3 L
Om Hjernaiiii ( 'oisiiiiotio
A k a d e m i s k A f h a n d l i n g , Ii vil k en
med vidterfarna Medi ci nska F a k u l t e t e n s i Upsal a s a m t y c k e ,
under inseende af
wer. C A R L III,M l . B E R G S T i t A M )
P ro fe sso r i C liirurgieu och B arnförlossiiiiigskoiisiC M ,för Me di c i ns ka Gradens e r h å l l an d e
komnier alt till offenllig granskning framställas och försvaras af Författaren
J O H A N A L B E R T H E D E N S T R Ö M a f Ö slgöta L aoskap. S lip . R eg.
på Medicinska Auditorium d. 7 Juni 1 8 4 3 p. r. t. f. m.
2
.
U ft it a 1 h » T R Y C Ü T U OS L K f K I . K R O C I I S t B K L I. I 8 4 ii. 1 C■ i S .11 /1 > !: •' 4
#«*•• u>; !
Rfnnli tjKi j
h - u n . *>V 11
t r '!•:*.>■• . li o b n ,w .? I w M
m JUsn .ia/
• IU !f ifî'» t«) BjlgiMOifieT/! l oi . . .. I ' ■
- ■ - ; • i. i UVi
u v: in iu f ui?!.iÅ yr/not
»fl '{•■■ ‘ I f .j f i } ‘ÿ v 1« i . t v ' v ,|t t m n i o l i b u A i s .k i j i b i b 'j ï J ! e<j ! I i . ; ,{j S i t < l i » * *? » t • • • >: H > »;t : I » -• ! *MU ; H > V f f il frii *S t a t u s
prœsens
d . ? J an i. K r i n g s a m , s om är beläg;et vid t uber parietale d e x t r u m , oeil ej är förpnadl med laesion i craniet el l e r peri c rani et , k ä n n e r pat i eui en någoin v ä r k ocb ömhe t ; o b e t y d l i g öni bet i högr a s i d a n ; Idånaid vid v ä n s t r a ögat ; mat thet i he l a k r o p p e n , s a mt fyngdl i h u f v u d e t , da pati enten sät ter s i g upp i s ä n g e n ; p u l s e n 8 0 , n u g o t s v a g j 2 : ne öppni ng a r ef t er l a x a n s .C u r e . F ö r e hi t komst en: V . S. ad Li br . och L a x . oleosi V i d h i t k o ms t e n : Foni. frigid, pä huf vudet . S a -ret s a m m a n d r o g s med häfter, och förbands me d cerat.
l ï c . l \ N i (ros. I T h . 2 t.
D . 3 : d j e . Go d s ö m n , fortfarande ömhet kr i n g sä* ret, iinatthel i kr oppe n, och tyngd i b u i w i d e t . S B . och M.
I). 4 : d e . G ä n g e n vackl ande, y rhet i h u f v u d e t , s u s -ning för ö r o n e n ; pul s en har höj t s i g nàgot . S. M. o c h ljumit v a t t e n pä såret .
IL 6 : t e . T y n g d ocii hetta framtill i huf vudet ; s ö m nen mi ndr e g o d : mycken ö m h e t k r i n g s a r e t , s o m har vulsttiga u t v i k n a kant er, och afsöndrar ett g r å g u l t i l l a l u k
tande dål i gt vahr. S. M. Gerat i örbi ndni ng pä såret.
I). 7:do. V i n d r e matthet, o r o l i g s ö m n , p u l s e n 8 0 irritterad, n å g o t s pänd. S. Al. och Ii.
D . I ö : d e . T y n g d och dunkni ng framtil l i h u f v u d e t ; s t i c k n i n g i ö r o n e n ; s ve t i ni ng om nä t t e r n a ; p u l s e n 9 6
irriterad. ÎS. AI. ouh 11.
D . 1 2 :te. S ö m n e n o r o l i g , t y n g d e n ocb d u n k n i n g e n i hutfvudet f o r t f a r a , ä f v e n s o m s t i c kni ng e n och s u s n i n g e n i ö r o n e n , santt s k y m l i n g e n för ö g o n e n ; t ungan b e l a g g d , e l a k s mak. S å r e t s kanter äro mera v u l s t i g a och u t v i k n a , än f ö r u t , d e s s af s ö n d r i n g mera i l l a l u k t a n d e , h e l a l mf vadcal ot ten k ä n n e s öm vid t ryc kni ng. C h l o r v a t t e n s omslag på såret.
