Ökad tillgång på bostäder

Rörligheten på arbetsmarknaden är nära förknippad med hur bostadsmarknaden fungerar och för närvarande är bostadsmarknaden i många kommuner i obalans. I storstads-regionerna, men också kring universitets- och högskoleorter och andra tillväxtregioner, råder bostadsbrist. För att tillgången på bostäder ska kunna förbättras behöver både utnyttjandet av det befintliga bostadsbeståndet och nybyggna-tionen öka.

Ett antal åtgärder på bostadsområdet aviserades i 2012 års ekonomiska vårproposition och förslagen presenteras nu i denna proposition.

Regeringens åtgärder

Bättre utnyttjande av befintligt bostadsbestånd I syfte att underlätta uthyrningen av privat-bostäder föreslår regeringen en hyressättning som gör det möjligt för ägaren att täcka de egna kostnaderna för bostaden och förändringar som gör det lättare för bostadsrättshavare att få tillstånd till uthyrning. Det bör dock framhållas att föreningen, precis som tidigare, kan motsätta sig en uthyrning om det behövs för att värna en ändamålsenlig förvaltning av föreningen. För att ytterligare stimulera uthyrning av privatbostäder föreslås att schablonavdraget vid beskattning av inkomster för privatpersoners uthyrning av den egna bostaden höjs från 21 000 till 40 000 kronor.

En utredning (dir. 2011:108) har i uppdrag att lämna förslag på hur marknaden för uthyrning av bostäder kan utvecklas. Utredaren ska analysera hur villkoren för boende i hyresrätt kan främjas och lyfta fram skillnader i villkoren mellan upplåtelseformer som innebär hinder mot en väl fungerande bostadsmarknad. Även beskatt-ningen av bostäder som upplåts med hyresrätt, bostadsrätt i oäkta bostadsföretag eller kooperativ hyresrätt utreds (dir. 2012:32). I kommitténs uppdrag ingår bl.a. att se över olika regelverk med syfte att öka utbudet av bostäder.

Underlätta nybyggnation

För att göra det mer attraktivt att bygga och förvalta hyresbostadsfastigheter föreslås en sänkning av fastighetsavgiften för hyres- och bostadsrätter.

I syfte att öka drivkrafterna för nybyggnation föreslås att perioden för undantag från fastighetsavgift förlängs till 15 år. Vidare föreslås att den tillåtna tidsperioden för marknads-mässiga hyror vid nyproduktion, s.k. presum-tionshyror, förlängs från dagens 10 år till 15 år.

Åtgärder föreslås också för att korta läns-styrelsernas handläggningstider för överklagade ärenden enligt plan- och bygglagen (2010:900).

Detta sker genom en precisering av inriktnings-målen för handläggningstiderna i kombination med en ökning av resurserna för handläggningen vid länsstyrelserna samt mark- och miljö-domstolarna. Instanskedjan för överklaganden kommer att utredas liksom tillämpningen av miljöbalkens bestämmelser om riksintressen i samband med kommunernas planarbete.

För att långsiktigt påverka utbudet av bostäder för unga och studenter kommer Boverket att få i uppdrag att utföra en översyn av nuvarande byggregler, genomföra informations-insatser och ge stöd till innovativt byggande för unga.

Regeringen vill stimulera nybyggnation av studentbostäder genom att förbättra informationen om vilka byggregler som är relevanta vid tidsbegränsade bygglov och undersöka tillgången på lämplig mark för tillfälliga studentbostäder. Universitet och högskolor har inom en försöksverksamhet givits möjlighet att tillhandahålla bostäder för studenter. Regeringen föreslår att försöks-verksamheten förlängs med ett år, till utgången av 2016, för att underlätta universitetens och högskolornas planering samt möjliggöra utvärdering av verksamheten.

Regeringen har tillsatt ett antal utredningar och lämnat myndighetsuppdrag som syftar till att förbättra förutsättningarna för bostads-byggande och att förbättra bostadsmarknadens funktionssätt. Exempelvis har Byggkravs-utredningen (dir. 2011:100) i uppdrag att analysera frågor som underlättar byggandet.

Utredaren ska bl.a. kartlägga kommunernas tillämpning av bestämmelserna om tekniska egenskapskrav i plan- och bygglagen.

När det gäller förbättringar av planprocessen har regeringen tagit ett antal initiativ. Bland annat utvärderas den kommunala processen för anvisning av mark, bestämmelserna om genom-förande av detaljplan ses över, konkurrens- och tillväxtbestämmelserna i plan- och bygglagen utvärderas i syfte att förbättra beslut om bygglov

och förhandsbesked och förslag till hur planberedskapen ska öka utarbetas.

