t a, Al b u c a s i s, Am b r o s i u s Pa e c m . fl. N å g o n e - g e n l l i g f ö rdel för v e t e n s k a p e n vilja vi val ej p å s l å d e n n a i n d e l n i n g m e d f ö r a , m e n m a n m ä s t e d o c k m e d g i f v a , a l l , o m d e n e g e n t l i g a m e d i c i n e n o c h c h i r u r g i e n b å d a h a f v a e t t g e m e n s a m t a n d a m å l , a l t n e m h g e n , så v i dt möj l i gt är, b o t a s j u k d o m a r , o c h f ö l j a k t e l i g e n m e d i c i n e n s b e g r e p p i si n f ö r s t a b e t y d e l s e är pä b å d a a n v ä n d b a r t , så är b e n ä m ­ n i n g e n o p e r a t i v m e d i c i n m e r a i n n e h å l l s r i k o c h b a t ­ t l e p a s s a n d e , d å d e n u t t i y c k e r d e t nära s a m b a n d , s o m f i n n e s e m e l l a n m e d i c i n e n o c h c h i r u r g i e n , o c h s å l e d e s s t ä n d i g t å t e r k a l l a r i m i n n e t d e n k a n s k e ej s å a l l m ä n t e r k ä n d a , s o m s a n n a s at s e n, a l t i n g e n k a n v a r a s k i c k ­ l i g c h i r u r g , u l a n a t t t i l l i k a v u r a s k i c k l i g l a k a r e.

närmast s ys s el s ät t er s i g m e d r ne nni skokroppens delnr, a n t i n g e n s a m m a n t a g n a i massa el l e r af- skilda i vissa regi oner, så är ock klart, att d e n förutsätter k ä n n e d o m e n a f den d e sc r i p t i v a ana­ tomien; t y huru vore d e t möjligt, att f u l l k o m ­ ligt förslå en kons t ri kt s a m m a ns a t t m e c h a n i k i sin h e l h e t , utan att förut hafva gjort sig be kant med hvarje enkel del särskildt, s o m ingår uti d e n s a m m a . L i k s o m d e n rena m a l h e m a t i k e n e- ge nt li g e n först uti den t i l l ä m p a d e får sin prak­ tiska b e t y d e l s e , så får ock först d e n des c ri pt i va a n a t o m i e n sitt f ul l k o ml i g a värde i praktiskt h ä n ­ s ee nde g e n o m den t opographiska. D e n n a åligger n e m l i g e n , att efter en viss p r in c i p ordna och framställa a l l t hvad ur de n n o r ma l a a n a t o m i e n och d e n d e rp å g r un d a de p h y s io l o gi e n kan h ä m ­ tas t i l l f örkl ari ng a f de må n g f a l d i g a e g e nh e t e r och förändringar, s o m kunna tillhöra de olika or g a ne r n a i n o m kroppen, hvarjernte d e n tillika har att u t vec kl a de f ör hål l ande n, h v ii k a kunna tjena till l e d n i n g vid b e d ö m a n d e t d e l s af in- d i c a l i o n e i n a för såväl ma n u e l a s o m operat iva åtgärder, d e l s af sättet för dessas v e r ks t äl l ande .

Den får h ä r i g e n o m en vida större utst räckni ng

och b e t y d e l s e , än hvad man v a n l i g e n me dgi fvi t, då d e n på dett a sätt ej bl ott för d e n c h i r u r g i - ske p a l h o l o g e n och operatören, utan ock för d e n i n v ä r t e s läkaren blir af största vigt. D e t är för detta ä n d a m å l ej nog, att endas t afse delarnes i n b ö r d e s läge och förhål l ande till h v a r an d r a — en b e s t ä m n i n g , som i a l l m ä n h e t anses f u l l t m o t ­ svara b e g r e p p e t a f topographi sk a n a t o m i , — li- kasorn äfven e n s pe c i al be s kr i f ni ng a f d e organer

som ut göra d e särskilda regionerna, icke heller är t i ll f yl l e st , t y delta bl e fve ej annat än en lo­

cal de sc ri pti v anat omi . _{D e n topographiska ana­}

t o m i e n måste, för att motsvara sin bestämmelse, ej bl ot t s ammanf at ta båda dessa riktningar, u- tan de rut öf ver gå än vidare, så att den först be- skrifver hvarje parti i sin helhet, dess primitiva u p p k o m s t och utveckli ng, sättet hvarpå detsam­ ma constitueras af de olika organerna, och des­ sas i n bördes förhål landen till hvarandra, allt m e d fästadt a f seende på de flerfaldiga o m s tä n­ di ghet er, som häraf kunna i pathologiskt hän­ s e e n d e blifva en följd, s amt dessas ti llämpning och bet ydel se i och för praktiken.