Rec. E m u l s . Sal i n.
1 h i. 2 t .
1). 2 0 : d e , S ö m n e n battre, t u n g a n mi n d re b e l a g g d , pul s e n normal . S a r e t b e t y d l i g t förbättradt till u t s e e n d e t , m e d g o d a g r anul at i one r , o ch f öga l ukt ande a f s ö n d r i n g ; ö m b e t e n kr i ng s å r e t inindre. Ce r a t f ö r b i n d n i n g . I n g e n
me di c i n, i portion.
D . 2 5 . F r i s k , e n d a s t n å g o n y r h e t i h u f \ u d e t , och s v a g h e t i armar och ben.
V i l l m a n föl ja i f r ågavar ande s j u k d o m från sin u pp r i n n e l s e u n d e r d e s s f o r t g å e n d e u t v e c k l i n g , f ramstäl l a s i g s j el f mant n e d a n s t å e n d e f rågor till b e s v a r a n d e .
A)
H uru uppkommer Hjern-Commotion?
( D e s s o r s ake r . )
Ac c i d e n t e l l a o r s a k e r n a d e s a m m a för C o m m o t i o n och C o n t u s i o n . A l l a o r g a n i s m e n s s ärs ki l dt a del ar kunna a n g r i p a s af C o m m o t i o n , till f ö l j e a f ett t rubbi gt v e r k a n d e k raf t i gt me k a n i s k t vål d. Träf f ar ett dyl i kt st arkt vald d i r e k t e en m j u k d e l , utan att fort pl ant as till nå g o n, st ar k a r e mot s t ånd f r a m b r i n g a n d e , b e n m a s s a , s å or s a ka r det ö f v e r v ä g a n d e c o ha*s i ons f ör andr i ng, co n t i n u i t e l s sol ut i on i den träffade m j u k a d e l e n , ett v u l n u s c o n t u s u m , el l e r o c k co n t u s i o n . D å det yt t re vål det d e r e mo t a nt i ngen me d e l b a r t el l e r o m e d e l b a r t träffar o r g a n i s m e n s b å r d a , mo t s t å n d f r a m b r i n g a n d e , de l ar n e m l i g e n d e s s benmas s a, o ch denna s e d n a r e s c o b æ s i o n s k r a f t ö f v e r v ä g e r det förras nnf al l skraf t , b i b e h å l l a n d e s i n cont i nui t et , så förs ät t as d e s a m m a uti vi brat ori s k r ö r e l s e , hv i l k e n de ofta öfverf öra på nä r l i g g a nde mj u k a del ar. U p p k o m m e n c o nt i nui t e l s - s o l ui i o n i de n, s t ö t e n e m o l t a g a n d e , b e n m a s s a n , är d o c k ej helt och h å l l e t o f ö r e n l i g me d n y s s n ä mn d a vibratori>ka r ö r e l s e , h v i l k e n e nda s t till sin i nt e ns i t e t och ut s t räck n i n g i n s k r ä n k e s a f den. T y a f den i n v e r k a n d e kraft en l i k s o m abs or be r as en större e l l e r mi ndre d e l g e n o m or s a k a d c o n t i n u i t e t s s o l u t i o n , b e r o e n d e af det större e l l e r mi n d r e mö t a n d e m o t s t å n d e t ; k r a f t e n s öfri gbl i fna del d e r e m o t ve r kar v i b r o t u r i s k t , a n t i n g e n e nda s t på den l æ d e
-TMiie benmassans f o r t s ä t t n i n g , el l er, om kraft rosten är n o g i n t e n s i v , äfven s pr i da nde si g till n ä r l i g g a n d e m ukar e bil dningar C'J. S a l u n d a har c o m m o t i o n i mj uka del ar säl l an en o me de l ba r o r s a k , utan v a n l i g e n me d e l ha r , i det den vi brai ori s ka s k a k n i a g e n ö f v e r f ö r e s frun o r g a n i s me n s henbi l dni ng till dem.