Det finns indikationer som tyder på att den ändring av strandskyddsreglerna som trädde i kraft 2009 och 2010 inte har fått avsedd effekt.

Syftet var bl.a. att underlätta för viss byggnation i strandnära lägen, men reglerna har tillämpats olika över landet och har lett till oavsedda effekter. Boverket och Naturvårdsverket kommer att få i uppdrag att under hösten 2012 göra en översyn av strandskyddsreglerna och lämna förslag till författningsändringar.

Förbättra bostadsmarknadens funktion

I syfte att främja konkurrensen på marknaden ska tillhandahållandet av bygg-standarder och konstruktionsbygg-standarder, s.k.

eurokoder, ses över. Boverket hänvisar i allt större utsträckning till standarder i sina regelverk. Dessa måste i dag köpas hos standardiseringsorganet SIS till en kostnad som kan vara betydande för små företag, vilket riskerar att hämma konkurrensen. Av denna anledning bör de standarder som Boverket hänvisar till i sina föreskrifter göras billigare för användarna.

Tillväxtens beståndsdelar

Ekonomisk tillväxt innebär att värdet på alla varor och tjänster som produceras i ett land under ett år ökar. Den ekonomiska tillväxten mäts normalt som förändringen av BNP.

Genom att den ekonomiska tillväxten ökar de samlade resurserna, ökar också det samlade välståndet, givet att tillväxtökningen sker på ett långsiktigt hållbart sätt. Välståndsökningen kan i sin tur medföra att reallönerna stiger, samt att den privata och den offentliga konsumtionen kan öka. Historiskt sett har den ekonomiska tillväxten bidragit till att hushållens konsumtion av varor och tjänster har ökat och att en utbyggnad av den offentliga sektorns välfärds-tjänster varit möjlig. Tillväxten har därigenom bidragit till att fler har kunnat få bättre och längre utbildning. Vidare har fler kunnat få tillgång till allt mer avancerad vård, något som i sin tur bidragit till såväl bättre hälsa som ökad livslängd.

Ekonomisk tillväxt kan bero på att mer resurser i form av t.ex. arbetskraft eller kapital används i produktionen. Tillväxt kan också bero på att resurserna används på ett effektivare sätt än tidigare. Produktiviteten, dvs. värdet som produceras per enhet insatt resurs, kan därmed öka. Sett över de senaste decennierna är produktivitetstillväxten den viktigaste för-klaringen till tillväxten i Sverige.

Att tillväxten kan förklaras av olika faktorer gör också att reformer kan påverka den trendmässiga tillväxten på olika sätt, vilket illustreras i diagram 1.2.

Diagram 1.2 Illustration av olika vägar till högre tillväxt

Reformer som t.ex. bidrar till att under en period öka investeringarna innebär att tillväxten ökar under en övergångsperiod, men att den långsiktiga tillväxttakten inte förändras. Detta illustreras i diagrammet av linje 1. Reformerna leder i detta fall till ett varaktigt lyft av BNP till en högre nivå, trots att den långsiktiga tillväxttakten inte förändrats. Reformer som gör att produktiviteten långsiktigt utvecklas snabbare innebär att tillväxttakten långsiktigt ökar. I diagrammet illustreras detta av linje 2, där lutningen på kurvan har blivit brantare.

Investeringar och tillväxt

För att företag och individer ska välja att investera i verksamhet och produktion är förtroendet för den svenska ekonomin av stor betydelse. Makroekonomisk stabilitet i form av låg inflation samt ordning och reda i de offentliga finanserna innebär att investeringar i Sverige har en lägre risknivå. Stabiliteten kan därmed bidra till ökade investeringar och tillväxt.

För att ett land ska vara attraktivt för investerare krävs också väl fungerande regelverk och finansiella marknader samt god tillgång till infrastruktur och kompetent arbetskraft. I en liten öppen ekonomi som den svenska påverkas också företagens investeringar av avkastnings-kravet på de internationella kapitalmarknaderna.

Detta gör att skattesystemets utformning och skatterna, inte minst bolagsskatten, är av stor betydelse för företagens investeringsbeslut.

Arbetsutbud och tillväxt

Förutsättningarna för tillväxt påverkas också av hur det totala antalet arbetade timmar i ekonomin utvecklas. Förändringar i arbetskraftens storlek, sysselsättningsgrad och genomsnittlig årsarbetstid har betydelse. På lång sikt sätter befolkningsutvecklingen en gräns för hur mycket det totala arbetsutbudet kan bidra till tillväxten. Så länge det finns potential för ett ökat arbetskraftsdeltagande, högre syssel-sättningsgrad eller en ökad medelarbetstid kan dock en ökad arbetsinsats bidra till ökad tillväxt under en period.