D e t är klart, alt den topographiska a na to­ m i e n , så fattad, ej kan ersättas af den descri­ pti va, då d e nnas s t ud i u m endast afser kän nedo­ m e n af me nniskokr oppe n, så vida som de t be- h ö f ve s för att förstå dess physiologiska och nor­

mala l ifsyttringar. _{Så är ej nog, att läkaren e n ­}

dast känner organernas läge och det allmännaste af deras s a mmans ät t ni ng; han bör ock under­ söka deras förhål la nde till angränsande organer, deras f u n c l i o n e r och deraf beroende större eller m i n d r e b e t y d e l se i n o m o rganismen, deras mi­ kroskopiska by ggnad, form, täthet, volum o. s. v . , h v i l ke t allt måste be stämma naturen af de s jukdomar, för hvilka organet kan blifva säte, och följaktligen vara till hufvudsaklig ledning v i d d i agnos en och b e h a n d lingen. E t t e x e m p e l må u p p l y s a detta. _{Bet raktar m an l e fv e rn i sitt} läge, så inses lätt, huru abscesser i de ns am m a

genom dess f ör e n i ng m e d di a phr a g ma m e de l s t

de

3

kunna bana sig väg u p p å t b r ös l cavi l et en, och der framkalla s y m p t o m e r från l ungorna, s a m t slutligen u t t ö m m a sig ge no m l uftrorsgrenarna. På samma sätt visar oss betraktelsen af detta organs f ö r h å l l a n d e till de vid sidan o c h ne dan­ för d e ts am m a bel ägna partier, h u r u d y l i k a ut­ tömningar k u n n a inträffa såväl inåt Ventrikeln, som d u o d e n u m el l e r c ol on, sedan n e m l i g e n lef- vern g e n o m en före gående adhe s i v i nf l ammat i on blifvit satt i c o n l i n u i t e t me d ett el l e r flera af

nämnda organer. På frågan, hvarfÖre sådane

fall s om dessa höra t i l l s ä l l s y nl he l e r na , l e m n a r oss a n a t o m i e n i cke h e l l e r svarslösa, då den v i ­

sar oss d e n fasta, fibrösa texturen i capsula

Glissonii, s om i det längsta motstår vahrets i n­ flytande — en o m s t ä n d i g h e t , h v i l k e n ock för­ klarar, h var f ör e superficiela abscesser i lefvern icke, såsom f al le t är m e d de i l ung o r na , visa sig f r a m s t å e n d e och upphöj da öfver organets yta. U n d e r s ö k e r m a n vi dare l e f ve rns s t r ue t ur noga, så f i nner ma n uti d e n nästan totala bristen på

i nterstitiel b i n d v ä f f örklaringen a f den o m ­

s t ändi ghe t e n, al t i n n e h å l l e t i p r imi t iv a lefver- abscesser a l l t i d saknar de n hvi t gul a färg och gräddlika c onsi st ens, s o m ma n finner hos v a n ­ ligt pus. Detta har n e m l i g e n en b r a n d g u l eller s mu t s i g t r ö d b r un färg, och liknar nästan en u p p s l a m n i n g af sjelfva lefversubstansen, då der - e m o t v a h r e t uti s. k. raetastaliska l e fv e r a b s ce s- ser liar d e t vanl i ga ut se e n d e t . V i d be s var an­ det a f frågan, h u r u v i d a en sådan abscess är

pri-raili v eller secundär af l ida nde n i andra organer, har sål edes d e nna u p p l y s n i n g , som a na lo mien gi f vi t oss vid h a n d e n , en afgörande b e st ämning. Le f r e n s acinösa b y g g n a d , dess läge och b e t y d ­ liga v o l u m lärer oss vidare inse orsaken, hvar- före vid svåra y l t r e lesioner r up lu r ej sällan uppsl år uti dess substans — en observat ion, som förled t några ( R i c h e r a n d m. f l . } alt antaga, det