I l vad s peci el t h j e r n a n v i d k o m m e r , s å är den g e n o m sitt, till o r g a n i s me n s hårda l e d a n d e d e l a r , r el at i va l äg e , särdel es utsatt för c o m m o t i o n . D e n är d e l s o ms l ut e n af en med ringa m j u k a partier b e k l ä d d , till sph-vrform s i g n ä r m a n d e , b e n m a s s a ; de l s står den vid sin bas i nära s a mma n h a n g med o r g a n i s me n s ben pe l ar e , r yggr ade n, s a mt dymedel st med de u nde r d e n s a m m a varande be n b i l dn i n gar. I a f s e e n d e på det t a hjernuns l ä g e f ö i h å l l a n d e k u n na de t i lifälliga o r s a k e r n a till c o m m o t i o c e r e br i i n d e las uti:
a)
Directa
: då vål det träffar n å g o n p u n k t a f cra- niets omkret s.b)
In d irecta
: när den vi br a t o r i s ka r ö r e l s e n blif- vit meddel ad hj e r nan g e n o m c r ani et s basi s, ö f ver fördi på col umna vert ebrarum och m a x i l l a i n f e r i o r , t. e x . vid fall på fölterna, e l l e r s l a g på hakan och e x t r e m i t e t e m a .R e g g e s l a g e n al o r s a k e r föl ja vid f r a m b r i n g a n d e af vibratorisk dal l ri ng i hjernan b e s t ä md a d i r e c t i o n e r , Hivil- lia man ej a priori, me n g e n o m rön k o m m i t till k i i mn e - dom om. Gama har för detta ä n d a må l b e g a g n a t e n k o l f a f hvil t g l a s , h v i l ke n fyl l des med en s å stark hus bl los s-
l ö s n i n g , att den a f s v a l n a d had e u n g e f ä r h j e r n a n s
nor-*) O m iin o in g e u af d e n n a kraften* a b s o r p tio n öfvertygns m a in liilt g e u o m följande enkla e x p e rim e n t. T a g e r m a n en tjock k a p p o c ln s lä r «densamma ined g ra d v is ö k a d k ra ft m o t n å g o t tr u b b ig t h å i d t f ö it s m å l, kännes i den kiippen b a lla n d e h a n d e n , o c h u p p å t a rm e a a llt lU tik a r e «dallringar, till. käppen b ris te r, h v a rv id d e n ä sta n u te b lifv a .
mal a c o n s i s t e n t 1 denna m a s s a upps t äl l des flera fina metalltrådar på ol i ka s t ä l l e n , ocli på ol i ka djup, livaref-
ter hal s öppni ngen ti l l proppades, !Sedan verkst äl l des på
åtski l l i ga punkter af kärlyl an k n a c k n i n g a r , anti ngen med handen, e l l e r något annat derför p a s s a n de verktyg. Per- cuss i onerna på kol f gl obens o m k r e t s vi s ar, att på hvi l kcn punkt s o m hell st de a p pl i c e r ade s , den i nnanf ör l i ggande mot s varande gel al i nös a mas san s a t t e s i dal l ri ng *). En
me d e l må t t i g percussion var alltid g a n s k a märkbar på
d e l d e n s a mma motsvarande s t ä l l e m e l l a n gl as et och g e
l at i nan, och verkan deraf upphör de på n å g o t ringa af-
s t å n l derifrån Uäraf s y n t e s , att d a l l r i n g e n me dde l ade s vid i i npul s i o ns s t ä l l e t , samt att de s s i nt e n s i t e t afl og s må ni ngom, ti l l s den på mer el l e r mi ndre nfliigsna punkter från p e r i phe r i e n al l del es upphör de . V i d en stark per cussion s k i l j d e sig ög o nbl i c kl i g t den g e l a l i n ö s a massan vid i i npul si onsstäl l et från kärl et , under d e t samti di gt här med de t s amma varsehl efs på de di amet ral t mot satta punk terna. M a s s a n sammandrog s i g i s i g s j e l f , och bil dade 2 : ne vacua vid pe rcuss i ons- di amet erns b o g g e ändar under ett ög o n b l i c k ; nästa doremot å t e r t o g den sin ursprungl i g a posi tion. Huruvi da denna altet n o r a n d e s a mmandr ag ning och ut vi dgni ng, i gradvi s a f t a g a n d e . repeterades, ha de ej kunnat urski ljas. D e n n a d u b b l a i mpul s i on riglar således d a l l r i n g e n mot g e l a t i n a n s c e n t r u m i 2 ; n e mot sat
ta direclioner, hvarifran den enl i gt r e p u l s i o n s l a g a r n a sän de s ti llbaka mot peripherien. S j o l f v a k o l f g l o b e n s vibra t i oner ha f v a vid dessa p e r c u s s i o n s f ö r s ö k , oakt adt största
uppmär ks amhe t , hvarken med ö g a t e l l e r handen kunnat
urskiljas. M e n oin mail t i l l ämpar härvi d de physi ska la garna. s o m äro rel at i va till p h e n o m e n e r , framhragta af ihåliga s phœrers anstötning, så k o m m e r man till följande resultater. D e n af ett me d e l må t t i g t vål d träffade p
unk-*) O m liv a d som fö re g å r u ti g e lå liu o s a m a ss a a s iu re Lau d ö m m a t till a f la e la lltiå d a ru e s rö relser.