De ekonomiska drivkrafterna till arbete i form av lönenivåer och socialförsäkringssystemens utformning påverkar individens arbetsutbud.

Även skatterna är av betydelse, där sänkt skatt på arbete, exempelvis i form av jobbskatteavdrag, kan främja ett högre arbetsutbud. Vidare har

kostnaden för arbetskraft i förhållande till dess produktivitet betydelse för företagens anställningsbeslut. Andra viktiga faktorer för arbetsutbudet är regler och avtal på arbetsmarknaden, arbetsmarknadspolitiken och utbildningssystemet.

Produktiviteten central för långsiktig tillväxt Trots att arbetsinsatsen i form av totalt antal arbetade timmar i Sverige bara har ökat i begränsad omfattning under de senaste femtio åren, har BNP mer än trefaldigats. En högre produktivitet har bidragit till en kraftig ökning av välståndet.

Att använda resurserna mer effektivt handlar om att göra det som redan görs på ett bättre sätt.

Men det handlar också om innovationer som bidrar till att skapa något nytt, t.ex. en ny produkt, ett nytt sätt att organisera verk-samheten eller en ny verksamhet. För att en sådan utveckling ska komma till stånd är det viktigt med ett dynamiskt näringsliv där nya idéer tas fram och utvecklas och där nya tekniker och företag vinner marknadsandelar från etablerade, men mindre effektiva verksamheter.

Bra ramverk utgör grunden för ett gott företagsklimat

Grunden för ett gott företagsklimat är ett institutionellt ramverk med fungerande regel-verk och institutioner, tydliga äganderätter samt låg korruption. Detta, tillsammans med goda normer och värderingar i samhället, bidrar till att minska företagens transaktionskostnader. Bra institutionella ramverk skapar också goda incitament till innovationer, företagande och tillväxt, samtidigt som de motverkar att företag ägnar sig åt att undvika beskattning. Väl utformade regelverk kan också bidra till att minska eventuella negativa effekter av s.k.

marknadsmisslyckanden, exempelvis fall då aktörer har olika tillgång till relevant information.

Skattesystemets utformning och nivån på skattesatserna utgör en viktig del i det institutionella ramverket och har stor betydelse för företagande och tillväxt.

Fungerande konkurrens

En annan viktig förutsättning för ökad produktivitet är fungerande konkurrens, då växande företag inte hindras av dåligt utformade regelverk som gynnar etablerade aktörer.

Konkurrens, inte minst internationell sådan, bidrar till att företagen ständigt tvingas till att förbättra produkter och produktionsprocesser.

Det är viktigt med väl utformade regler och bra tillsyn som leder till att fördelarna med konkurrens och innovation kan tas till vara, samtidigt som en utveckling mot ett fåtal aktörer eller försämrad kvalitet förhindras.

Forskning, innovation och utbildning

Forskning och innovationer i såväl företag som inom den offentliga sektorn är viktiga för att utveckla produkter och produktionsmetoder.

Investeringar i forskning och innovation liksom tillgången på välutbildad arbetskraft är därför viktiga för produktivitet och tillväxt.

Investeringar i forskning och innovation, liksom i utbildning, kommer ofta fler till del än bara det företag eller den individ som gör satsningen. Då samhällets nytta därmed är större än avkastningen för den som gör investeringen kan det finnas anledning för det offentliga att främja samhällets samlade investeringar i forskning och utbildning. Offentliga satsningar tillsammans med utformningen av ramverken för företagens forskningssatsningar ökar investe-ringarna i humankapital, något som kan bidra till en högre produktivitet och tillväxt.

Ekonomins anpassningsförmåga

När förutsättningarna ständigt förändrats, inte minst i en globaliserad ekonomi med snabb teknisk utveckling, är hela ekonomins anpassningsförmåga av betydelse. Företagen måste anpassa sig för att klara konkurrensen och överleva på marknaden. Arbetskraften måste vara beredd på och ha goda förutsättningar för att byta jobb när gamla arbetsplatser försvinner och nya tillkommer. Arbetskraftens geografiska och yrkesmässiga rörlighet är viktig för att upprätthålla utbudet av kompetent arbetskraft och minimera perioder av arbetslöshet.

Arbetskraftens rörlighet påverkas av bl.a.

utformningen av arbetslöshetsförsäkringen och utbildningssystemets förmåga att erbjuda möjligheter till omskolning. Vidare förutsätter en geografisk rörlighet en flexibel bostads-marknad och en fungerande infrastruktur som möjliggör pendling.