de abscesser, s om ofta uppstå i lef vern efter h u fv ud s k a do r , ej hafva me d dessa något när­ mare s a m ba nd , utan äro sjelfständiga och bero

på partiela rupturer i organets p a r e n ch ym . På

samma sätt finna vi uti dess till öf ve r vi gt ut ­ b i ld a d e v e ns ys t em orsaken till de uti detta o r­ gan så ofta f ö r e k o m m a n d e v ahrdeposi lionerna, l i ksom äfven betraktelsen öfver venæ hepaticae och deras f ör hå l l a n de till vena cava inferior l e m n a r oss u p p l y s n i n g om det i nflytande, som ett i hjerta eller l ungor befintligt hinder för den venösa c i r c ul al i onen i första r u m m e t måste ut- öfva på lefvern och dess functioner.

I e n l i g h e t me d livad här endast till en del och i korthet är a nt ydt om l efvern, t illhör de t den t opographi ska a n at o mi e n, att g e nomgå och utveckla allt h v a d som kan tillhöra hvar- je annat organ eller parti sä rs ki ldt , och lika lätt som det är att inse vigte n af en sådan kun s k a p för den i nvärt es läkaren, lika o b etin- gadt torde man ock me dgi fv a dess n ö d v ä n d ig ­ h e t för Chirurgen. _{D e n de s c r i pt iva a n at o mi e n} k a n , t i l l följe a f sjelfva sitt begrepp såsom en p hy s i ol og i s k d o c t r i n , ej lära oss något om det

i n f l y t a n d e , som h u d e n , subcut ana b i n d v ä f v e n , fascierna, m u s k l e r n a , blodkärl e n ocli öfriga o r­ ganiska s y s l er ne r na i n o m kr oppen hafva på u t­ v e c k l in g e n o c h g å n g e n af d e sjukliga f orän­ d r i n g a r , h vi l ka kunna localisera sig i det ena

eller andra a f dessa organer. Li ka litet kan

den l e mn a oss någon nä r ma re u p p l y s n i n g om de m e d e l , s o m till l i ä f v a n d e af dessa kunna a n v ä n d a s , e l l e r n ågon l e d n i ng vid d e s a m m a s b e g a gn a nd e , och l i kväl är allt detta af d e n

största vigt för Chirurgen. För att me d sä­

k e r h e t verkställa en o p e r at i o n , är d e t d e ss u t o m ej n o g , att e nd a s t veta n a m n e n på de organer,

sum d e r v i d måste k o m m a att lederas, el l er på

d e m , h v i l k a böra u n d v i k a s ; ma n måst e o c k ,

för att me d t r y g g h e t o c h precision kunna föra

sitt i n s t r u m e n t , noga känna de särskildta p a r­ t i ernas y t l i ga r e e l l e r dj upare läge, deras s a m­ m a n h a n g m e d n ä r l i g ga n d e de l ar , deras olika t ät h e t och de r af föl jande större eller m i n d re l ä t t he t för i n s t r u m e n t e t att passera i g e n o m , tjoclkleken a f de m e l l a n v ä g g a r el l er fascier, s o m ti nnas e m e l l a n de särskildta l agr e n, äfvensora d e ss a s f ö r l o pp oc h u t b r e d n i n g , hvi l ke t vid s ä n k­ n i n g a r a f valir eller andra fluida och b e s t ä m­ m a n d e t af basta st äl l et för deras ö p p n a n d e , der s å d a n t f or dr a s , är a f stor vigt. Partierna m å s t e för c h i r u r g e n s öga vara så till s ägandes t r a n s p a r e n t a. Sådant a l l t , jemte mångf al di ga a n d r a h i t hö r a n d e f ö r h å l l a n d e n , kan han endast i n h e m t a g e n o m s t u d i u m af d e n topogr aphi ska a n a t o m i e n .