l e n på s p h ær e n , y t t r ande en r e s i s t e n s , s o m öfverstigor s t ö t e n s int ens i t et, s ä n k e r s i g i c o n t a c t s ö g o n b l i c k e t , tillika me d sin di ametral t mot satta p u n k t , un d e r d et att den v i n k e l r ä t t s k ä r a n d e d i a me t e r ns b e g g e ä n d p u nk t e r tvärtom af l ä g s na s i g från c e n t r u m , ocb sedan i nästa ög o n b l i ck närma s i g c e n t r u m , hvarunder p e r c t i s s i o ns - di amet erns b å da ä n d p u n k t e r afl ägsna si g. D e s s a a l t e r n e r a n d e oscilla t i o n s - r ör e l s e r fortfara, tills den me d d e l ad e i mpul si onen är t ot al t s l o c k n a d .
E f t e r d e s s a v e r k s t ä l l d a p e r c u s s i o n e r på k o l f g l o b en
v ändo G a m a upp ocb ned på k o l f v e n , s å att b a l s e n
v ä n d e nedåt, ocb sp hær e n uppåt, s a mt a n s t ä l l d e f örnyade p e r c u s s i o n e r på h a l s ä n d a n , hvarvid s å g s , huru de u p p st äl l da t rådarne g j o r d e vi brat i oner inifrån u tå t , h v i l k e t f ö r h å l l a n d e s å l e d e s var mo t s a t s e n af det, s o m visade s i g vid f örsta e x p e r i m e n t e t . D e s s u t o m s k e d d e i n g e n a f l os s - n i ng a f g e l a t i n an från k o l f g l o b e n s öfre k o l f - h a l s - i n s e r - t i one n di ametral t mot s at t a del, hvarest till och me d d a l l
r i ngen ej var me r a f r a ms t å e n d e , än på n å g o n anisari
punkt a f o m k r e t s e n . A f v e n vid den s t a r k a s t e h a l s p e r - c u s s i o n t y c k t e s den spri da si g uniforrnt från cent rum tti11 pe r i phe r i e n a f g e l a t i n a n . R e p u l s i o n s r ö r e l s e r e g d e äf-ven här rum i o m v ä n d t f örhål l ande mot f ör u t , nemlig^en från o m k r e t s e n till me d e l p u n k t e n . D e s s a t v e n n e Gannas e x p e r i m e n t e r har j a g s ö k t i förnyade o m g å n g a r att veirk- sliilla, s amt funni t de resul tater, till h v i l ka de fört, vsnra a l l d e l e s ö f v e r e n s s t ä mm a nd e med de af h o n o m erhållna» i a f s e e n d e på v i b r a l i ons f or t pl ant ni nge ns quali lct. I nfsecpn- de på d e s s ut s t r äc kni ng tror j a g mi g, i a n l e dn i ng a f pier- c u s s i o n s f ö r s ö k på spha*rens o mkr e t s , li kväl k u n n a tilläig- g a f öl j ande. D e n s u p e r f i c i e l l a u t s t r ä c k n i n g e n a f den iin- n e s l u i n a l ö s a r e m a s s a n s vi brat i oner s y n t es helt och hiål- l et mo t s v a r a den o s c i l l a t o r i s k a v i b r a t i o n s u t st r i ic kni ng e m i
d et hårda o m g i f v a n d e sphærs kal et . A n n o r l u n d a kan ej
o c h en d e n s a m m a f u l l koml i gt uppfyl lande l ö s a r e , ty den f ö r r a mås t e meddel a hvarj e sin l o k a l r u b b n i n g at den sed-
nare. L i k a s o m f örhål l andet är med den i hål i ga hårda
sphær e n, förs at t es al l tså äfven den i nnes l ut na lösare m a s s a n s 2:ne vi nke l r ä t t hvarandra skärande diametrar i a l t e r nerande o s e i l l a t i o n s r ö r e l s c med vi hrat i onsi mpnl ser på 2 och 2 p u nkt e r utstrål ade i sender. Al t de båda ma s s o r n a d e r e mo t s ki l j a s i g uti vi hral i ons - svängni ngarnas in tens i t et och has t i ghet , synt es tydl igt g e n o m de v a c u a , h v i i k a vid G a m a s l : sl a e xp e r i me n t uppstodo mellan den o m g i f v a n d e s inre och den i nnesl utnas yttre y l a , h v i l k e n o l i k h e t har si n grund uti deras oli ka gravi t as speci fica.
T i l l ä m p a s nu d e t , som blifvit uppenbaradt g e n o m of v a n anförda e x p e r i m e n t e r , på hjernan och dess till hal f sphterform s i g när mande henhet äckni ng, s å k o mme r man till föl jande sl ut sat ser.
2
)
f^id direct verkande orsaker.
a) D å cru ni et träffas af ett s t arkt våld på en s å dan punkt a f si n y t a , att den derifrån ut gående p e r e us - s i ons di a me t e r n träffas a f en vinkel rätt skärande di a m e t e r , så f ramt räda vål de t s verkni ngar på hjernan först samti di gt vid pe r c u s s i o n s d i a me t e r n s b e g g e ändar med s a m ma ndr a g ni ng a r uti från ytan inåt centrum, och sedan i nä s t a ögonbl i ck s a mt i di gt vid den vinkel rätt skärande dia m e t e r n s bada ä n d a r , äf ven uti från i nå t , men med m i n dre int ensit et. D e s s u t o m e x i s t e r a vi brat i oner af o l i k a i nt ens i t et s grader uti den till des s a 4 punkter g r ä ns a nde o m g i f n i n g e n , upphör ande pä l ängre el l er kortare afstand f rån hjernyt an, s amt stå, i af s eende på den peripheri ska ut s t räckni ngen o c h i nt ens i t et s graden, i omedel bart b e r o e n d e af craniets m o t s v a r a n d e vibrationer.
i g r anns kapet a f v e r t e x , och p e c e u s s i o n s d i a me t e r n ss si ål odes ej har n å g o n mo t s v a r a n d e a n d p u n k t i no m crani i tcccavite- t e t e n , i a n s e e n d e till den pl ana s t r ä c k n i n g e n af d(•'H^ss ba s i s , s å afl ägsnar s i g hj e r nmas s an från be n- cal ot t enms s i nre yta endast på det a f väl det t rätfa de stället. A i d bastkiis cru- nii erfares endast en kri ngs pri dd l i k f o r mi g dal l ri nwg; .
2J. V id in d irect verkan de orsaker.
c)
M e d d e l a s vi brat i oner ät hj e r n a n s b a s i s , ö f v e r - förda a f c o l u m n a vert ebrarum och bas i s crani i \ i i i ■ d fal l på ryggen tfec, s å liafva de en f or t pl ant ni ngs dir<^«*'ction, al l de l e s mot satt d e n vid f al l en n:o I och 2 . , n i n m ml i g e n inifrån centrum utåt peri phe r i e n, utstrål ande ät a l l a i i hjernans punkt e r me d s a m m a i nt ensi t et ,
Prœdisponerande orsaker.
Al l d e n s t n n d Cranieee>t. g e nom sin hal f s phærf orms c o n v e x i t e t , liitt far utur d e r e r s . ö - tande kr o ppe ns d i r e c t i o n , s amt de C r u n i i - h v u l f v e t s ; i i u -mnnsiittande ben hafva s å d a n a po s i t i o ne r , att de ö#iiimsesi- digt underst ödj a hvar andr a vid i nt räffande v a l d på e t t de- ra af d e m , sa i n s e s l ä t t , huru h j e r n a n s b e nbe t ä e c c ; kni ng g e n o m sin form och cons t r uc t i on st arkt m o t a r b e t a r r r upp k o m s t e n a f c o n l i n u i l e t s s o l u t i o n , fractura cranii . M e n s o m cont i nui t et s s o l u t i o n e n i n s k r ä n k e r c o m m o t i o n e n s i , grad, och till en del ut e s l ut e r s j el f va c o m m o t i o n e n a f mjuili ika d e lar, så gy nna r f ö l j a kt l i g e n crani i - hvaj f vet , g e n o m si ttttt mo t arbet ande af den f ö r r a , den s e d n a r e s f ramträdande. G a m l a , ut s vul t na och a f ma g r a d e i n d i v i d e r , hos hvi l kaaai intet be t y dl i g t fett- och m u s k e l - l a g e r i n s k r ä n k a v å l d e t s i nl e
n-') F ö r k la rin g s g ru n d e n h ä rtill lig g e r i c ra n ii b y g g n a d , livar.nrrs b asis n ä r m a r sig en h o riz o u le ll p la n , s o m in e d sjelfva h v alfv ct b ilila r u n p p £ g e la r en l ie m is p lix r, v id livars c e n tru m ry g g ra d e n h a r sin in s e rtio n . D e n o V vibrato- risk a im p u ls e n kau liiir ej irä tfs u .ig o n d ia m e ie r, o ch fov ip lan ta s i t i n g i dess d ire c tio n . D eu m e d d e la d e d a llrin g e n b a r så le d e s ej u a g o l a n u al to u n n I p l a n t- u iu g s m c d e l, iiu att u lslra la fran c e n tru m till p e rife rie n i o lik a d ire e e je ti o n e r .