-va an t y d t b e g r e p p e t och användbai heten af

detta slags a n a t o m i . _{At t tillägga något om}

vi gten oc h n ö d v ä n d i g h e t e n af dess s t u d i u m , anse vi oss ej be höfva, då d e samma, äfven vid d e n f l ygligaste blick på sake n, ligga Öppna för en h v a r , och ännu bättre inses af d e n , s o m , m e d egen e rf ar enhe t i ä m ne t , haft tillfälle sjelf taga d e t i n ärmare betraktande, och ej uppsål- l igen vi ll b l u n d a för livad han ser. H v a d t i ­ d e n och s ä t t e t för dess s t u d i u m vidkommer,

vilje vi e nd a s t tillägga några få ord. Då den

t opographiska ana to mi en i första hand hvilar på den d e s c r i p t i v a , och till h u fvudsaklig del utgör d en n a s t i l l ä m pn i ng på concreta fall, så är t y d l i g t att de n förras s t u d i u m ej kan kom ­ ma i fråga förr, än man till alla delar gjort

sig bekant m e d den sednare. De n l o p o g r a p h i -

ska a n a t omi en utgör s lut cur se n af ett fullstän­ digt a n a t om i s k t s t u d i u m , och bildar liksom si­ sta länken i den kedja, g e no m hvilken de mer el l er m i nd r e enstaka st åe nde anatomiska och phys i ol ogi ska be greppen s a mm a n knytas till ett he l t o c h få sitt fulla lif, sin t i ll ä mpning. L ä m p ­ ligast anse v i de t vara, att låta dess st ud iu m gå de l s vid si dan af och i j e mnbredd med de n praktiska m e d ic in en s och chirurgiens, dels efterfölja de lt a. _{D e r i g e n o m kan de n s t u d e r a n ­} d e bl if va i tillfälle att sjelf söka göra sig reda för de t organiska s a m m a n h a n g e t e m el lan de

olika _{s j u k d o m s p h e n o m e n e n , och tillika inse}

g r u n d e n till d e flerfaldiga op e ra tionsmelhoder, som bl if vi t föreslagna, s a mt förstå bedöma de­ ras större e ll er m i n d r e anv ändba rhet i

särskild-la fall. F l e r e andra o m s l ä n d i g h e t e r tala des s ­ utom äf ven för b e s t ä m m a n d e t a f denna t i d ­ punkt h ä r t i l l, i s y n n e r h e t me d d e n f ördel ni ng af de me d i ci n s k a l ä r o ä m n e n a , s o m hos oss är