s i t e t , förr än de l uppnår drn d e t s a mm a u ppl agande och f o r t p l a n t a n d e b e n m a s s a n , äro my c ke t ut s at t a lör h j e i n -c o m m o l i o n . B)
H vad är H je rn -Commotion?
( D e s s vii sende. ) 1 a f s e e n d e på i fragavarande s j u k d o m s v ä s e n d e äro f l era s k i l j a k t i g a me n i n g a r r a dande, af l i vi l ka j a g här vill a n f ö r a några.D c s a n lt: ” C o m m o t i o cerebri är on a f de vanl i gas t e v e r k n i n g a r n e ef t er c on i a n d e r a n d e kroppars action [iä hjer- n a n . D e n v a n l i g a defi niti on på d e n s a m ma är : en skak- n i n g a f alla h j e r n a n s delar. l l v i l k e n l ö r ä n d r i n g f ram b r i n g a r d e n n a s k a k n i n g uti hjernan? A r de n o me d e l ba r a v e r k a n en a l l mä n vi t al i t et s s j unkni ng, f ö r s v a g ni ng ! Eller är de n en a l l mä n irritation, ett sl ags c o n t u s i o n ? Lit t res v ä l k ä n d a o b s e r v a t i o n , och Here andras, tal a för det iörstas a n t a g a n d e . Li t t r é fann n e m l i g e n vid obdueti on a f den k o r t förut döda k r o p p e n eft er en f a n g e , s o m afhändt si g l i f v e t g e n o m att h a l v a sprungi t i s t ar kas t e fart från ena
sidlan af f ä ng e l s e t mo t den andras viigg med ne d s ä n k t
f r a m å t lutande h t i f v u d , alla d e l a r inuti c rani et vara i nor m a l t t i l l s t å nd, u t o m att hj e rnan på l angt när ej fyllde
d e t inre c r u n i i - r u m m e t , och att sa väl stora s o m lilla
h j e r n a n s , samt m e d u l l a o b l ongat ns s ubs t ans er voro mera h å r d a och c o mp a c t a , än normal t, både för syn och k ä n s e l S a b a t i e r har o b s e r v e r a t d e t s a mma . O r s a k e n till denna h o p s j u n k n i n g t y c k e s l i g g u uti h j e t n s u b s t a n s e n s s a mma n- p r ä s s n i n g , a n t i n g e n g e n o m e x i r n v a s e r a d t blod inom Cra n i e t , eller af f ract ura cranii cum i mp r e s s i o n e . T y i ng a l u n d a framkallas d e n a f C o m m o i i o n e n , hvi l ken tviiriom å s t a d k o mme r en a n s v ä l l n i n g ( e n g o r g e m e n t ) af hjernan. D e n n a a n s v ä l l n i n g är c o n s e c u t i v , och må s t e v I s ki l j a s från C o mmo i i o n e n s j e l f , d e s s orsak.
H ä r a f är k l a r t , a(t C o m i n o t i o n e n s primiti va effect ho s t a r i ett s l a g s c o n t u s i o n , a l l män irritation af hjornan fill föl jd a f s k a k n i n g p n i alla d e s s d o l a r , lätt b e g r i p l i g , da man b e s i nnar , att d e t träffade Crani et plattar si g i p e r e u s i o n s r i g t n i n g e n , s a mt di l at eras i mot satt ri gl ni ng D e t f i n n e s s å l e d e s I :o) en a l l män s k a k n i n g , 2:o'> total c o m p r e s s i on a f o r g a n e t , s o m är conf u n d c r a d t , i rri t eradt , och dit b l o d e t s e da n har t e n d e n s att flyta”
Rust:
” C o m i n o t i o n e n s s y m p t o m e r , l i k ö p p n i n g e n s re- s nl t at er, ä f v e n s o i n o r s a k e r n a , a nt yda dess v ä s e n d e vara en f ö r s v a g n i n g el l e r u n d e r t r y c k n i n g a f h j e r n - s a mt n e r v - v e r k s a m h e t e n , utan att n å g o n v a r a k t i g f ö r ä ndr i ng af hj e r n- s u b s t a n s e n s c o h a ’s i on e g e r rum. C o m m o t i o Ce r e br i är e n paral ys i s cerebri t r a u ma t i c a ” .Che/ins:
” C o m m o t i o Cer e br i är en p l ö t s l i g u n d e r t r y c k n i n g a f h j e r n - o c h n e r v - v e r k s a m h e t e n , utan att nå g o t s pår till m e k a n i s k l æ s i o n s y n e s , ut om en s a m m a n s j u n k - n i n g a f h j e r n m a s s a n , s a att den ej fyl l er hel t o c h h a l l e t crani i c a v i t e t e n ”.B o y rr
: ” C o n n n o t i o n e n frambri ngar på h j e r n s u b -s t a n -s e n 2 : n e o l i k a v e r k n i n g a r D e n l : s t a iir en s y n l i g f örändri ng i h j e r n a n o c h d e s s hi nnor s a mt rupltir af d e s sa parti ers k ä r l , h v a r a f h ä r l e d e s b l o d e x t r a v a s a t , i n f l a m m a t i o n , s uppur at i on ct:c. D e n 2:a är ej n å g o n o r g a n i s k t nät l i g o o r d n i n g : hj ernan är störd i si na f u nc t i o ne r ; s j äl s- f ö r m ö g e n h e t e r n a a n t i n g e n rubbade, el l er totalt u p p h ä f d a ; k ä n s l a n och r ö rel s en på o b e s t å n d , ell er a l l d e l e s tilRintPt- gj or da. D å vi \ eta s å li tet Initu hj e r nan förrät t ar si na v i g t i g a f u n c t i o n e r , s å är det s vårt att n o g a a n g i f v n n a t uren af d e n n a 2:dra C o m i n o t i o n e n s v e r k a n . D e t s y n e s va r a me r a f ö r m i n s k n i n g e l l e r förl ust af s p ä n s t i g h e t e n ^res sort ) h o s h j e r n s u b s t n n s e n . D e t t a a n t a g a n d e t r o l i g g j ö r e s a f d e s s m j u k h e t , s a m t g e n o m frånvaron a f all tsynlig o o r d n i n g ”.Astley
C ooper: ’’D å ett våld träffar h n f v a d e t , så mi nskas vi l j ans och kä n s l o f ö r må g a n s f unct ioner. Själs - krafirrna r ubba s : mi nnet går förl oradt ; omdö me t försva g a s Rörande s j e l f va bjernans ti ll stånd vid d e s s com mo t i o n, s å tyckes det som s k u l l e s y m p t o me r n a i dess l ägre och me de l måt t i ga grader bero nf o o rd n in g t detnotnr/igd blodomloppet
gennni h je rn a n . Ftt anfall afk r ä kni ng , drif vande blodet .vål ds amt g e n o m hj ernan åter ställer ibl and ö g o n b l i c k l i g t sj äl ens och k r o p p e n s funclio- ner ETter dö d e n påträffas i nt e t , s o m kan f örkl ara sym- pt oni f i na. T i l l s t å n d e t är en förändri ng af hjernans f unct i oner, och i n g e n désorgani sati on ” , *)
Grann: D e n s k a k n i n g parti erne a f hj e r nan l i d a , ulgjÖr C o mmo t i o Cerebri . Den har en o ä n d l i g h e t af gra d e r , några me d ö g o n b l i c k l i g e x i s t e n s , hvars verkni ngar skingra si g s o m en s k u g g a utan mi ns t a spår. För att framställa ett pat hol ogi skt ti l l stånd, så skal l Commoti o Cerebri «åstadkomma en læsion i vitala e g e n s k a p e r n a , ej flygtig, som n y s s n ä mn d a ö g o nbl i c kl i g a oreda , och skall vara caract ei i s erad g e n o m en k ä n s l a a f bortdomni ng (stupeur). C o m m o t i o n e n s yttringar äro o l i k a ef t er Orga n e t , hvari d e n uppst år De n yttrar s i g än me d ett sl ags hastig e x c i t a t i o n , s o m snart ef t ert rädes af den största
torpidilet ; än med omedel bar de pres s i on af or gane t s vi
talitet, hvarvid r ö r e l s e n s intensitet är bet ydl i gt mi nskad; än är den o r g a n i s k a harmoni en ofta djupt s t ö r d , rörelse och känsla f ö r s v u n n e , så att inan k a n sätta e x i s t ens en i ovisshet. Ma n må s t e noga s ki l j a C o m m o t i o Cerebri s j el f från de s t r u c t u r - l ä s i o n e r , h v i l k a o f t a , dock ej all t i d , åtfölja d e n ” **)
P a t h o l o g i e n s byggnad är uppförd på ana t o mi e ns och
i T h e Leci tire » o f S ir A stley C o o p er ou th e P rin c ip le s an d P ra c tice of Surgery & c.