gällande. * ) Hvad åter s ä t t e t för dess s t u d e

-M a n s t u d e r a r a n a t o m i e n m e d v i d a s t ö r r e u p p m ä r k ­ s a m h e t o c h i n t r e s s e , s e d a n m a n v i d s j u k s ä n g a r n e g j o r t b e k a n t s k a p m e d e n m ä n g d s j u k d o m s s y r o p t o m e r o c h p b e - n o m e n e r , v i d h v il kas f ö r k l a r i n g o c h b e d ö m a n d e a n a t o ­ m i e n , å t m i n s t o n e i i n e r t a l e t fal l, ka n l e m n a o s s så v i g - l i g a u p p l y s n i n g a r , så s ä k e r h a n d l e d n i n g . D e t k a n e j undf al l a d e n , s o m i n s e t t o c h e r f a r i t b e h o f v e t o c h n y t ­ t an a l e t t p å d e t t a sät t å t e r t a g e t a n a t o m i s k t s t u d i u m , o c h d e r j e m l e r e f l e k t e r a t ö f v e r d e n n ä r v a r a n d e s t ä l l n i n ­ g e n i n o m v å r a m e d i c i n s k a b i l d n i n g s a n s t a l t e r , a t t e n s t o r l u c k a i d e t t a h ä n s e e n d e ä n n u å t e r s t å r a t t f yl l a. H e l t s äke r t s k u l l e d e t f ör d e n i n h e m s k a l ä k a r e b i l d u i n g e n b l i f - va a f e t t s t o r t o c h v ä l g ö r a n d e i n f l y t a n d e , o m u t i d e n s i s ta p r ö f n i n g e n till m e d i c i n s k a g r a d e n , s o m s ä r s k i l d t är b e s t ä m d l ö r d e t p r a k t i s k a i n o m l ä k a r e k o n s t e n , j erate e n c o u r s u t i p a t h o l o g i s k a a n a t o m i e n , o c k s å i n g i n g e e n u t i d e n t o p o g r a p h i s k a . V i v å g a h o p p a s , a t t d e t ej s k a l l d i ö j a l ä n g e , i n n a n n ö d v ä n d i g h e t e n a f e n d y l i k f ö r b ä t t r i n g b l i r så a l l m ä n t i n s e d d , at t d e s s r e a l i s e r a n d e ej l ä n g r e k a n u t e b l i f v a . H o s d e n y n g r e g e n e r a t i o n e n s y n e s r e ­ d a n e n g o d r i k t n i n g å t d e t t a hål l b ö r j a t v i s a s i g , l ö r a t t d ö m a a f d e t m e d h v a r j e å r ö k a d e a n t a l a f de l s M e ­ di ci nae C a n d i d a t e ! , d e l s L i c e n t i a t e r o c h D o c l o r e r , s o m på l e d i g a m e l l a n s t u n d e r f o r t s ä t t a s i na a n a t o m i s k a s t u ­ d i e r e f t e r o f v a u n ä m n d a p l a n . E n f ö r ä n d r i n g i d e t t a h ä n s e e n d e k u n d e m ö j l i g e n v i d f ö r s t a p å s e e n d e t s y n a s ö f -v e r f l ö d i g , d å d e a f e g e n g o d -vi l ja s j e l f -v e g o d t g ö r a b r i ­ s t e n i i n s t i t u t i o n e r n a ; m e n m a n b ö r h ä r v i d i h å g k o m - m a , d e l s a l l d e s s a f al l ä n n u h ö r a till u n d a n t a g e n , o c h a l t d e t t o r d e v a r a a l l t f ö r m y c k e t v å g a d t , a t t i l ä n g d e n l e m n a e n så v i g t i g s ak sora d e n n a å t d e t e n s k i l d t a g o d ­ t y c k e t , d e l s a t t s t u d i e t a f de s s a g r e n a r i n o m d e n p r a k

-rande a ng å r , så är klart, alt h ä r v i d , liksom vid all u n de r s ö k n i n g a f n a t u r f ö r e m å l , e nda st ett di r e c t s t u d i u m af naturen kan k om ma i fråga, o c h d i s s e ct i on s bo r de l blir följaktligen det enda s tä l le , der d e nna kunskap kan i nhämtas. Pl a n c h e r , h u r u väl och o ms or gs f ul lt de ock må vara u t f ör da , gifva dock a ldri g en så redig bild af p a r ti e t, som be höf ve s för att fatla det i sin h e l h e t l e f va n d e och klart. D e l emna oss alltid m er e ll er m in d r e villrådiga och osäkra, då fråga u pp s l år om operation på den l e f v a n ­ de o r g a n i s m e n , utom det alt ett jemt bruk af d e s a m m a b e r öfvar h a n d e n den öfning och vana uti k n i f ve ns f ö ra n d e , s om i praktiken är a f så

st or vigt. D e böra bl ott a nv ä n d a s i nödfall

och s o m repetitorier till unde rlätt nad för m i n ­ n e t , och k unna som sådana vara ganska goda att e m e l l a n å t hafva alt tillgå. Me t ho de r na vid d e n l opogr aphi ska a n a t om ie ns s tu d i u m äro fler- faldiga, o c h man finner d e m nästan alltid mer

och m i n d r e olika hos olika författare. Så d e ­

mons t r e r a några partierna efter de skiljda la­

ger, som de bilda

( ”couche p a r cou ch e’) ;

dra välja vi d regionernas beskrif ning en viss h u f v u d d e l i n o m d e s a m m a till m e d e l p u n k t , kri ng h v i l k e n sedan de öfriga del ar ne o r dn as efter deras större eller m i n d r e s am m a n h a n g m e d d e nn a oc h olika b e t y de l se i praktiskt

af-t i s k a m e d i c i n e n o c h c h i r u r g i e n s k u l l e g e n o m o r d e n af-t l i g e n f ö r o r d n a d e l ä r a r e , m e d s k y l d i g h e t a t t h ål l a p u b l i k a f ö ­ r e l ä s n i n g a r , v i n n a e t t a l l m ä n n a r e i n t r e s s e , o c h d e r i g e - nora e n l i f l i gare v e i k s a m h e t i d e r a s b e a i b e t a n d e f r a m ­ kal l as.