” ) T raité d e s plaies d e tête et d e l ’e n c é p h a lite & c . p t r ] , P. G a - raa. Psri» i 8 3 5 . pag. g o .
och p h y s i o l o g i e n s g r u n d m u r a r , och den p a t h o l o g i s k a k u n skapen om hvar j e o r g a n i s m e n s dek s i a r i direct f ö i h å l
lande, i a f s e e n d e på tydl i ghet och o m f å n g , till den me r
eller mi ndre l y d l i g a och f u l l s t ä n d i g a ut r e d n i n g e n af hvar j e del s a n a t o m i e o c h p h y s i o l o g i e SA x orkar till e x empel ett m e k a n i s k t vål d på o l i k a kr o p p a r enl i gt me d hvarderas b e s k a f f e n h e t , hv i l k e n o l i k a v e r k a n a priori o m ö j
li gt kan k ä n n a s utan f ö r e g å e n d e k u n s k a p ont den på
verkade kroppen. Hv a d C o m m o t i o Cerebri särski l d: t i d -
k o m m e r , sa är de n n a p h y s i o l o g i c o - n n a t o m i s k a v ä g ti ll b e s t ä mma n d e af s j u k d o m e n s v ä s e n d e de s t o mo r a vi<_>'ig och nödvändi g att g r a n s k a , s o m d e n a n a t o m i c o - p a t h o l o g i s k a letnnar f ö g a el l e r i n g e n u ppl y s ni ng o m d e n s a m ma . Der- före, i nnan j a g yttrar min t a n k e om v ä s e n d e t b o s coin- tnotio cerebri och till vi dare ö f v e r v ä g a n d e u p p t a g e r å n y o de förut ci t erade m e n i n g a r n e derom , vill j a g s ö k a f r a m hålla det d u n k l a l j u s , s o m f o r s k n i n g e n s p r i d i öl ver lijer- nans a n a t o mi e och p h y s o l o g i e Förd af d e n a l j u s , s a m t med l edtråd a f s j ä l s f u n c t i o n e r n e s u t v e c k l i n g , och d e n a n a logi e. s om råder me l l an s j ä l s l i f v e t s och o r g a n i s k a l i f v e t s u t g r e n i n g , skal l j a g e f t e r s ö k a b e r ö r i n g p u n k t e r n a m e l l a n hjernans a n a t o m i e och p h y s i o l o g i e , e l l e r , me d a n d r a o r d , h u ru
själen f ö r r ä tta r sina v ig t i ga fu n ctio n er.
I i ur u mörka o c h o ut r e dde d e s s a b e r ö r i n g s p u n k t e r ä r o , oelh h u ru ringa hoppet för nä r v a r a nde vi sar s i g att f i nna d e m ,
sy ne s biist a f d e t , s o m W a g n e r derom yttrar i s i n phy- si o l o g i s ku h a n d b o k det l i g g e r me l l a n h j e r n a n s «anato
mie och p h y s i o l o g i e ännu ett s v a l g utan b r y g g a . ” D e t
är dock den e nda v ä g , h v i l k e n ej l e de r h e l t o c h hå l l e t till l ös a g i s s n i n g a r vid b e s t ä m m a n d e af i f r å g a v a t r a nde s j ukdoms vä s e n d e , l a g g å r s å l e d e s alt bet räda d e n och börjar med d e s s första a f d e l n i n g .