.5

seende. E n de l följa hvarje organiskt s y s t e m

särskildt, oc h betrakta de t i hela dess ut s t r äc k­ ning och öfri ga f ö r h å l l a n d e n i no m den ifråga­

varande r egi onen. Alla dessa m e l h o d e r o c h

ännu f l er a, hvi l ka det inskränkta u t r y m m e t

här nekar oss uppt a g a , blifva dock e n s a m m a

hvar för sig otillräckliga för alt ut esl ut ande

kunna a n v ä n d a s v i d alla regioners heskrifning. li vad s o m passar på det ena s t ä l le t , gör der- emot ej t i l l f y l l e s t på ett a n n a t , o. s. v. Det torde de rf öre vara ä n d a m å l s e n l i g a s t , att för hvarje region s ä r s k i l d t välja den plan o c h ord­ ning för de s s b e s k r i f n i n g , s o m bäst passar till

localen. Ofta kan så en f ö r e ni ng af flera me-

thoder bl i fva n ö d v ä n d i g , då partiet är af mera i nve c kl ad natur o c h utgöres a f en mä n g d olik­ artade d e l a r , t. ex. p e r i n æ u m .

H v a d n u d e t h i s t o r i s k a af ä mn e t beträf­ far, så har d e n t opographi s ka a n a t o m i e n , lik­ som alla öfriga v e t e ns k a p e r , i sin början varit s a m m a n b l a n d a d m e d flera a n d r a , mer och m i n ­ dre l i k a r ta de ä m n e n , från h vi

1

fattare några s på r finnas till en t o po g r a phi s k

beskri fni ng af m e n n i s k o k ro pp e n. Ar i s t o t e l i s

skrifter visa härpå e x e m p e l , liksoin äfven G r e ­ kernas m ä s t e r v e r k i s cul pt urväg t y d l i g e n vitt­ na om ett n o g g r a n n t s t u d i u m a f regionernas

l i ksom i alla följande ana tome rs och naturfor­ skares arbeten ända till m e d l e t af förra seklet, ej ingick någon me dic o- chirur gi sk tillämpning af ä m n e t , så kan man ock vara berättigad på­ s t å, alt topographiska a n a t o m i e n , sådant dess p r o b l e m ofvanför blifvit uppg if ve t, är ett verk af l ångt sednare dato. E n a n t y d n i n g d e r l i l l skall dock redan finnas i R i o l a n i ' ' E n c he ir idi - on a n a t o mi cu m et p al h o l o g i c u m , ” Paris 1648, hvar i hvarje d e sc r ip li v artikel efterföljes af praktiska reflexioner, ä f v e n so m hos tvenne an­ dra sednare författare, S a j n t - H i l a i r e och W i n s ­ l o w . _{De n förste, som begagnat b e n ä m n i ng en}

chi rurgi sk a n a t o mi , är J o h a n n e s P a l f y n ( p r a - cl i cus och chirurgiae lector i Gent, «f 1 7 8 0 ) uti sin ”A n a to m ie c h i r ur g i ca l e , " 2 tomer, P a ­ ris 1 7 2 6

,

u t kom i n y upplaga 1753. De t ta arbete är

dock, livad det anatomiska angår, ej något an­ nat än en rent d e sc r ip li v a n a t o m i , men in n e ­ håller, här och der inskjutna, capitel och pa­ r a g r a p h e s som ute sl ut ande äro egnade åt c hi ­

rurgisk palhologi och operat ioner. Dessas i n ­

nehål l står dock ofta ej i ringaste sa m ba nd med d e n förutgående eller efterföljande anato­ miska bes kri f ni ngen, o c h det hela är derföre e nd a s t e n s a m m a n b l a n d n i n g af anatomi och c hi r u r g i , g o d t yc kligt kastade o m hvarandra, l i k s o m t v e n n e sins e m el l a n olika e le m e nt e r, ulan att sättas i något närmare inbördes för­

hål l ande. _{Arbetet är till följe häraf mera h i ­}

storiskt märkvärdigt, såsom a n t yd an de en bör­ jande insigt af b ehof ve t att combi nera